Bläddra:

1–50 av 102 träffar 1 2 3

abrasio
abra´sio, abra´sio de´ntium, slitage av tandsubstans; se abrasion.
abrasion
abrasion, slitage av tandsubstans, abrasio dentium.
aglossi
aglossi´, medfödd avsaknad av tunga; en ovanlig rubbning i första gälbågens utveckling i tidigt fosterstadium.
anodonti
anodonti´, total avsaknad av tänder på grund av uteblivet bildande av tandanlag, en ovanlig defekt som är del i en större rubbning i den ektodermala utvecklingen (jämför ektoderm).
AT-tandläkare
AT-tandläkare, tidigare blivande tandläkare med allmäntjänstgöring inom folktandvården efter 4,5 års grundutbildning och avlagd examen vid odontologisk fakultet (tandläkarhögskola).
attrition
attrition, i odontologin detsamma som abrasion.
Arne Björk
Greene Vardiman Black
Black, Greene Vardiman, 1836–1915, amerikansk tandläkare, från 1883 professor i dental patologi och bakteriologi vid Northwestern University, Chicago, och från 1891 föreståndare för dess Dental School, där han 1897 även blev professor i operativ tandläkarkonst.
bruxism
bruxism, "tomgångsaktivitet" i käkmuskulaturen med tandgnissling, tandpressning eller felbitning i extrema lägen av underkäken som följd.
cavum
cavum, anatomisk beteckning, t.ex. cavum oris, munhålan, och cavum dentis, pulparummet i tandkronan.
cementoblast
cementobla´st, den celltyp som bildar det organiska stromat (stödjevävnaden) i tändernas rotcement.
dentikel
denti´kel, pulpasten, hårdvävnadsbit av samma material som tandben, dentin, inne i pulparummet i en tand, antingen lös eller fastsittande i väggen.
dentin
denti´n, tandben, den hårdvävnad som utgör huvuddelen av människo- och djurtänder.
dentition
dentition, tandsystem.
Eastmaninstitutet
Eastmaninstitutet, Stockholm, institution för specialisttandvård för barn.
elongation
elongation, sådan framväxt av en tand (eller tandgrupp) att den blir längre än normalt, oftast beroende på att tänder i motsatta käken förlorats.
emalj
ema´lj, tandemalj, kroppens hårdaste vävnad, med en ythårdhet av 272–440 kg/mm2 (Knoops ythårdhetstest).
emaljorgan
emaljorgan, den del av tandanlaget som bestämmer form och storlek på tandkronan och som bildar emaljen.
erosion
erosion, inom odontologin ytlig skada på munslemhinna.
eruption
eruption, utbrott: ett tandanlags och den färdigbildade tandens förflyttning i käken, genombrott av tandköttet och framväxt till slutlig ställning i tandraden.
exkavering
exkavering, kirurgisk åtgärd som innebär att sjuklig vävnad avlägsnas genom urgröpning eller urholkning.
extraktion
extraktion (medeltidslat. extra´ctio, av e´xtratio 'dra ut'),  utdragning av något ur levande vävnad, t.ex. tandutdragning eller utdragning av ett barn ur modern vid förlossning.
fantom
fantom, inbillningsfoster, vålnad, spöke; modell av kroppsdel eller organ, avsedd för demonstration eller undervisning.
Pierre Fauchard
Fauchard,Pierre, 1678-1761, fransk tandläkare.
fluoridering
fluoridering, tillsättning av fluorföreningar, i allmänhet natriumfluorid.
folktandvård
folktandvård, kommunal eller landstingsorganiserad tandvård som infördes i Sverige genom riksdagsbeslut 1938.
försäkringstandläkare
försäkringstandläkare, tidigare förtroendetandläkare, tandläkare anställd vid försäkringskassa med uppgift att biträda denna i odontologiska frågor inom den allmänna tandvårdsförsäkringen.
förtroendetandläkare
förtroendetandläkare, tidigare benämning på försäkringstandläkare.
gerodonti
gerodonti´ (av grek. ge´rōn, se geront, och odou´s, genitiv odo´ntos 'tand'), gerodontologi, geriatrisk odontologi, det område av odontologin som omfattar äldre personers tandsjukdomar och tandvård.
gingiva
gingiva, anatomisk term för tandkött.
hävel
hävel (efter ty. Hebel, bildning till heben 'häva'), mejselformat instrument som används vid extraktion av tänder och speciellt tandrötter.
incisivkanalen
incisi´vkanalen, en kanal i benet mellan främre delen av munhålan och näsbotten, som innehåller nerver och kärl.
JADA
JADA, Journal of the American Dental Association, amerikanska tandläkareföreningens tidskrift.
Karolinska Institutet
Karolinska Institutet, eg. Karolinska medico-kirurgiska institutet, KI, Solna, Sveriges största medicinska och odontologiska universitet.
kofferdam
kofferdam, tunn gummiduk som används i tandvården för att avgränsa en eller ett par tänder från omgivningen, så att t.ex. rotfyllningsarbete kan genomföras utan störning av salivflöde.
konsensuskonferens
konsensuskonferens, mötesarrangemang vars ändamål är att kritiskt granska kunskapsläget inom ett visst område samt att diskutera vilka åtgärder som kan vara lämpliga för att bidra till lösningen av problem inom området.
kvicksilver
kvicksilver, vid rumstemperatur flytande metalliskt grundämne, tillsammans med zink och kadmium hörande till periodiska systemets grupp 12, zinkgruppen.
lingualbåge
lingua´lbåge, benämning på en tandregleringsapparat som sätts på tungsidan, lingualsidan, av tänderna.
mastikation
mastikation, vetenskaplig term för tuggning.
mikrognati
mikrognati´, abnormt små käkar.
mimiklinje
mimiklinje, term inom tandvården för läpparnas läge i förhållande till tänder och tandkött vid kraftigt leende.
mutansstreptokocker
muta´nsstreptokocker, grupp alfahemolyserande streptokocker som är betydelsefull för uppkomsten av karies.
nasion
na´sion, en punkt vid näsroten i vilken bensömmen mellan näs- och pannbenen och ansiktets mittlinje korsar varandra.
odontalgi
odontalgi, odontodyni, detsamma som tandvärk.
odonto-
odo´nto- (av grek. odous, genitiv odo´ntos, 'tand'), förled i sammansättningar: som avser tänderna, tand-.
odontoblaster
odontobla´ster, de celler, som har till uppgift att bilda tandben (dentin).
odontodyni
odontodyni´, odontalgi, detsamma som tandvärk.
odontogenes
odontogene´s, odontogeni, odontos, detsamma som tandutveckling, tandbildning.
odontologi
odontologi, tidigare tandläkekonst, läran om sjukdomar och skador på tänder, i munhåla och därtill angränsande vävnader, t.ex. tuggmuskler och käkleder.
odontologie doktor
odontologi´e doktor, odont.dr, akademisk titel som tilldelas en person som disputerat vid odontologisk fakultet.

« föregående | nästa » 1 2 3

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö