alternativ medicin, komplementär medicin, sjukdomsbehandlande åtgärder som nästan inte alls förekommer i den egentliga sjukvården. Ca 200 sådana metoder utövas i Sverige. Vissa är förknippade med särskilda metoder för diagnostik. I typiska fall är utövarna självlärda, har gått i lära hos annan utövare eller har gått kurs anordnad av branschförening. Lagstiftningen gör tydlig åtskillnad mellan utövare av alternativmedicin och personal inom hälso- och sjukvård. Vidare anges vilka sjukdomstillstånd m.m. som alternativmedicinens utövare inte får syssla med.
Effekterna av den alternativa medicinens behandlingsmetoder är mestadels otillräckligt dokumenterade. Det är dock visat att akupunktur kan ha viss smärtlindrande verkan. Vidare har en sammanfattande analys av alla data från prövningar av homeopati inte visat några effekter utöver placeboeffekt. Beträffande andra metoder är prövningsdata antingen alltför fåtaliga eller härstammar från prövningar som inte utförts med tillräckligt strikt metodik. Omfattande prövningsprojekt pågår emellertid i ett flertal länder.
De alternativmedicinska metoder som utnyttjas mest i Sverige uppges vara akupunktur, healing, homeopati och zonterapi.
2010-07-30 Nationalencyklopedin • Kort
http://www.ne.se/alternativ-medicin Kopiera källangivelse
