Bläddra:

1–50 av 195 träffar 1 2 3 4

akademisk avhandling
akademisk avhandling, skriftligt lärdomsprov för avläggande av vissa akademiska examina.
akademisk examen
akademisk examen, ursprungligen benämning på det slutprov på kunskaper och färdigheter som en student avlade inför en fakultet vid ett universitet och som gav särskild akademisk titel.
antikens kultur och samhällsliv
antikens kultur och samhällsliv, universitetsämne i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala.
apotekare
apotekare, person som genom utbildning på apotekarprogrammet vid universitetet i Uppsala eller Göteborg erhållit apotekarexamen eller som har av svensk myndighet godkänd motsvarande utländsk utbildning.
arbetsterapeut
arbetsterapeut, person som utövar arbetsterapeutiska åtgärder, vilka omfattar både individ och miljö och avser aktiviteter i det dagliga livet.
artium baccalaureus
a´rtium baccalau´reus, den lägsta akademiska graden vid de medeltida universiteten.
artium liberalium magister
a´rtium libera´lium magi´ster, tidigare den högsta lärdomsgraden vid universitetens filosofiska fakulteter.
BA
B.A., förkortning av den anglosaxiska universitetsexamen Bachelor of Arts, se bachelor.
baccalaureus
baccalaureus, benämning ursprungligen på jordägare i södra Frankrike och norra Spanien, senare mera allmänt på riddarsvenner och lägre adelsmän.
bachelor
bachelor, beteckning i engelskspråkiga länder för lägre akademiska examina, svarande mot svenska kandidat- (högskole-)examina.
barnmorska
barnmorska, legitimerad sjuksköterska med en specialistutbildning inom reproduktiv och perinatal omvårdnad om 60 poäng som ger legitimation som barnmorska.
barnsjuksköterska
barnsjuksköterska, sjuksköterska som efter sin grundutbildning genomgått en ettårig specialistutbildning med inriktning på omvårdnad av barn och ungdom.
biologi
biologi, vetenskapen om de levande organismerna; av tradition inbegrips dock inte de medicinska och agrikulturella vetenskaperna.
brandingenjör
brandingenjör, yrkesman med högskoleutbildning i brandskydd m.m.
Brogård
Brogård, egendom utanför Uppsala där Fackskolan för huslig ekonomi under åren 1910–64 bedrev utbildning av lanthushållslärarinnor.
BS
B.S., universitetsexamen, se B.Sc.
BSc
B.Sc., eller (särskilt i USA) B.S., förkortning för Bachelor of Science, naturvetenskaplig universitetsexamen i engelskspråkiga länder.
civilekonom
civilekonom, titel på person som avlagt ekonomexamen.
civilingenjör
civilingenjör, examenstitel efter fullgjord civilingenjörsutbildning vid de tekniska universiteten/högskolorna.
DGI
DGI, examensbeteckning, förkortning för diplomerad från Grafiska institutet.
DIHM
DIHM, förkortning för diplomerad från Institutet för högre marknadsföringsutbildning, se IHM.
DIHR
DIHR, förkortning för diplomerad från Institutet för högre reklamutbildning, se IHR.
disp
disp., förkortning för disputation.
disputation
disputation, den akt då en doktorsavhandling offentligen försvaras.
djursjukvårdare
djursjukvårdare, person som efter 2 års utbildning (80 poäng) vid Sveriges lantbruksuniversitet avlagt högskoleexamen med inriktning på djursjukvård.
doctor honoris causa
do´ctor hono´ris causa, doctor h.c., latinsk benämning på hedersdoktor (se doktor).
dogmatik
dogmati´k, sedan 1600-talet främst benämning på studiet av kristen troslära eller av de grundläggande lärosatserna, dogmerna.
doktor
doktor, förkortning dr, den högsta lärdomsgraden vid universitet och högskolor.
doktorand
doktora´nd, benämning på person som studerar till doktorsexamen, forskarstuderande.
doktorsavhandling
doktorsavhandling, den vetenskapliga avhandling som krävs för doktorsexamen i Sverige.
doktorsdisputation
doktorsdisputation, se disputation.
doktorsexamen
doktorsexamen, den examen som avslutar en forskarutbildning.
doktorspromotion
doktorspromotion, den högtidliga akt vid universitet och högskolor då doktorander som avlagt doktorsexamen promoveras till doktor.
dr hc
dr h.c., doctor honoris causa,hedersdoktor, se doktor.
DSI
DSI, äldre examensbeteckning med betydelsen "diplomerad från socialinstitut", som upphörde då titeln socionom började användas 1950-52.
ekonomexamen
ekonomexamen, examen som innebär genomgången ekonomisk grundutbildning på högskolenivå.
ekonomie doktor
ekonomie doktor, ekon.dr, examenstitel för person som genomgått fullständig (minst fyra år) ekonomisk forskarutbildning.
ekonomie licentiat
ekonomie licentiat, ekon.lic., person som genomgått tvåårig ekonomisk forskarutbildning.
ekonomie magister
ekonomie magister, ekon.mag., person som avlagt handelslärarexamen under perioden 1932-44.
enstaka kurs
enstaka kurs, kurs inom grundläggande högskoleutbildning.
ex auditorio
ex audito´rio (lat.), ur åhörarkretsen, se extra opponent.
extra opponent
extra opponent, benämning på person bland åhörarna (ex auditorio) som vid en doktorsdisputation anför synpunkter på avhandlingen sedan fakultetsopponenten slutfört sin opposition.
farmaceut
farmaceut, person med utbildning för beredning, hantering samt distribution och försäljning av läkemedel.
farmacie doktor
farmaci´e doktor, farm.dr, numera doktor i farmaceutisk vetenskap, examenstitel för den som disputerat för doktorsgraden (före 1977) vid farmaceutiska fakulteten, Uppsala universitet, eller avlagt doktorsexamen i farmaceutisk vetenskap i ett av de vetenskapsområden som finns representerade vid fakulteten.
farmacie kandidat
farmaci´e kandidat, farm.kand., examenstitel för den som avlagt farmacie kandidatexamen.
farmacie licentiat
farmaci´e licentiat, farm.lic., benämning på den som avlagt licentiatexamen i farmaceutisk vetenskap vid farmaceutiska fakulteten, Uppsala universitet, efter ca 2-3 års forskarutbildning i vissa av de tolv vetenskapsområdena vid denna fakultet.
farmdr
farm.dr, förkortning för farmacie doktor.
farmkand
farm.kand., förkortning för farmacie kandidat.
farmlic
farm.lic., förkortning för farmacie licentiat.
fildr
fil.dr, förkortning för filosofie doktor.

« föregående | nästa » 1 2 3 4

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö