NE SKOLA

Armenien

Arme´nien, stat i Sydkaukasien, västra Asien. Armeniens natur präglas till största delen av högländer och bergskedjorna i Lilla Kaukasus. Mellan bergskedjorna finns platåer och djupa floddalar. I mellersta Armenien ligger Sevansjön omgiven av höga bergskedjor. Utmed gränsen mot Turkiet och Iran flyter floden Aras, omgiven av den bördiga och tättbefolkade Araratslätten.

Befolkning och näringsliv

Drygt 90 % av befolkningen utgörs av armenier, och största minoritetsfolken är azerer, ryssar och kurder. I början av 300-talet blev kristendomen den officiella religionen i Armenien och har sedan dess varit en viktig del av den armeniska identiteten. Näringslivet har kommit att präglas av den långvariga sovjetiska plan- och centralstyrningen samt av den militära konflikten med grannrepubliken Azerbajdzjan. Bristen på råvaror och energi och en hård politisk styrning mot militär produktion har hämmat övergången till ett marknadsekonomiskt system.

Det torra klimatet och höjden över havet gör att landets förutsättningar för jordbruk är begränsade. De viktigaste jordbruksprodukterna är spannmål, bomull, ris, vindruvor, tobak, oliver och frukt. Boskapsskötsel är vanligt i bergstrakterna. De armeniska bergen, som i historisk tid varit rika på mineral och metaller, utplundrades mer eller mindre systematiskt under de ryska och sovjetiska epokerna. Bristen på el, vilken i hög grad är ett resultat av konflikten med den olje- och naturgasrika grannrepubliken Azerbajdzjan, har nära nog stoppat produktionen inom den metallurgiska industrin. Jerevan och Gjumri är dominerande industricentrum, med främst kemisk industri.

Historia

De äldsta lämningarna efter boplatser i Armenien är från tidigpaleolitikum (för ca 1 miljon–300 000 år sedan). Området träder in i historien på 800-talet f.Kr., då det dominerades av riket Urartu. Efter att ha stått under persisk och seleukidisk överhöghet blev Armenien fritt 188 f.Kr. Under påföljande sekel blev Armenien en buffert mellan Rom och Iran. År 301 döptes den armeniske kungen, varvid Armenien blev första land med kristendom som statsreligion. Ett eget skriftspråk skapades. Även efter den arabiska erövringen på 600-talet styrdes Armenien av kristna vasaller. Handels- och kulturlivet blomstrade på 800- och 900-talen, särskilt i staden Ani (i dag i Turkiet).

Det kristna Armenien har präglats av motsättningen till de islamiska grannarna, och på 1800-talet såg armenierna ryssarna som allierade. Kampen kulminerade under första världskriget, då Armenien blev stridsscen mellan ryssar och turkar. Åren 1915–20 massakrerade ungturkarna mellan 1 och 2 miljoner armenier. Efter 1918–21, då Armenien var en fri republik, tog Röda armén makten. Sovjetrepubliken Armenien utropades 1936. År 1991, under Sovjetunionens sammanbrott, blev Armenien ånyo självständigt. Då rådde sedan 1988 krig mellan Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach, en armeniskspråkig enklav på azerbajdzjanskt territorium. Kriget ledde till stora flyktingströmmar men avstannade 1993, efter armeniska framgångar. Övergången till demokrati och marknadsekonomi i Armenien har varit trög.

Landsfakta