Bläddra:

1–50 av 121 träffar 1 2 3

achemeniderna
achemeniderna, forntida persisk dynasti, se akemeniderna.
Ahasveros
Ahasve´ros, omtalad i Bibeln i Esra 4:6 och i Esters bok, är identisk med perserkungen Xerxes.
akemeniderna
akemeni´derna, persisk dynasti, vars stamfader Achaemenes (Haxamanis) antas ha härskat över landskapet Persis i sydvästra Iran före mitten av 600-talet f.Kr.
Anshan
Anshan, Anzan, forntida stad och region i bergen öster om Susa i nuvarande Iran.
apadana
apada´na , audienshallen i de akemenidiska perserkonungarnas palats.
Ardashir I
Ardashi´r I, Artaxerxes I, död ca 241 e.Kr., persisk furste.
arier
a´rier, den egna benämningen på de folk som talar indoiranska språk, den östliga grenen av de indoeuropeiska språken.
Artabanos
Artaba´nos (Ardavān), namn på ett flertal härskare av Arsakiddynastin i partherriket.
Artabanos II
Artaba´nos II efterträdde ca 128 f.Kr. sin yngre släkting Phraates II som storkonung i partherriket.
Artabanos III
Artaba´nos III, död 38 e.Kr., kom till makten i partherriket ca 10 f.Kr. genom en reaktion mot romerskt inflytande under hans företrädare Vonones.
Artabanos V
Artaba´nos V, död 224 e.Kr., den siste parthiske storkonungen, son till Vologases V och yngre bror till Vologases VI, som han avsatte efter inbördes strider 213–216.
Artafernes
Artafe´rnes, persisk furste, halvbror till storkonungen Dareios och satrap i Sardis, bl.a. under den joniska revolten 499–498 f.Kr.
Artaxerxes I
Artaxe´rxes I (grekiska Artaxerxēs), Makrocheir, död ca 424 f.Kr., persisk storkonung från 464.
Artaxerxes I
Artaxe´rxes I (grekiska Artaxerxēs), Ardashir, grundare av det nypersiska sasaniderriket, se Ardashir I.
Artaxerxes II
Artaxe´rxes II (grekiska Artaxerxēs), Mnemon, död ca 357 f.Kr., persisk storkonung från 404.
Artaxerxes III
Artaxe´rxes III (grekiska Artaxerxēs), Ochos, död ca 337 f.Kr., persisk storkonung från 358.
arya
arya, ārya, forntida folkgrupper i Indien och Iran, som talade varandra närstående indoeuropeiska språk, se arier.
Astyages
Asty´ages (grekiska Astya´gēs, babyloniska Ishtuwegu), kung av Medien 585–549 f.Kr. och siste härskare över det stormediska riket.
Baktra
Baktra (nuv. Balkh i n. Afghanistan), huvudstad i det antika Baktrien och i Khorasan under abbasiddynastin, plundrad av Djinghis khan 1220.
Baktrien
Ba´ktrien, antikt landskap, ungefär nuvarande norra Afghanistan.
Bessos
Bessos, d. 329 f.Kr., satrap över Baktrien och Sogdiana under Dareios III.
Bisutun
Bisutun, Bīsutūn, antikens Bagistana (fornpersiska Bagastāana), senare också Behistun, by och klippmassiv i västra Iran (mellan Kermanshah och Hamadan), strategiskt belägna vid den urgamla karavanvägen från Mesopotamien mot norra Iran.
Carrhae
Carrhae, latinskt namn på staden Harran i södra Turkiet.
Cyrus
Cy´rus, latinsk namnform för Kyros, persiska furstar.
Dareios I
Dareios I, latin Darius, regent 522–486 f.Kr., fornpersisk storkonung.
Dareios II
Dareios II, med tillnamnet Ochos eller Nothos, regent 423–404 f.Kr., fornpersisk storkonung.
Dareios III
Dareios III, med tillnamnet Kodomannos, regent ca 337–330 f.Kr., den siste fornpersiske storkonungen av den akemenidiska dynastin.
Darius
Dari´us, namn på persiska kungar, se Dareios.
Daskyleion
Daskyleion, residensstad i en persisk satrapi i nordvästra Mindre Asien under antiken, identifierad nära Ergili vid stranden av Manyassjön (nuv. Kuş Gölü) i nordvästra Turkiet.
Datis
Da´tis, medisk fältherre, verksam under den fornpersiske storkonungen Dareios I.
Deiokes
Deio´kes, medisk kung ca 700–650 f.Kr.
dynast
dyna´st (grek. dyna´stēs 'makthavare', 'herre', 'härskare', till dy´namai 'vara mäktig', 'vara i stånd'), grekisk benämning på härskare över mindre områden, särskilt vasallfurstar i perserriket och i vissa av de hellenistiska staterna.
Ekbatana
Ekba´tana, grekiskt namn på staden Hamadan i västra Iran, under 700-500-talen f.Kr. huvudstad i Medien.
Esfahan
Esfahan, Esfahān, Isfahan, huvudstad i provinsen med samma namn, mellersta Iran; 1,7 miljoner invånare (2010).
Fraates
Fraa´tes, namn på kungar av Parthien.
Fraortes
Frao´rtes (grek. Frao´rtēs, fornpers.
Gaugamela
Gaugame´la (grek. Gauga´mēla), forntida stad på platsen för nuv. Irbil i Irak.
Gaumata
Gauma´ta, 500-talet f.Kr., en bedräglig magier, dvs. medisk präst, som skall ha verkat under de persiska storkonungarna Kambyses och Dareios I. Enligt Dareios Bisutun-inskrift och Herodotos historia (3:61-68) försökte G. tillskansa sig makten genom att uppträda som prins Bardiya (grek. Smerdis), som i hemlighet mördats av brodern Kambyses.
Gedrosien
Gedro´sien (grek. Gedrōsi´a), antik provins i s. Iran, ungefär motsvarande nuv. Baluchistan.
Granikos
Gra´nikos (grek., lat. Grani´cus, nuv. Biga çay), flod i Mindre Asien som från söder rinner till Marmarasjön.
Hagmatana
Hagma´tana, det fornpersiska namnet på nuv. Hamadan i Iran.
Hamadan
Hamadan, Hamadān, huvudstad i provinsen med samma namn, västra Iran, 300 km sydväst om Teheran; 491 200 invånare (2010).
Harpagos
Ha´rpagos, 500-talet f.Kr., medisk adelsman, som gick över till persern Kyros inför dennes konflikt med mederna.
Hatra
Hatra (arab. al-Hadr), ruinstad ca 100 km s.v. om Mosul, Irak, möjligen grundad av akemeniderna men betydande först efter Kr.f. H. låg vid en viktig öst-västlig karavanväg och var länge ett stridsäpple mellan romare och parther.
heftaliter
heftali´ter (grek. Efthali´tai), eftaliter (även vita hunner), halvnomadisk centralasiatisk stam, ursprungligen bosatt mellan Ilifloden och Aralsjön.
Hermaios
Hermaios, århundradet f.Kr., den siste grekiske härskaren i det indo-grekiska området.
Hyrkanien
Hyrka´nien, grek. Hyrkani´a, fornpers.
Irak
Irak, stat i Mellanöstern; 438 300 km2, 29,5 miljoner invånare (2008).
Iran
Iran, stat i Mellanöstern; 1,6 miljoner km2, 72,2 miljoner invånare (2008).
iranier
ira´nier, iraner, invånare i Iran, i synnerhet benämning på den persisktalande etniska majoriteten i nuvarande Iran (där de utgör 65 % av befolkningen), liksom på de indoeuropeiska grupper (avestiska airya 'ädlingar') som från andra årtusendet f.Kr. successivt utbredde sig i landet.

« föregående | nästa » 1 2 3

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö