1–50 av 14,786 träffar 1 2 3 4 ... 296
- Hans Aall
- Aall, Hans, 1869–1946, norsk museiman.
- Antti Aarne
- Aarne, Antti, 1867–1925, finländsk folklorist, docent i jämförande folkdiktsforskning vid Helsingfors universitet från 1911, professor där från 1922.
- Ivar Aasen
- Aasen, Ivar, 1813–96, norsk språkman och författare.
- Johannes Aavik
- Aavik, Johannes, 1880–1973, estnisk språkman, efter 1944 bosatt i Sverige.
- abaton
- a´baton, under antiken beteckning för ön Bige nära Phile vid Aswan i Egypten.
- abazinska
- abazinska, nordvästkaukasiskt språk, närmast besläktat med abchaziska.
- abbevillien
- abbevillien arkeologisk kultur, tillhörande Frankrikes äldre paleolitikum och benämnd efter en boplats vid Abbeville.
- abchazer
- abchazer, kaukasiskt folk, huvudsakligen bosatt i Abchazien, ett område som räknas till nordvästra Georgien, men som i praktiken brutit sig ut ur moderlandet.
- abchaziska
- abchaziska, språk som tillsammans med abazinska bildar en gren av de nordvästkaukasiska språken.
- Abdera
- Abde´ra, antik grekisk stad i Thrakien, vid floden Nestos mynning.
- abelam
- abe´lam, svedjebrukande folk i Sepik-området, Papua Nya Guinea; antal: ca 40 000 (2006).
- abessinier
- abessi´nier, befolkningen i Abessinien (Etiopien); av européer använt som benämning på i första hand höglandsbefolkningen i norra och centrala Etiopien.
- Abild
- A´bild, f.d. församling i Falkenbergs kommun, Halland (Hallands län).
- abiturient
- abiturie´nt, beteckning för elev som skall avlägga studentexamen, dvs. går i avgångsklassen (vanligen om elev i det gamla gymnasiet, som avskaffades 1968).
- aboriginer
- aboriginer, australier, benämning på Australiens ursprungliga befolkning.
- abri
- abri´, skyddad plats under ett klipputsprång.
- Abri Pataud
- Abri Pataud, paleolitisk boplats i Les Eyzies-de-Tayac, departementet Dordogne, södra Frankrike, med rika fynd av ben-, horn- och flintföremål samt gravar.
- Absalons borg
- Absalons borg, medeltida borganläggning i nuvarande Köpenhamn, se Havn.
- absid
- absi´d, ett halvrunt eller mångsidigt rum, vanligen övertäckt med en halvkupol, som avslutar altarrummet i de flesta medeltida kyrkobyggnader.
- absolut datering
- absolut datering, metod för åldersbestämning inom arkeologin genom mätningar av naturliga förlopp med kronologisk rytm.
- Abu Hurayra
- Abu Hurayra, Abū Ḥrayra, tellboplats (jämför tell) vid Eufrat i Syrien, undersökt 1972–73.
- Abu Jirab
- Abu Jira´b (Abū Jirāb), Abu Gurab, fornegyptisk tempelplats söder om Kairo, på Nilens västra strand.
- Abu Rawash
- Abu Rawa´sh, plats för fornegyptisk pyramid, se Abu Roash.
- ab urbe condita
- ab u´rbe co´ndita, a.u.c., efter stadens (dvs. Roms) grundläggning.
- Abu Roash
- Abu Roa´sh, Abū Ruwaysh, Abū Rawash, fornegyptisk fyndplats sydväst om Kairo.
- Abu Ruwaysh
- Abu Ruwa´ysh, plats för fornegyptisk pyramid, se Abu Roash.
- Abu Simbel
- Abu Si´mbel, Abū Sunbul, fornegyptisk fyndplats ca 25 km norr om gränsen mellan Egypten och Sudan, i det gamla Nubien.
- Abusir
- Abusi´r, Abū Ṣīr, fornegyptisk fyndplats ca 25 km sydväst om Kairo.
- Abydos
- Aby´dos, fornegyptisk ort, ca 100 km nordväst om nuvarande Luxor, med lämningar från ca 3000 f.Kr. och framåt.
- Abydos
- Aby´dos i Mysien, antik stad på södra kusten av Hellesponten (Dardanellerna).
- Acca Larentia
- A´cca Lare´ntia, romersk mytologisk gestalt, sannolikt ursprungligen en gudomlighet, vars fest Larentalia firades 23 december.
- Accius
- A´ccius (Lu´cius A´ccius) eller Attius, född ca 170 f.Kr., död 85 f.Kr., romersk tragediförfattare.
- acefala samhällen
- acefala samhällen, i kultur- och socialantropologin benämning på samhällen utan formell politisk ledning, ibland kallade egalitära.
- ach
- ach, fornegyptisk beteckning för den dödes "livskraft"; inte hans "själ" – man har inte en ach utan är en ach.
- Achaia
- Achaia, Akaja, landskap och nomos (län) på norra Peloponnesos, Grekland; 3 271 km2, 343 300 invånare (2010).
- achaiska förbundet
- achaiska förbundet, förbund av småstater i Achaia, bildat 280 f.Kr.
- Acharnai
- Acha´rnai, i antiken athensk dem i nordvästra Attika, omfattande berget Parnes skogklädda sluttning, där träkol producerades, samt en rik jordbruksbygd på slätten nedanför.
- Achates
- Achates, i Vergilius "Aeneiden" hjälten Aeneas medhjälpare.
- achemeniderna
- achemeniderna, forntida persisk dynasti, se akemeniderna.
- acheuléen
- acheuléen, en långvarig och vitt utbredd kultur under äldre paleolitikum, benämnd efter en boplats i Saint-Acheul i Nordfrankrike.
- Achillea
- Achille´a, det vetenskapliga namnet på ett växtsläkte med drygt 100 arter, bl.a. nysört och röllika.
- Achilleus Tatios
- Achilleus Tatios, 100-talet e.Kr., grekisk romanförfattare i Alexandria.
