Bläddra:

1–50 av 204 träffar 1 2 3 4 5

ablation
ablation, ablatio, inom medicinen term som kan avse vissa operativa ingrepp respektive att en vävnad lossnar från sin plats.
Olof af Acrel
Acrel, Olof af, före adlandet 1780 Olof Acrel, född 26 november 1717, död 28 maj 1806, kirurg.
Acta Chirurgica Scandinavica
A´cta Chiru´rgica Scandina´vica, engelskspråkig tidskrift för kirurgi, grundad 1919 genom en tudelning av Nordiskt Medicinskt Arkiv (i Acta Chirurgica Scandinavica och Acta Medica Scandinavica).
agraff
agra´ff, metallclip med vilket man tillsluter ett kirurgiskt sår.
analgesi
analgesi, tillstånd karakteriserat av bortfall av smärtkänsligheten.
analgetikum
analgetikum, preparat som övergående minskar eller upphäver smärtkänslan.
anastomos
anastomos, naturlig eller kirurgiskt anlagd förbindelse mellan hålorgan, t.ex. mellan blodkärl eller mellan olika delar av tarmen.
anestesi
anestesi´, upphävd förmåga att känna smärta, tryck, beröring, kyla eller värme, bedövning.
anestesi och intensivvård
anestesi och intensivvård, medicinsk specialitet; se anestesiologi.
anestesiologi
anestesiologi, läran om bedövning (anestesi) och om användning av bedövningsmedel (anestetika).
anestetikum
aneste´tikum, preparat som upphäver smärt-, tryck-, berörings- och temperaturförnimmelser.
Carl Jacob Ask
Ask, Carl Jacob, 1825–97, kirurg, professor i kirurgi och obstetrik i Lund 1858–97.
atraumatisk
atraumatisk, egentligen utan sår eller skada.
autotransfusion
autotransfusion, överföring (transfusion) av blod från en person till honom/henne själv.
bandage
bandage, förband, särskilt sådant som stöder eller fixerar en kroppsdel, t.ex. gipsbandage.
barnkirurgi
barnkirurgi, kirurgisk behandling av sådana medfödda missbildningar, förvärvade sjukdomar och skador som kräver ingrepp under barn- och ungdomsåren.
Jean Baseilhac
Baseilhac, Jean, kallad le Frère de Saint-Côme, 1703–81, fransk kirurg och blåsstensoperatör.
bedövning
bedövning, anestesi, behandling som upphäver smärtkänslighet genom tillförsel av bedövningsmedel (anestetikum).
John Berg
Berg, Johan (John), 1851–1931, kirurg, professor vid Karolinska Institutet och direktör för Serafimerlasarettet i Stockholm 1893–1916; son till Fredrik Theodor Berg, bror till Fritz Berg.
Ernst von Bergmann
Bergmann, Ernst von, 1836–1907, tysk kirurg, född i Riga, professor i Dorpat, Würzburg och Berlin.
Theodor Billroth
Billroth, Theodor, 1829–94, tysk kirurg, professor i Zürich 1866–67, därefter i Wien.
bioglas
bioglas, benämning på glas och glaskeramer som är biokompatibla och inte stöts bort utan är bioaktiva (växer fast) med stabil bindning till levande vävnad och ben.
Pehr af Bjerkén
af Bjerkén, Pehr, 1765–1818, kirurg och militärläkare, förste livmedikus 1802, överkirurg vid Serafimerlasarettet 1809 och assessor i Collegicum medicum 1810.
blixtlåsbandage
blixtlåsbandageförband för förslutning av operationssår.
blockad
blockad, spärr, avspärrning, avstängning; tidsbegränsat upphävande av smärtkänsligheten i en kroppsdel utan att medvetandet samtidigt påverkas, s.k. regional bedövning (regional anestesi).
catgut
catgut, kirurgisk tråd framställd av får- eller oxtarm.
cerclage
cerclage, fixation med ståltråd eller plastband runt en spiralfraktur på ett rörben.
Joseph Frédéric Charrière
Charrière, Joseph Frédéric, 1803–76, schweizisk instrumentmakare.
