Bläddra:

1–50 av 450 träffar 1 2 3 4 ... 9

absorption
absorption, nationalekonomisk term, se absorptionsansatsen.
absorptionsansatsen
absorptionsansatsen, ett sätt att analysera en devalverings inverkan på det devalverande landets bytesbalans.
abstinensteorin
abstinensteorin, ränteteori som betraktar räntan som belöning för att man avstår från nutida konsumtion.
abstrakt arbete
abstrakt arbete, begrepp i Marx värdelära.
accelerationsprincipen
accelerationsprincipen, nationalekonomisk investeringsteori, enligt vilken förändringshastigheten i exempelvis den totala efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin, snarare än den absoluta nivån, påverkar samhällets investeringar.
accelerator-multiplikatormodell
accelerator-multiplikatormodell, en nationalekonomisk modell som förklarar konjunkturväxlingarna som ett resultat av en samverkan mellan accelerationsprincipen och multiplikatorn, där den senare avser den slutliga effekten på nationalinkomsten av t.ex. en ökning av de offentliga utgifterna.
acceleratorteorin
acceleratorteorin, annat namn för accelerationsprincipen.
ackumulation
ackumulation, i nationalekonomin vanligen kortform för kapitalackumulation, kapitaltillväxt eller nettoinvestering i realkapital.
administrerat pris
administrerat pris, ett pris som inte främst bestäms av utbud och efterfrågan på en marknad med fullständig konkurrens, utan som fastställs huvudsakligen på andra grunder av t.ex. en myndighet.
agent
agent, den som handlar, agerar; i nationalekonomin synonym till aktör, dvs. individ, hushåll, företag, myndighet etc. som fattar ekonomiska beslut och agerar i ekonomiska sammanhang.
agioteorin
agioteorin, nationalekonomisk ränteteori som betraktar räntan som ett bytesfenomen eller med andra ord som det agio som krävs för att människorna skall vilja byta bort nutida varor eller inkomster mot framtida.
George A Akerlof
Akerlof, George A., född 1940, amerikansk nationalekonom, professor vid University of California, Berkeley.
aktivitetsanalys
aktivitetsanalys, en typ av analys, knuten till en produktionsteori, presenterad av nationalekonomen Tjalling Koopmans 1951.
allmän jämvikt
allmän jämvikt, i traditionell nationalekonomisk teori en situation där en ekonomis samtliga marknader befinner sig i jämvikt i den meningen att priserna är sådana att utbjuden kvantitet är lika med efterfrågad kvantitet på varje enskild marknad.
allokering
allokering, inom nationalekonomin tillgångsfördelning; fördelning av resurser till olika områden.
alternativkostnad
alternativkostnad, nationalekonomisk term som anger värdet man går miste om genom att avstå från bästa möjliga användning av resurserna.
appreciering
appreciering, uppskrivning av värdet på en tillgång, t.ex. en valuta.
arbete
arbete, verksamhet på vilken en människa bygger sin försörjning.
arbetsfördelning
arbetsfördelning, fördelning av arbete på sådant sätt att varje arbetare, hushållsmedlem eller företag specialiserar sig på begränsade uppgifter.
arbetsintensiv
arbetsintensiv, term som kan användas både om en produktionsmetod och om en nyttighet (vara eller tjänst).
arbetskraft
arbetskraft, summan av antalet sysselsatta och öppet arbetslösa, dvs. de personer som har eller söker arbete.
arbetskraft
arbetskraft, enligt marxistiskt språkbruk är arbetskraft (arbetsförmåga) en vara som arbetaren säljer till kapitalisten.
arbetskraftstalet
arbetskraftstalet, egentligen relativa arbetskraftstalet, tal som anger storleken av arbetskraften, uttryckt i procent av befolkningens storlek.
arbetslöshet
arbetslöshet, förhållande som råder när personer kan och vill arbeta och är aktivt arbetssökande men inte finner arbete.
arbetsmarknad
arbetsmarknad, inom nationalekonomin den marknad där arbetsgivarna efterfrågar arbetskraft mot betalning, dvs. lön, och där individerna utbjuder arbetskraft mot erhållande av lön.
