Bläddra:

1–50 av 117 träffar 1 2 3

avbarkning
avbarkning, detsamma som barkning.
avlägg
avlägg, inom skogsbruket: upplagsplats vid bilväg eller flottled där rundvirke hopsamlas för fortsatt transport.
avmätning
avmätning, detsamma som aptering.
avskogning
avskogning, nedhuggning och avbränning av naturlig skog i sådan utsträckning och takt att återväxt inte sker.
avverkning
avverkning, fällning och upparbetning av träd samt därmed sammanhängande arbeten.
avverkningsförbud
avverkningsförbud, av skogsvårdsstyrelse, med stöd av skogsvårdslagen (1979:429), meddelat förbud för skogsägaren att avverka inom hela fastigheten eller del av den.
avverkningsrätt
avverkningsrätt, rätt att avverka skog.
barkning
barkning, avbarkning, borttagande av bark från virke.
barkspade
barkspade, skaftförsett mejselformat eggverktyg för manuell barkning.
barktrumma
barktrumma, roterande lång trumma för barkning.
basväg
basväg, fram till 1960-talet huvudväg för utforsling av virke från skogen.
beredningshuggning
beredningshuggning, förhuggning, avverkning i syfte att förbereda ett skogsbestånd för självsådd.
björnbindsle
björnbindsle, hävarm med kätting, med vilken en annan kätting förbinds och stramas åt.
brossling
brossling, inom skogsbruket manuell hopdragning av virke vid avverkning.
bruttoavverkning
bruttoavverkning, vanligen den totala faktiska eller beräknade skogsavverkningen för ett visst område och en viss tidsperiod, t.ex. år eller avverkningssäsong.
bröt
bröt, skogsbruksterm för en ansamling av flottgods, stockar, som fastnat i en flottled, vanligen i forsar och trånga passager, vid brofästen eller på sandbankar och liknande hinder.
buntflottning
buntflottning, flottning av buntat virke.
Cambio
Ca´mbio®, maskin för barkning av virke, ursprungligen konstruerad 1952 vid Ludvika såg av verkmästaren Erland Andersson.
dimensionsavverkning
dimensionsavverkning, skogsavverkning vid vilken endast träd överstigande en viss grovlek, ibland även höjd, får huggas.
doning
doning, inom skogsbruket benämning på olika typer av fordon på två eller flera medar.
drivning
drivning, avverkning och utforsling av virke till bilväg eller flottled.
efterhuggning
efterhuggning, avverkning av fröträd och överståndare när det plantbestånd som uppkommit under träden nått betryggande slutenhet och höjd, dvs. vuxit ifrån det första plantstadiet, då dödligheten är stor.
fjällskogsblädning
fjällskogsblädning, blädning i fjällskog, vanligen genom plockhuggning.
flishugg
flishugg, maskin för sönderhuggning av ved till flis.
flottgods
flottgods, virke som flottas (som lösa stockar eller i buntar).
flottled
flottled, vattendrag som är användbart för transport av virke.
flottning
flottning, transport av lösa stockar i rinnande vatten (strömflottning eller lösflottning) eller av virkesbuntar över sjöar eller längs en kust (sjöflottning, havsflottning eller buntflottning).
flottningshake
flottningshake, redskap för flottningsarbete, bestående av ett långt, runt skaft, vanligen tillverkat av en smal granstam och försett med ett don av smidesjärn i grovändan.
flottningsränna
flottningsränna, ränna av trä eller metall för flottning förbi kraftstationer och särskilt besvärliga forssträckor.
fläckbarkning
fläckbarkning, fläckvis barkning av rundvirke, i regel omfattande minst 25 % av stockens mantelyta.
fläckmarkberedning
fläckmarkberedning, återväxtåtgärd på skogsmark varvid humustäcket flås av så att mineraljorden blottas på ytor av ca en halv kvadratmeters storlek jämnt fördelade över hygget.
fångstträd
fångstträd, avverkat barrträd med bark avsett att locka till sig insekter, särskilt barkborrar.
fällare
fällare, trädfällningsmaskin använd vid skogsavverkning.
fällning
fällning, inom skogsbruket benämning på avverkning av ett träd.
förhuggning
förhu´ggning, i skogliga sammanhang avverkning som sker före den egentliga slutavverkningen, t.ex. för att fälla ut träd som inte ger gagnvirke.
föryngringshuggning
föryngringshuggning, inom skogsbruket avverkning som syftar till att skapa förutsättningar för anläggning av ett nytt skogsbestånd genom självsådd eller kultur.
griplastare
griplastare, redskap som används inom skogsbruket.
gripsåg
gripsåg, redskap som används inom skogsbruket.
havsflottning
havsflottning, bogsering av i flottar eller ramar hoplagt och surrat virke.
helträdsutnyttjande
helträdsutnyttjande, tillvaratagande av en större del av ett träds biomassa än enbart kvistade och kapade stamdelar.
huggning
huggning 1 fällning och upparbetning av träd.
hygge
hygge, fall, fälle, område där ett moget skogsbestånd slutavverkats.
hyggesanmälan
hyggesanmälan, skyldighet för ägare till skogsmark att till länets skogsvårdsstyrelse anmäla avverkning som föranleder skyldighet att anlägga ny skog, dvs. att efter slutavverkning vidta åtgärder som kan behövas för att trygga återväxten av skog av tillfredsställande täthet och beskaffenhet i övrigt.
hyggesavfall
hyggesavfall, hyggesrester, t.ex. grenar, toppar och annat liknande material av biologiskt ursprung som lämnats kvar på ett hygge sedan industrivirket tagits tillvara.
hyggesvila
hyggesvila, den tidrymd som ligger mellan ett bestånds slutavverkning och utförd kultur.
ITTA
ITTA, Internationella avtalet om tropiskt timmer från 1983 trädde i kraft 1985.
kalavverkning
kalavverkning, se kalhuggning och kalhygge.
kalhuggning
kalhuggning, avverkningsform inom skogsbruket, som innebär att alla träd avverkas på en föryngringsyta.
kalhygge
kalhygge, skogsområde där alla träd avverkats för att bereda plats för en ny trädgeneration; på lättföryngrade marker får 50–100 fröträd per ha stå kvar.
kast
kast, trave med kastved.

« föregående | nästa » 1 2 3

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö