1–50 av 264 träffar 1 2 3 4 ... 6
- abrasion
- abrasion, slitage av tandsubstans, abrasio dentium.
- aerodontalgi
- aerodontalgi´, tandvärk i samband med tryckförändring vid flygning.
- aglossi
- aglossi´, medfödd avsaknad av tunga; en ovanlig rubbning i första gälbågens utveckling i tidigt fosterstadium.
- agnati
- agnati´, medfödd avsaknad av underkäke; en ovanlig rubbning i första gälbågens utveckling under tidigt fosterstadium.
- aktivator
- aktivator, avtagbar tandregleringsapparat som används under natten.
- A-linje
- A-linje, Ah-linje, övergången mellan den hårda, främre, och den mjuka, bakre gommen; en funktionsgräns mellan fast och rörlig del av gommen vid tal och sväljning.
- alloy
- alloy, i skandinaviskt odontologiskt språkbruk det pulver som blandas med kvicksilver till amalgam.
- alveol
- alveol, hålrummet i käkarna för tändernas rötter.
- alveolarutskott
- alveola´rutskott, den tandbärande delen av käkskelettet vilken omsluter tandrötterna i såväl över- som underkäken.
- amalgam
- amalga´m, fyra olika silver–kvicksilvermineral, alla metalliskt glänsande i silvervitt.
- amalgam
- amalga´m, fast eller flytande legering av kvicksilver och en eller flera andra metaller.
- amputation
- amputation, att man avlägsnar en del av ett organ eller en kroppsdel, vanligen en del av en extremitet.
- ANB-vinkel
- ANB-vinkel, i odontologin vinkeln mellan skelettpunkterna A, N och B, dvs. de djupaste punkterna i de konkava benprofilerna framför överkäksframtänderna samt framför underkäksframtänderna och näsroten.
- Angles klassifikation
- Angles klassifikation, system för karakterisering av bett-typ, käkrelation.
- anodonti
- anodonti´, total avsaknad av tänder på grund av uteblivet bildande av tandanlag, en ovanlig defekt som är del i en större rubbning i den ektodermala utvecklingen (jämför ektoderm).
- antagonist
- antagoni´st, tand som vid sammanbitning möter en tand i motsatt käke så att det blir kontakt.
- apikal
- apika´l, som har att göra med, tillhör eller är riktad mot en topp eller spets, apex.
- approximalrum
- approxima´lrum, utrymmet mellan två granntänder.
- artikulation
- artikulation, kontaktförhållanden mellan tänder då glidrörelser utförs med underkäkens tänder mot överkäkens; kan gälla såväl naturliga tänder som tandersättningar med kronor, broar eller avtagbara proteser.
- artikulator
- artikula´tor, apparat som används framför allt inom tandteknikeryrket för montering av modeller av tänder och käkar då kronor, broar eller avtagbara proteser ska framställas.
- attachment
- attachment, odontologisk term som kan avse dels biologiska kopplingar, t.ex. slemhinnans vidhäftning till tandemaljen i tandköttskanten, dels fästanordningar för tandregleringsapparater eller proteser (attachmentproteser).
- AT-tandläkare
- AT-tandläkare, tidigare blivande tandläkare med allmäntjänstgöring inom folktandvården efter 4,5 års grundutbildning och avlagd examen vid odontologisk fakultet (tandläkarhögskola).
- avtryck
- avtryck, negativ av käkar och tänder som görs med speciella avtrycksmassor, t.ex. alginat.
- barodontalgi
- barodontalgi´, akuta tand- eller käksmärtor som utlöses av tryckförändringar vid dykning eller flygning.
- bett
- bett, en för varje djurart karakteristisk anordning av tänderna.
- bettavstödning
- bettavstödning, odontologisk term som anger hur över- och underkäkens tänder passar ihop och balanserar underkäken då man biter ihop.
- bettfel
- bettfel, bettanomali, avvikelse från det normala bettet, t.ex. överbett, där överkäkens framtänder ligger långt framför underkäkens, och underbett, där det förhåller sig tvärtom.
- bettskena
- bettskena, plastskena som sätts över ena käkens tänder.
- bikuspid
- bikuspi´d, kindtand (premolar) som har två upphöjningar.
- Greene Vardiman Black
- Black, Greene Vardiman, 1836–1915, amerikansk tandläkare, från 1883 professor i dental patologi och bakteriologi vid Northwestern University, Chicago, och från 1891 föreståndare för dess Dental School, där han 1897 även blev professor i operativ tandläkarkonst.
- bro
- bro, förr (och i dagligt tal alltjämt) brygga, fastsittande tandersättning där en eller flera tänder hängs på naturliga tänder.
- bruxism
- bruxism, "tomgångsaktivitet" i käkmuskulaturen med tandgnissling, tandpressning eller felbitning i extrema lägen av underkäken som följd.
- Per-Ingvar Brånemark
- Brånemark, Per-Ingvar, född 1929, läkare, professor i anatomi vid Göteborgs universitet från 1963.
- buckal
- bucka´l, odontologisk term som anger riktning mot kinden inifrån munhålan.
- cap splint
- cap splint, individuellt framställd, gjuten metallskena som används för fixering av bruten käke eller efter operation på käkben.
- cavum
- cavum, anatomisk beteckning, t.ex. cavum oris, munhålan, och cavum dentis, pulparummet i tandkronan.
- cement
- ceme´nt, inom odontologin och medicinen tre olika definitioner.
- cementoblast
- cementobla´st, den celltyp som bildar det organiska stromat (stödjevävnaden) i tändernas rotcement.
- cirkulärkaries
- cirkulärkaries, kariesangrepp runt hela tanden, antingen i tandemaljen eller på blottlagda rotytor.
- dens
- dens, vetenskaplig benämning på tand.
- dentalgi
- dentalgi´, odontalgi, tandvärk, smärta orsakad av sjukdom i en tand eller dess omgivning (tandkött, käkben, käkhåla).
- dentalkeramik
- dentalkeramik, keramiska material använda som tandersättning.
- dentikel
- denti´kel, pulpasten, hårdvävnadsbit av samma material som tandben, dentin, inne i pulparummet i en tand, antingen lös eller fastsittande i väggen.
- dentin
- denti´n, tandben, den hårdvävnad som utgör huvuddelen av människo- och djurtänder.
- dentinogenesis imperfecta
- dentinoge´nesis imperfe´cta, defekt dentinbildning, ett medfött ärftligt tillstånd som drabbar dentinet, tandbenet, vilket blir oregelbundet uppbyggt bl.a. i fråga om de kanaler som det är genomsatt av.
- dentition
- dentition, tandsystem.