clip
clip, även clips, kirurgisk klämma, vanligen av rostfritt stål (finns även i material som kan brytas ned och tas upp av vävnaderna).
Astley Paston Cooper
Cooper, Sir Astley Paston, 1768–1841, brittisk läkare, överläkare i kirurgi vid Guy's Hospital, London, och från 1813 professor i jämförande anatomi.
dagkirurgi
dagkirurgi, kirurgi som utförs utan att den som ska opereras vistas på sjukhuset för inneliggande vård varken före eller efter ingreppet.
debridera
debridera, att avlägsna död vävnad i sår, vanligen kirurgiskt.
dekanylera
dekanylera, att avlägsna en kanyl, t.ex. det metall- eller plaströr som sätts in i luftstrupen vid strupsnitt.
depressor
depre´ssor, kirurgiskt instrument, spatel, varmed man trycker ned vävnad för att exponera djupare liggande strukturer.
diatermikniv
diatermikniv, elektriskt instrument som används vid kirurgiska ingrepp för att skära i eller "smälta ned" (koagulera) vävnader.
dikväveoxid
dikvä´veoxi´d, tidigare kallad kväveoxidul, N2O, lustgas, färglös gas med svagt sötaktig lukt.
Pierre Dionis
Dionis, Pierre,1643-1718, fransk läkare.
Guillaume Dupuytren
Dupuytren, Guillaume, 1777-1835, baron, fransk läkare, professor i Paris från 1815 och samtidigt överkirurg vid sjukhuset Hôtel Dieu.
ektomi
ektomi´, operativt avlägsnande av ett organ eller en organdel, t.ex. pulmektomi (avlägsnande av lunga), nefrektomi (avlägsnande av njure).
elektiv
elektiv, i förväg utvald; elektiv kirurgi innebär ett kirurgiskt ingrepp som görs vid ett i förväg bestämt tillfälle, dvs. inte i en akut situation.
elektrokoagulering
elektrokoagulering, "nedsmältning" av vävnader med högfrekvent växelström som genom att alstra värme får kroppsproteinet att koagulera.
elektroresektion
ele´ktroresektion (nylat. electrorese´ctio, av elektro- och re´seco 'skära eller klippa av eller bort'), skärning med kirurgisk diatermi (högfrekvent växelström) för att avlägsna sjukligt förändrad vävnad.
elkirurgiapparat
elkirurgiapparat, diatermi´apparat, instrument som används vid kirurgiska ingrepp.
endoprotes
e´ndoprote´s (jfr endo-), artificiell ersättning för en komponent i kroppens inre, t.ex. ögonlins, hjärtklaff, ledhuvud, ledpanna.
end-to-end-anastomos
end-to-e´nd-anastomo´s, kirurgiskt anlagd förbindelse ände-till-ände mellan två delar av ett rörformigt organ, t.ex. tarm.
end-to-side-anastomos
end-to-si´de-anastomo´s, kirurgiskt anlagd förbindelse mellan två delar av ett rörformigt organ, t.ex. en tarm, där ena delens ände anbringas mot den andra delens sida.
enukleation
enukleation (till lat. enu´cleo 'ta ut kärnan', av nu´cleus 'kärna'), operativt avlägsnande av en rundad, från omgivningen avgränsad bildning, t.ex. en tumör eller cysta.
epiduralanestesi
epiduralanestesi, epiduralblockad, regional bedövning som tillämpas vid kirurgiska ingrepp i nedre kroppshalvan.
eter
eter, vardaglig benämning på dietyleter, (C2H5)2O, en färglös vätska med karakteristisk lukt och låg kokpunkt, 34,5 °C. Den är brännbar och bildar explosiva blandningar med luft.
etylklorid
ety´lklorid, klo´reta´n, CH3CH2Cl, lättflyktig vätska med sötaktig lukt som förgasas vid temperatur över 12 °C. Ämnet förgasas omedelbart när det sprutas på huden.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 5

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö