Bläddra:

anamnes

anamne´s, sjukdomshistoria, en patients egen beskrivning av hur sjukdomen uppstod, hur den ter sig och vilka symtom den ger/har givit.

daganteckning

daganteckning, anteckning i patientjournal om t.ex. förändring i förloppet av patientens sjukdom, beslut om behandling, utfärdande av intyg eller annan åtgärd.

DySSSy

DySSSy, Dynamic Standard Setting System, dynamisk metod för kvalitetsutveckling i vården.

empati

empati´, inlevelseförmåga, förmåga att kunna leva sig in i en annan människas känsloläge och behov.

Katie Eriksson

Eriksson, Katie, född 1943, finländsk omvårdnadsforskare.

Euroquan

Euroquan (av Europe, Quality och Nursing), europeiskt nätverk av sjuksköterskor som stödjer och utvecklar förbättrad kvalitet inom hälso- och sjukvård inklusive omvårdnad.

gruppvård

gruppvård, vårdorganisation som innebär att en grupp, vanligen bestående av en sjuksköterska och flera undersköterskor, vårdar 6-8 patienter.

ICN

ICN, International Council of Nurses, internationell sjuksköterskeorganisation med ca 120 medlemsländer, bildad 1899.

inlevelseförmåga

inlevelseförmåga, detsamma som empati.

integritet

integritet, rätt att få sin personliga egenart och inre sfär respekterad och att inte utsättas för personligen störande ingrepp (personlig integritet).

klient

klient, i modernt språkbruk person med en relation som kund, patient, rättssökande eller på annat sätt hjälpberoende, ofta till en fackman.

klientperspektiv

klientperspektiv inom t.ex. socialtjänsten och psykiatrin innebär att service, stöd och vård baseras på klientens egna individuella resurser och förutsättningar; klienten kan t.ex. vara patient, hjälpsökande eller vårdbehövande hos en professionell hjälporganisation.

konsultation

konsultation, inom hälso- och sjukvården term för förfrågan, vanligen i form av ett besök för undersökning och samtal för att få en diagnos och/eller behandling vid en sjukdom eller sjukdomssymtom.

KUPP

KUPP, Kvalitet ur patientens perspektiv, frågeformulär som syftar till att kartlägga patienters upplevelser av vårdens kvalitet.

kvalitetsindikator

kvalitetsindikator, mätbar egenskap eller omständighet som kan användas för att kvantitativt uttrycka kvalitetsnivån hos någon del av en verksamhet.

lege artis

le´ge a´rtis, inom sjukvården term som anger att t.ex. en utredningen eller en behandling utförs på korrekt sätt, i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Läkarbanken

Läkarbanken, Rotarys läkarbank, frivilligorganisation inom Rotary med läkare och annan personal som utan lön utför hjälparbete i u-länder under en viss tid.

naturlig omvårdnad

naturlig omvårdnad, egenvård i motsats till professionell omvårdnad, dvs. vad vuxna friska personer utan andras inblandning gör för att sköta sin hälsa och klara av sina personliga problem i den miljö där de lever sitt dagliga liv.

Astrid Norberg

Norberg, Astrid, f. Asplund 1939, ursprungligen sjuksköterska, innehavare sedan 1980 av den första svenska professuren i omvårdnadsforskning vid medicinska fakulteten i Umeå (formellt inrättad 1986).

omvårdnad

omvårdnad, huvudämne inom svensk sjuksköterskeutbildning och även inom det gymnasiala omvårdnadsprogrammet.

omvårdnadsansvarig sjuksköterska

omvårdnadsansvarig sjuksköterska, OAS, legitimerad sjuksköterska med ansvar för bedömning, planering, genomförande och utvärdering av en enskild patients omvårdnad.

omvårdnadsforskning

omvårdnadsforskning (eng, nursing research), se omvårdnad.

omvårdnadsinformatik

omvårdnadsinformatik, kunskapsområde som syftar till att stödja styrning, hantering och bearbetning av omvårdnadsdata, information och kunskap och som stöd för den praktiska omvårdnaden, för utbildning och forskning.

omvårdnadsteori

omvårdnadsteori, omvårdnadsmodell, omvårdnadsvetenskapens centrala begrepp.

omvårdnadsutbildning

omvårdnadsutbildning, utbildning i omvårdnad; bedrivs som del i yrkesbildning och som ämnesutbildning.

Dorothea E Orem

Orem, Dorothea Elizabeth, 1914–2007, amerikansk sjuksköterska, pedagog och omvårdnadsteoretiker.

parvård

parvård, vårdorganisation som oftast innebär att en sjuksköterska och en undersköterska tillsammans vårdar samma 3-4 patienter under hela deras vårdtid.

patientansvarig sjuksköterska

patientansvarig sjuksköterska, PAS, sjuksköterska med ansvar för bedömning, planering, genomförande och utvärdering av en enskild patients omvårdnad.

patientinformation

patientinformation, muntlig eller skriftlig information till patienter om sjukdomars uppkomst, symtom och förlopp, om förebyggande av sjukdom, om prover och undersökningar, om läkemedel och om andra behandlingsformer; jfr patientundervisning.

patientjournal

patientjournal, alla de anteckningar som görs och de handlingar som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om dennes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden och om vårdåtgärder.

patienttillfredsställelse

patienttillfredsställelse, patientens emotionella reaktioner på den vård han eller hon erhåller.

patientundervisning

patientundervisning, informativ interaktion mellan vårdare och patient med målet att öka patientens kunskap om sin sjukdom, dess utveckling och läkningsprocess.

patientutbildning

patientutbildning skiljer sig till viss del från patientundervisning genom att vara en aktivare utbildningssatsning.

primär omvårdnad

primär omvårdnad (eng. primary nursing), omvårdnadsfilosofi vars främsta syfte är att i vårdsituationen tillfredsställa patientens individuella behov, som kan vara av medicinsk, psykisk, kulturell, andlig och social karaktär, samt att underlätta för patienten att använda sin egenvårdsförmåga när så är möjligt.

psykiatriskt team

psykiatriskt team, vårdlag i psykiatriskt arbete.

rondsystem

rondsystem, äldre vårdorganisation.

Sjuksköterskors Samarbete i Norden

Sjuksköterskors Samarbete i Norden, SSN, bildades 1920 av de nordiska ländernas sjuksköterskeorganisationer i Danmark, Norge, Sverige och Finland.

specialistsjuksköterska

specialistsjuksköterska, skyddad specialistbeteckning som kan erhållas av legitimerad sjuksköterska som genomgått godkänd utbildning inom något av i högskoleförordningen angivna områden.

SSN

SSN, förkortning för Sjuksköterskors samarbete i Norden.

VIPS-modellen

VIPS-modellen (av välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet), inom hälso- och sjukvården struktur med sökord eller rubriker på tre nivåer för att föra anteckningar om patientens omvårdnad i patientjournalen.

vårdfilosofi

vårdfilosofi, disciplin som under senare år har vuxit fram ur behovet av att klargöra grunderna för skilda vård- och omsorgsyrken liksom deras möjliga utveckling till vetenskaper.

vårdkedja

vårdkedja, sammanhållen vårdepisod, en serie av samordnade vårdinsatser, inkl. patientinformation och patientundervisning, för att säkerställa adekvat utredning, diagnostik, behandling och rehabilitering utan dröjsmål.

vårdkvalitet

vårdkvalitet, graden av måluppfyllelse i vårdarbetet.

vårdlag

vårdlag, grupp av 3-4 sjuksköterskor och undersköterskor; två eller flera vårdlag utgör personalen på en vårdavdelning, vårdcentral etc.

vårdmiljö

vårdmiljö, inom sjukvården den sociala miljön på en avdelning eller mottagning.

vårdplan

vårdplan, skriftlig plan för omvårdnaden av en viss patient, i regel i samband med sjukhusvård.

vårdplanering

vårdplanering, upprättande av en vårdplan.

vårdprogram

vårdprogram, skriftlig handlingsplan som utarbetas inom sjukvården utifrån forskningsresultat och allmän praxis på lokal och nationell nivå.

vårdtyngdsmätning

vårdtyngdsmätning, metod att mäta patienters behov av olika omvårdnadsåtgärder uttryckt i tid som kan översättas till personalbehov.

vårdutvecklingsgrupp

vårdutvecklingsgrupp, arbetsgrupp inom hälso- och sjukvården som består av företrädare för olika professioner och yrkesgrupper.

« föregående | nästa » 1 2