arbetsproduktivitet
arbetsproduktivitet, produktionens eller förädlingsvärdets storlek under en viss tid i förhållande till arbetsinsatsens storlek under samma tid.
arbetsvärde
arbetsvärde, mått på den mängd mänskligt arbete som går åt vid framställningen av en produkt.
atomistisk konkurrens
atomistisk konkurrens, konkurrens mellan företag som vart och ett är så litet att det inte på egen hand kan påverka marknadspriset.
Robert J Aumann
Aumann, Robert John, född 1930, israelisk matematiker, professor vid Hebreiska universitetet i Jerusalem.
autarki
autarki´, ekonomisk enhet (vanligen land) med självförsörjning.
automatisk stabilisator
automatisk stabilisator, faktor som minskar de ekonomiska konjunktursvängningarnas storlek utan att det krävs direkta ingrepp av statsmakterna.
balanserad tillväxt
balanserad tillväxt, ekonomisk tillväxt vid vilken alla producerade nyttigheter och alla insatser av produktionsfaktorer har samma konstanta procentuella tillväxttakt över tiden, medan alla prisrelationer förblir oförändrade.
bankingskolan
bankingskolan, en grupp brittiska ekonomer vid mitten av 1800-talet; även denna grupps penningteoretiska och penningpolitiska åsikter.
beroendeskolan
beroendeskolan, idériktning inom utvecklingsteorin som förklarar tredje världens underutveckling genom den historiska beroendeställning dessa länder, den s.k. periferin, intar i förhållande till de kapitalistiska industriländerna, eller centrum.
Bertrands duopolmodell
Bertrands duopolmodell, ekonomisk modell för duopol (en marknad med två konkurrerande säljare) som presenterades 1883 av den franske matematikern Joseph Bertrand (1822–1900).
beslutsvariabel
beslutsvariabel, i ekonomisk teori en variabel vars värde den beslutande själv kan bestämma.
beståndsmarknad
beståndsmarknad, vanligen en marknad där tillgången vid en viss tidpunkt är det existerande beståndet av nyttigheten och efterfrågan är det med hänsyn till priser o.d. önskade innehavet vid samma tidpunkt.
beståndsstorhet
beståndsstorhet, i ekonomisk teori en storhet (variabel eller konstant) som definieras och mäts för en viss tidpunkt och inte per tidenhet, t.ex. valutareserv.
bilateralt monopol
bilateralt monopol, marknadsform som kännetecknas av att det bara finns en enda säljare och en enda köpare.
BNI
BNI, förkortning för bruttonationalinkomst.
BNP
BNP, förkortning för bruttonationalprodukt.
boom
boom, kraftigt uppsving.
bruksvärde
bruksvärde, nationalekonomiskt begrepp, som av Adam Smith definierades som den nytta en sak skapar.
bruttoinvestering
bruttoinvestering, ekonomisk term med skilda betydelser i olika sammanhang.
bruttonationalinkomst
bruttonationalinkomst, BNI, sammanlagda värdet av de varor och tjänster som produceras i ett land under en viss period, oftast ett år, BNP, justerat för faktorinkomster (löne-, kapital- och företagarinkomster) till/från utlandet.
bruttonationalprodukt
bruttonationalprodukt, BNP, sammanlagda värdet av de varor och tjänster för slutlig användning som har producerats i ett land för marknaden och för den offentliga sektorn under en period, vanligen ett år.
budgetautomatik
budgetautomatik, statsbudgetens sätt att fungera så att t.ex. demografiska eller ekonomiska förändringar leder till en automatisk förändring i statens inkomster eller utgifter.
budgetsaldo
budgetsaldo, skillnaden mellan inkomster och utgifter i en budget.
bullionism
bullionism, ekonomisk doktrin som härstammar från senare delen av medeltiden och som säger att det är fördelaktigt för ett land att ha ett stort förråd av ädla metaller.
byte
byte, ekonomisk term.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 ... 9

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö