Bläddra:

ackord

ackord, tjänsteköp, en förr tillämpad överlåtelse av tjänst eller ämbete mot ersättning i enlighet med privaträttsligt upprättat kontrakt.

Afrikanska kompaniet

Afrikanska kompaniet, Guineakompaniet, Svenska Afrikakompaniet, svenskt handelskompani, upprättat 1649 av Louis De Geer.

allodial

allodia´l, arvsrättslig, nedärvd, se allodium.

allodium

allo´dium, fast eller lös egendom som genom arv överförts inom en släkt.

Arosmarknader

Arosmarknader, marknader som tidigare hölls i Västerås.

arv och eget

arv och eget, Kungl. Maj:ts gods, senare även kallat gustavianska arvegodsen, var ursprungligen Gustav Vasas privata godsinnehav.

backstugusittare

backstugusittare, i det äldre svenska agrarsamhället benämning på personer som bodde i s.k. backstugor, icke skattlagda mindre hus på en jordägares mark eller en bys allmänning.

Bergskollegium

Bergskollegium, centralt ämbetsverk som fungerade 1637–1857, under åren 1637–49 under namnet Generalbergsamtet.

bergslag

bergslag, geografiskt avgränsad grupp av bergsbruksidkare i Mellansverige, sedermera själva området.

Bergslagen

Bergslagen, geografiskt ej helt klart avgränsat område i Mellansverige, omfattande norra och västra Västmanland, södra Dalarna och sydöstra Värmland.

Willem de Besche

de Besche, Willem, 1573–1629, tekniker, arkitekt och företagsledare, inflyttad till Sverige 1595 från Antwerpen; jfr släktartikel de Besche.

besuttenhet

besuttenhet, äldre svenskt mått på dels försörjningsunderlaget för ett hemman, dels dess skatteförmåga, eftersom grundskatter m.m. beräknades efter mantalet.

biskopsbord

biskopsbord, lat. me´nsa episcopa´lis, kameral term för den kyrkliga förmögenhet, i synnerhet fastigheter, som under medeltiden anslogs till en biskops underhåll.

Oscar Bjurling

Bjurling, Oscar, 1907–2001, historiker, professor i ekonomisk historia i Lund 1959–73.

bonde

bonde betyder ursprungligen 'fast boende'; senare har ordet övergått till att beteckna jordbrukare.

bondekooperation

bondekooperation, äldre sammanfattande benämning på lantbrukskooperationen och jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse inkl. jordbrukskassorna.

bottniska handelstvånget

bottniska handelstvånget, bestämmelser inom äldre svensk handelspolitik som förbjöd Norrlands och Finlands städer vid Bottniska viken att sända sina fartyg till hamnar söder om Stockholm och Åbo och att ta emot utländska fartyg.

Gustaf Emil Broms

Broms, Gustaf Emil, 1849–1903, affärsman, pionjär inom den norrländska gruvindustrin.

byallmänning

byallmänning, mark som är gemensam, samfälld, för jordägarna i en by.

bytvång

bytvång, ett i det äldre svenska jordbruket tillämpat regelsystem för den kollektiva bruksform som bysamfälligheten utgjorde.

båtsmanstorp

båtsmanstorp, jordlägenhet anknuten till båtsmanshållet, som tillskapades 1623 och senare ingick i indelningsverkets rekryteringssystem.

Ernest Cassel

Cassel, Sir Ernest, 1852–1921, brittisk finansman och filantrop.

Dals bergssocietet

Dals bergssocietet, gruvbolag i Dalsland, som 1775–1884 bearbetade fynd av silvermalmer.

Dannemora gruva

Dannemora gruva, järnmalmsgruva i Östhammars kommun i norra Uppland.

James Dickson

Dickson, James, d.ä., 1784–1855, skotsk immigrant, storföretagare i Göteborg; jfr släktartikel Dickson.

James Robertson Dickson

Dickson, James Robertson, 1810–73, storföretagare; jfr släktartikel Dickson.

Oscar Dickson

Dickson, Oscar, 1823–97, friherre, storföretagare i Göteborg; jfr släktartikel Dickson.

Diskontkompaniet

Disko´ntkompaniet, bankrörelse i Stockholm, grundad 1773 för att tillgodose behovet av korta lån.

distributionssektorn

distributionssektorn, handelssektorn, sektor av näringslivet som förmedlar producerade varor till kunden.

Dylta bruk

Dylta bruk, egendom 15 km norr om Örebro.

Carl Edvard Ekman

Ekman, Carl Edvard, 1826–1903, bruksägare och liberal politiker; jämför släktartikel Ekman.

ekonomisk historia

ekonomisk historia, studiet av ekonomisk förändring eller stagnation i förfluten tid.

eldkvarn

eldkvarn, ångkvarn, äldre benämning på kvarn som drevs med hjälp av ångmaskin.

emissionsbolag

emissionsbolag, i Sverige benämning på de under första världskriget verksamma finans- och utvecklingsbolag - många bankägda eller på annat sätt bankanknutna - som grundades för att bl.a. underlätta den snabbt växande industrins riskkapitalanskaffning.

fabrica

fa´brica, medeltida kyrkorättslig term som avsåg dels själva kyrkobyggnaden (fabrica ecclesiae), dels och framför allt den förmögenhet i jordegendom och andra tillgångar (främst tiondeinkomster) som var anslagna för att bekosta en kyrkas byggande, reparation och övriga underhåll (inkl. vin, oblater, rökelse och andra kostnader för gudstjänsten).

Falu gruva

Falu gruva, Stora kopparberget, under medeltiden även kallad Tiskasjöberg, historisk sulfidmalmsgruva med malmbehandlingsverk vid Falun, ingående i skogskoncernen STORA.

finanskris

finanskris, allvarlig rubbning i den finansiella marknadens funktion att tillgodose likviditetsbehov och omfördela risker i ekonomin.

finnkolonisation

finnkolonisation, svedjebrukande finska nybyggares, skogsfinnars, kolonisation av delar av de mellansvenska skogsbygderna ca 1570–ca 1660, se finnmarker.

Finspongs styckebruk

Finspongs styckebruk, sammanfattande namn på den industriella verksamhet som från början av 1600-talet och 300 år framåt bedrevs i Finspångstrakten i norra Östergötland.

fiske

fiske, enligt fiskelagen (1993:787) verksamhet som syftar till att fånga eller döda fritt levande fisk.

Fiskerideputationen

Fiskerideputationen, en av den svenska riksdagen 1762 tillsatt utredning för att förbättra förutsättningarna för fiskerinäringen i Sverige.

fraktsats

fraktsats, avgift för transport av en viss mängd gods (ton, m³ e.d.) en viss sträcka.

frihetsmil

frihetsmil, fredsmil, genom 1569 års adelsprivilegier infört kameralt begrepp, som innebar att frälsebönder (landbor) bosatta inom ett visst avstånd från en adlig sätesgård (vanligen en mil) åtnjöt befrielse från krigstjänst, senare (1612-44) också från andra pålagor.

fyrk

fyrk, tidigare skatteenhet (jfr skattekrona), taxerings- och rösträttsnorm på landsbygden 1862–1909.

fästebonde

fästebonde, bonde i Danmark (inklusive Skånelandskapen) som ej ägde jorden han brukade, motsvarande en svensk landbo.

fästejord

fästejord, jord som i Danmark ägdes av kronan, kyrkan eller adeln men brukades av fästebönder.

fästepenning

fästepenning, städja, engångsavgift för nyttjanderätt som i äldre tid erlades som förskott i samband med avtal mellan jordägare och landbo.

Generalbergsamtet

Generalbergsamtet, åren 1637-49 namn på Bergskollegium.

glasbruk

glasbruk, arbetsställe inom glasindustrin som oftast består av en glashytta och en förädlingsavdelning.

gränshandel

gränshandel, handel mellan befolkningen på ömse sidor om en riksgräns.

« föregående | nästa » 1 2 3