Jacques Werup upplevdes som en vitaliserande kraft i senare decenniers kulturliv, både som lyriker i samlingar som Fläckar av liv (1977) och Provliv 1–10 (2002) och som en ofta muntert pikaresk romanförfattare i arbeten som Swiss made (1975), Casanovas senare resor (1979) och Pornografens död (1988).