Asien

A´sien, jordens största och folkrikaste världsdel, vilken upptar 4/5 av kontinenten Eurasien; drygt 44 miljoner km², 4 052 miljoner invånare. Asien består av 49 självständiga stater (inklusive Ryska federationen).

Omkring 3/4 av ytan utgörs av berg och platåer. Från Pamir går system av bergskedjor åt väster och sydväst ända till Turkiet, åt nordöst till Tjuktjerhalvön och Kamtjatka, åt öster till Kina och åt sydöst med fortsättning åt söder till Malackahalvön och Indonesien. Flera kedjor är bland världens högsta, t.ex. Tian Shan, Kunlun Shan och Himalaya. Mellan kedjorna ligger dels högplatåer, dels bäcken. I en rift ligger Bajkalsjön, 1 940 m djup och därmed världens djupaste sjö. Centralsibiriska höglandet, norr om de stora bergskedjorna, är ett av floder kraftigt sönderskuret platåområde. Söder om de stora kedjorna ligger Deccanplatån, som omfattar större delen av Indien, samt Arabiska halvön.

Västsibiriska slätten är Asiens största lågland. Via Kazakstans högland övergår låglandet söderut i Turanslätten med den avloppslösa Aralsjön (ca 55 m ö.h.) och floderna Amu-Darja och Syr-Darja. Flertalet av Asiens låglandsslätter är knutna till stora floder och framför allt till deltaregionerna. Störst är Huang He, Chang Jiang, Ganges–Brahmaputra och Indus.

Stora delar av Asien är torrområde. Arabiska halvöns öknar Rub al-Khali och Nafud, Karakum och Kyzylkum på Turanslätten samt Takla Makan i Tarimbäckenet är de största sandöknarna. Gobi är, som namnet innebär, en stenöken. Till Asien hör också övärlden från Kurilerna till de fem stora och ca 3 000 små indonesiska öarna.

Befolkning

Ca 60 % av världens befolkning bor i Asien, och där finns sex av de tio folkrikaste staterna i världen: Kina, Indien, Indonesien, Pakistan, Japan och Bangladesh. En stor del av befolkningen bor utmed kuster och i bördiga floddalar, och i Monsunasien finns världens mest vidsträckta tättbefolkade områden. Bangladesh och Taiwan är de mest tättbefolkade länderna i världen, bortsett från Singapore och några andra liknande småstater. Fortfarande bor en stor del av befolkningen på landsbygden, främst i Kina och i de folkrika staterna i Sydöst- och Sydasien.

Historia

De första hominiderna invandrade från Afrika till Främre Orienten, varefter de spred sig österut. Redan för 1 miljon år sedan levde en form av Homo erectus på Java ("javamänniskan"). I Zhoukoudian söder om Beijing har fynd gjorts av "pekingmänniskan", som levde för ca 600 000–200 000 år sedan. Fynd av mänsklig aktivitet under äldre stenålder har gjorts på hela kontinenten, även i Sibirien. Ca 9000 f.Kr. började folk i Främre Orienten idka jordbruk (vete och korn), vilket resulterade i jordens första stads- och konstbevattningskultur. Omkring 3000 f.Kr. utvecklades jordens äldsta skriftsystem, kilskriften, i landet mellan Eufrat och Tigris (Mesopotamien). Även vid Indus i Pakistan och Huang He i Kina uppkom tidiga jordbrukskulturer.

Jordbruket gav förutsättning för framväxten av riken och imperier – bl.a. sumerernas, babyloniernas och assyriernas riken i Mesopotamien, induskulturen i Pakistan och de kinesiska dynastierna. Kulturerna sammanbands av handelsvägar till lands och sjöss, varigenom idéer och varor spreds mellan städer och folk. Kontakterna ledde även till krig och imperiebyggnation. Både perserriket (på 500-talet f.Kr.) och Alexander den stores rike (på 300-talet f.Kr.) omfattade väldiga områden från Medelhavet till Pakistan. De kinesiska kejsarna, bl.a. av Han- och Tangdynastierna, lade under sig stora områden vid de centralasiatiska karavanlederna. Genom dessa handelsfärder och fälttåg har de asiatiska kulturerna ständigt vidareutvecklats andligt och materiellt.

Asiens politiska och ekonomiska historia har präglats av motsättningarna mellan jordbruksrikena och deras nomadiska grannar. Kina har hotats av ryttarfolk i Mongoliet, medan Främre Orienten och Indien har drabbats av invasioner från Centralasien. I Sydöstasien har jordbruksriken vid floddalar existerat parallellt med förekomsten av självstyrande folk i bergs- och skogsland. Jordbrukskulturerna har i sin tur varit uppdelade i andliga och kulturella sfärer, vilka formades under första årtusendet e.Kr. I Västasien skapades en islamisk kulturkrets på 600- och 700-talen. Från Indien spreds hinduiska och buddhistiska traditioner till Sydöstasien. Från Kina påverkades kulturerna i Japan, Korea och Vietnam. Senare, från och med 1000-talet, har islam spritt sig långt österut på både krigiskt och fredligt vis, så att religionen på 1500-talet nådde ända till södra Filippinerna.

De europeiska upptäcktsresandena och köpmännen på 1500- och 1600-talen nöjde sig i regel med att slå sig ned i handelsstationer. Stormakter som Kina, safavidernas Iran, osmanernas Turkiet och stormoguls rike i Indien var för mäktiga för att kunna utmanas militärt. Ett undantag var Filippinerna, som koloniserades och kristnades av Spanien, och Moluckerna, som koloniserades av Nederländerna. På 1700- och 1800-talen utsattes emellertid Asien för kraftig ekonomisk och politisk påverkan från Västeuropa. De gamla stormakterna Kina och Iran var nu försvagade. Indien och Burma blev brittiska besittningar; västra Centralasien erövrades av Ryssland; Nederländerna erövrade Indonesien; Frankrike lade under sig Vietnam, Kambodja och Laos. Afghanistan och Siam (Thailand) förblev dock självständiga, och efter en snabb modernisering under 1800-talets andra hälft utvecklades Japan till en konkurrerande kolonialmakt.

Efter andra världskriget, då den japanska expansionen hejdades, resulterade avkoloniseringen i en mängd krig som färgades av kalla krigets kraftmätning mellan väst och öst (Koreakriget, Vietnamkriget m.fl.). Under de senaste decennierna har åtskilliga asiatiska länder upplevt en hastig industrialisering och välståndsökning.

Innehåll

Illustrationer

Dela med dig

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen