Bläddra:

1–50 av 134 träffar 1 2 3

a
a, "litet a", betygsgraden med utmärkt beröm godkänd i äldre betygsskala, se betyg.
A
A, "stort A", betygsgraden berömlig i äldre betygsskala, se betyg.
AB
AB, betygsgraden med beröm godkänd i äldre betygsskala, se betyg.
abiturient
abiturie´nt, beteckning för elev som skall avlägga studentexamen, dvs. går i avgångsklassen (vanligen om elev i det gamla gymnasiet, som avskaffades 1968).
allmän linje
allmän linje, en år 1954 nyinrättad svensk treårig gymnasielinje vid s.k. försöksgymnasium.
apologistskola
apologistskola, enligt 1820 års skolordning en skola för allmän medborgerlig utbildning av främst blivande näringsidkare och lägre tjänstemän.
approbatur
approbatur, betyg B enligt äldre betygsskala, se betyg.
artes liberales
a´rtes libera´les kallades under medeltiden de grundläggande läroämnen som studerades i kloster- och katedralskolorna och även vid universitetens filosofiska fakulteter.
A-skola
A-skola, tidigare beteckning för skola där varje klass omfattade endast en årskurs.
B
B, betygsgraden godkänd i äldre betygsskala, se betyg.
Ba
Ba, betygsgraden icke utan beröm godkänd i äldre betygsskala, se betyg.
BC
BC, betygsgraden icke fullt godkänd i äldre betygsskala, se betyg.
borgarskola
borgarskola, en under 1800-talets tidigare del inrättad skolform för allmän medborgerlig bildning.
bottenskola
bottenskola, benämning på ett system med en för alla barn gemensam skola, lanserad 1883 av Fridtjuv Berg i dennes broschyr "Folkskolan såsom bottenskola".
B-skola
B-skola, B-form, B-klass, klass av B-form eller B-typ, tidigare benämning på skolform där varje klass omfattade flera årskurser.
C
C, betygsgraden otillräcklig, dvs. underkänd, i tidigare svensk betygsskala; jfr betyg.
censor
censor, övervakare av studentexamen.
centralskola
centralskola, benämning från 1950-talet i Sverige på en för hela kommunen (ibland för flera kommuner) gemensam lokal skolenhet, dit elever på ämneslärarnivå centraliserades, dvs. årskurserna 7–9.
Collegium illustre
Colle´gium illu´stre kallades den skola för unga adelsmän som Johan Skytte grundade i Stockholm 1626 efter utländska förebilder.
C-skola
C-skola, C-form, äldre form av 6-årig folkskola i glesbygd, med en heltidsanställd folkskollärare och eleverna halvtidsläsande växelvis.
cum insigniore laude
cum insignio´re laude, förkortat cum ins., betygsgraden "med utmärkt beröm godkänd" eller "litet a" i äldre betygsskala (jfr betyg).
cum laude approbatur
cum laude approba´tur, kortform cum laude eller endast cum, betygsgraden "med beröm godkänd" eller AB i äldre betygssystem (jfr betyg).
domskola
domskola, medeltida skola med uppgift främst att utbilda befattningshavare i kyrkans tjänst.
D-skola
D-skola, D-form, äldre organisationsform i den svenska folkskolan, s.k. mindre folkskola.
eforus
e´forus, tidigare benämning på svensk biskop som högste tillsynsman för såväl kyrka som skola.
efterprövning
efterprövning, tidigare benämning på komplettering av betyg i skola och högre utbildning, antingen för att uppnå högre betyg i slutbetyget (examen) eller för att erhålla betyg i ämne som inte ingick i slutbetyget.
elementarläroverk
elementarläroverk, gemensam term för apologistskola och lärdomsskola i 1820 års skolordning och benämning på den skola som efter 1847 bildades genom sammanslagning av dessa båda skolformer.
enskilt arbete
enskilt arbete, en form av obligatorisk individuell arbetsuppgift i det tidigare gymnasiet och i folkskoleseminarierna, där elev i samråd med lärare valde en lämplig, mera omfattande uppgift, som sedan redovisades skriftligen och muntligen.
examen
exa´men, skriftlig och/eller muntlig prövning för bedömning av en persons kunskaper och färdigheter i enskilda ämnen eller i vissa ämnesuppsättningar.
experimentskola
experimentskola, skola för pedagogisk-metodiska experiment och försök, syftande till utveckling av skolans organisation, undervisningsformer och arbetssätt.
facklärare
facklärare, tidigare benämning på lärare i enskilt ämne, undantagsvis två eller tre ämnen, vanligen med praktisk inriktning.
fackskola
fackskola, tidigare allmän benämning på vissa yrkesutbildande skolor, från 1962 en 2-årig efterobligatorisk skolform, införd först försöksvis och senare reguljärt.
fattigskola
fattigskola, ibland även fattigfriskola, benämning på de skolor för fattiga barn som grundades i Sverige från 1700-talets slut, framför allt i städerna.
ferieskola
ferieskola för svenska ungdomar bedrivs numera vanligen utomlands.
flickskola
flickskola, högre flickskola, särskild teoretiskt inriktad skolform för flickor.
flyttning
flyttning, i tidigare svensk skola benämning på en elevs övergång från en årskurs till närmast högre.
folkskola
folkskola, den grundläggande obligatoriska skola som infördes i Sverige 1842.
Folkskolans läsebok
Folkskolans läsebok, benämning på Läsebok för folkskolan, den första större profana bok som nådde ut över hela Sverige.
folkskolinspektör
folkskolinspektör. För att påskynda upprättandet av folkskolor enligt 1842 års stadga därom inrättades 1861 20 befattningar som statliga folkskolinspektörer.
folkskollärare
folkskollärare, undervisare i den svenska folkskolan 1842-1968.
fortsättningsskola
fortsättningsskola. När folkskolan infördes 1842 ivrade många för att ge denna skolas elever möjligheter att studera vidare.
färdighetsämnen
färdighetsämnen. Enligt äldre klassificeringar av skolans ämnen (t.ex. i 1958 års folkskolestadga) skilde man på läroämnen, övningsämnen och yrkesämnen.
försöksgymnasium
försöksgymnasium, det gymnasium som på 1950-talet tog emot elever från den på försök nyinrättade enhetsskolan.
geografi
geografi betecknar dels ett allmänt kunskapsområde, dels en vetenskaplig disciplin.
grand tour
grand tour (fr., 'stor resa'), den internationellt använda benämningen på vad som i äldre svenskt språkbruk ofta kallades peregrination eller bildningsresa, dvs. en sådan rundresa i Europa som främst adliga ynglingar, under 1500-1700-talen brukade företa som en internationell avslipning av sin utbildning.
guvernant
guverna´nt,, kvinna som är anställd i en familj för barnens uppfostran och undervisning.
gymnasieinspektör
gymnasieinspektör, tjänsteman i gymnasieinspektionen, som inrättades vid Skolöverstyrelsen (SÖ) 1966.
gymnasium
gymnasium, skola med uppgift att förbereda för högre studier vid universitet, högskola och akademi.
handelsgymnasium
handelsgymnasium, ursprungligen tvåårig skolform som infördes 1913 då riksdagen beslöt att den tidigare handelsutbildningen på efterobligatorisk nivå (jfr handelsskola) skulle göras mer enhetlig.
Handelshögskolan i Stockholm
Handelshögskolan i Stockholm, Sveriges äldsta handelshögskola, öppnad 1909.

« föregående | nästa » 1 2 3

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö