apostel (grekiska apo´stolos 'sändebud', 'utsänd', av aposte´llō 'sända i väg', 'utskicka'), i Nya Testamentet en man som ansågs vara Jesu sändebud och auktoriserad av denne. Termen är närmast en översättning av hebreiska shālī´ach ('befullmäktigat sändebud'). Enligt traditionellt synsätt skulle apostlakretsen först ha bestått av Jesu närmaste lärjungar, "de tolv" (Mark. 3:14–19 med parallellställen i övriga evangelier), och senare utökats med dem som fått speciella kallelseupplevelser (t ... (67 av 452 ord)







