- absolut majoritet
- absolut majoritet, mer än hälften, exempelvis av röster vid ett val; jfr majoritet.
- allmänna val
- allmänna val, på allmän rösträtt baserade, återkommande direkta val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige.
- allmän rösträtt
- allmän rösträtt, rätt för alla vuxna oberoende av kön, ras, inkomst och förmögenhet att delta i val, infördes i en rad länder i början av 1900-talet.
- andra kammaren
- andra kammaren, den direktvalda kammaren i det tvåkammarsystem som utgjorde Sveriges riksdag 1867-1970.
- ATP-omröstningen
- ATP-omröstningen, folkomröstning i oktober 1957 rörande utformningen av en framtida tilläggspension.
- ballot
- ballot, röstning (vanligen med valsedlar), dvs. den process varigenom väljarnas val bland kandidaterna i ett politiskt val registreras.
- ballotering
- ballotering, sluten omröstning.
- bostadsband
- bostadsband innebär att man för att erhålla en viss tjänst eller för att utöva en rättighet måste vara bosatt på en viss ort.
- canvassing
- canvassing, politisk term som betecknar röstvärvning i olika former, i första hand genom en kandidats personliga kontakt med enskilda väljare.
- census
- ce´nsus, regler om exempelvis inkomst och förmögenhet som villkor för valbarhet och rösträtt.
- direkt demokrati
- direkt demokrati, beslutsform där de röstberättigade i demokratisk ordning själva fattar beslut i enskilda sakfrågor.
- direkt val
- direkt val innebär att de röstberättigade väljarna utser ledamöterna av de beslutande församlingarna, t.ex. riksdag eller kommunfullmäktige.
- discessus
- disce´ssus, öppen omröstningsform med ursprung i den gamla romerska senaten.
- elektor
- ele´ktor, valman (ombud) för parti, grupp eller institution som vid indirekt val slutgiltigt utser t.ex. president eller ledamot av riksdagen.
- EMU-omröstningen
- EMU-omröstningen, EMU-valet, populär benämning på euroomröstningen.
- enhetslista
- enhetslista, valsedel som innehåller samtliga kandidater, även från olika partier.
- enhetsval
- enhetsval, val vid vilket man endast använder en enhetslista.
- enkammarsystem
- enkammarsystem, politisk ordning där parlamentet består av endast en kammare.
- enkel majoritet
- enkel majoritet innebär att mer än hälften av de avgivna rösterna stöder en viss uppfattning.
- enmansval
- enmansval innebär att man vid val till en beslutande församling utser endast en person från varje valkrets.
- EU-omröstningen
- EU-omröstningen, folkomröstning 13 november 1994 om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.
- euroomröstningen
- euroomröstningen, folkomröstning 14 september 2003 om Sveriges deltagande i det tredje steget av EMU (Ekonomiska och monetära unionen).
- Europaparlamentsval
- Europaparlamentsval, direktval som sedan 1979 äger rum till Europaparlamentet var femte år.
- extraval
- extraval, nyval, till riksdagen kan utlysas av regeringen mellan de ordinarie valen under pågående valperiod, och skall hållas inom tre månader från förordnandet (regeringsformen 3:4).
- folkomröstning
- folkomröstning, referendum, omröstning vari medborgarna direkt tar ställning i en politisk sakfråga.
- folkrepresentation
- folkrepresentation, lagstiftande församling bestående av valda företrädare för folket.
- fyllnadsval
- fyllnadsval, val av ersättare för den återstående mandattiden när en ledamot av ett parlament eller en annan folkvald församling avlider eller avgår i förtid.
- fyraprocentsspärren
- fyraprocentsspärren, bestämmelsen i regeringsformens 3:e kapitel att vid val till Sveriges riksdag får bara de partier som fått minst 4 % av de avgivna rösterna delta i mandatfördelningen.
- Fyrstadskretsen
- Fyrstadskretsen, benämning på den valkrets vid val till riksdagen som omfattade kommunerna Malmö, Helsingborg, Lund och Landskrona.
- fyrtiogradiga skalan
- fyrtiogradiga skalan, förr ett system med graderad rösträtt vid val till kommuner och landsting, och därmed indirekt till första kammaren: ju högre inkomst, desto fler röster, dock maximalt 40; ingen fick heller ha mer än 1/10 av antalet röster i kommunen.
- förbudsomröstningen
- förbudsomröstningen, rådgivande folkomröstning om förbud mot försäljning av alkoholdrycker 1922.
- första kammaren
- första kammaren, den indirekt valda delen av det tvåkammarsystem som utgjorde Sveriges riksdag 1867-1970.
- gemensam valdag
- gemensam valdag, förrättande av ordinarie riksdagsval, landstingsval och kommunfullmäktigeval samma dag (tredje söndagen i september vart fjärde år).
- gerrymandering
- gerrymandering, benämning på en viss sorts maktmissbruk, som går ut på att en makthavare ändrar gränser för valkretsar för att gynna egna politiska intressen.
- heltalsmetoden
- heltalsmetoden, mandatfördelningsmetod, se d'Hondts metod.
- dHondts metod
- d'Hondts metod, heltalsmetoden, metod vid proportionella val för att räkna ut i vilken ordning platserna (mandaten) skall fördelas mellan de konkurrerande partierna.
- högertrafikomröstningen
- högertrafikomröstningen, rådgivande folkomröstning 16 oktober 1955.
- imperativt mandat
- imperati´vt mandat föreligger när en vald ledamot i en representativ församling (riksdag, kommunfullmäktige etc.) tvingas rösta i konkreta ärenden efter diktat från dem som valt honom/henne.
- indirekt val
- indirekt val, val genom ombud/elektorer av president eller av ledamöter i riksdag eller annat beslutande organ.
- interregnum
- interre´gnum, dels tillfällig styrelse (interrex, riksföreståndare etc.) mellan en härskares avgång eller avsättning och valet av efterträdare, dels den tid under vilken en sådan styrelse verkar.
- jämförelsetal
- jämförelsetal, siffra för bedömning av vilket parti som står närmast ett mandat i en valkrets.
- jämkade uddatalsmetoden
- jämkade uddatalsmetoden, princip för mandatfördelning inom en valkrets, syftande till proportionalitet, använt i Sverige vid allmänna val sedan 1954.
- kandidat
- kandidat benämning på person som söker en tjänst eller ett uppdrag eller ställer upp i val till ett uppdrag, t.ex. som ledamot av riksdagen eller kommunfullmäktige.
- kartell
- kartell, grupp av politiska partier som samverkar för att undvika underrepresentation som en följd av valsystemet; se valkartell.
- kommunala sambandet
- kommunala sambandet, benämning på anknytningen mellan riks- och kommunalpolitik vid de allmänna valen.
- kommunala val
- kommunala val, se kommunalval.
- kommunal demokrati
- kommunal demokrati, medborgarnas möjlighet att utöva inflytande på kommunala beslut genom regelbundna val byggda på allmän och lika rösträtt, yttrandefrihet och fri partiverksamhet.
- kommunal självstyrelse
- kommunal självstyrelse, styrelseform enligt vilken lokala enheter ombesörjer kollektivt finansierade förvaltningsuppgifter med möjlighet för kommunens medlemmar att fatta beslut och direkt medverka i förvaltningsprocessen angående frågor som nära berör individen.
- kommunalt samband
- kommunalt samband, anknytning mellan riks- och kommunalpolitik vid allmänna val, se kommunala sambandet.
- kommunalval
- kommunalval, allmänna val av ledamöter och ersättare till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige.
