- aequer
- aequer, fornitaliskt folk, bosatt i mellersta Italiens bergsland.
- aioler
- aioler, en av de forngrekiska stammarna.
- Akkad
- A´kkad, huvudstad och rike i Mesopotamien ca 2300–ca 2100 f.Kr.
- alaner
- ala´ner, nomadfolk, troligen av indoiranskt ursprung, som vid Kristi födelse bodde nordöst om Svarta havet .
- alemanner
- alema´nner, alamanner, germanfolk, tidigast omnämnt 213 e.Kr., då bosatt vid mellersta Main.
- allobroger
- allobro´ger, keltisk stam i området mellan Rhône och Isère.
- Ammon
- Ammon, ammoniter, "Ammons barn", ett folk öster om Jordan, mellan floderna Arnon och Jabbok.
- amoriter
- amori´ter, amoréer, forntida folk i Syrien och Mesopotamien.
- ampsivarier
- ampsiva´rier, amsivarier, germansk folkstam, vid Kristi födelse bosatt vid Ems.
- amsivarier
- amsiva´rier, germanstam, se ampsivarier.
- angler
- angler, germansk folkstam som troligen var bosatt i nuv. Schleswig; vissa indikationer tyder även på förbindelser med Thüringen.
- anglosaxare
- anglosaxare, angelsachsare, sedan 700-talet benämning på Englands germanska invånare (angler, saxare, jutar).
- araméer
- araméer, forntida semitiskt folk med centrum i Syrien.
- arevaker
- areva´ker, ett keltiberiskt folk (jfr keltiberer).
- arier
- a´rier, den egna benämningen på de folk som talar indoiranska språk, den östliga grenen av de indoeuropeiska språken.
- arverner
- arve´rner, keltiskt folk, under antiken bosatta i det område som nu är Auvergne.
- arya
- arya, ārya, forntida folkgrupper i Indien och Iran, som talade varandra närstående indoeuropeiska språk, se arier.
- asdinger
- a´sdinger, beteckning dels för den av de två huvudstammarna hos vandalerna som från 420-talet dominerade folkets historia, dels för den mest namnkunniga kungaätten hos vandalerna.
- ausoner
- auso´ner, antikt folk i Kampanien i Italien, av romarna kallade Aurunci (aurunker).
- austrogoter
- austrogo´ter, en del av det gotiska folket, se ostrogoter.
- avarer
- ava´rer, asiatiskt nomadfolk, möjligen besläktade med de nomader som från tidigt 400-tal till 552 kontrollerade Mongoliet.
- azteker
- azte´ker, mesoamerikanskt indianfolk bestående av olika folkgrupper som bebodde delar av nuvarande Mexico.
- bajuvarer
- bajuva´rer, baioarier, det tidigaste namnet på bayrarna.
- bastarner
- basta´rner, folkgrupp vid nedre Donau, troligen av germanskt ursprung.
- bataver
- bata´ver, germanfolk bosatt i Rhendeltat, under romersk överhöghet från 12 f.Kr.
- bebryker
- bebry´ker, antikt folk i norra Mindre Asien, som skall ha gått under då bithynierna invandrade.
- belgier
- belgier, sammanfattande namn på de keltiska stammar som före 200-talet f.Kr. slagit sig ned i norra Gallien, mellan Seine, Marne, Rhen och Nordsjön.
- bituriger
- bitu´riger, en gallisk stam.
- bojer
- bojer, keltiskt folk dels i Norditalien, där de besegrades av romarna 191 f.Kr., dels i Böhmen (Boiohaemum), varifrån de ca 60 f.Kr. drevs mot sydöst.
- bretoner
- bretoner, invånare i Bretagne i nordvästra Frankrike, särskilt de som talar keltiskt språk (se bretonska).
- briganter
- briga´nter, stam eller stamförbund i England i antiken.
- britanner
- brita´nner, britannier, förr även britter eller britoner, dels en sammanfattande beteckning för de keltisktalande folk som vid vår tideräknings början bebodde stora delar av de brittiska öarna ("ökelter"), dels och oftare en benämning på dem av dessa folk som bodde i det nuvarande Storbritannien.
- brukterer
- brukte´rer, germansk stam vid floderna Ems och Lippe i nordvästra Tyskland.
- bruttier
- bru´ttier, antik italisk folkstam i nuv. Kalabrien i Syditalien.
- cenomaner
- cenoma´ner, antik gallisk stam, bosatt mellan Loire och Seine.
- chalyber
- chaly´ber (grek. Cha´lybes), antikt folkslag i Mindre Asien, vid södra kusten av Svarta havet.
- chamaver
- chama´ver, germansk stam mellan Lippe och IJssel vid nedre Rhen.
- chatter
- chatter, stor germansk stam i nuv. Hessen.
- chauker
- chauker, germansk stam vid Nordsjökusten mellan Ems och Elbe.
- cherusker
- cheru´sker, germansk stam, under antiken bosatt mellan Weser och Elbe.
- chichimeker
- chichime´ker, allmän benämning på olika förcolumbiska, främst (halv-)nomadiserande indianfolk i norra Mexico.
- cimbrer
- cimbrer, kimbrer, germansk stam som av antika författare (Plinius, Tacitus, Ptolemaios) geografiskt placerades i det som i dag är Jylland.
- culhua
- culhua, colhua, culhua-mexica, ett nahuatl-talande folk i det förcolumbiska Mexico.
- daker
- da´ker, ett med geterna nära besläktat trakiskt folk, som på 100-talet f.Kr. uppträdde i nuv. Rumänien och under nästa århundrade bildade ett rike.
