Bläddra:

1–50 av 446 träffar 1 2 3 4 ... 9

allmogeseglation
allmogeseglation, äldre benämning på bondeseglation.
ambolt
ambolt, mindre städ, se ambult.
ambult
a´mbult, ambolt, mindre städ för smides- och plåtarbeten.
anläggare
anläggare kallas en person som arbetar inom den del av byggnadsindustrin som ägnar sig åt anläggningsverksamhet.
antikvarie
antikva´rie, tjänsteman vid kulturhistoriskt museum eller annan kulturvårdande myndighet, ofta med ansvar för arkeologiska utgrävningar, restaureringar av byggnader och andra frågor inom kulturmiljövården vilka direkt eller indirekt är underställda kulturminneslagen.
arbetsbok
arbetsbok, en sorts legitimationshandling för arbetare vilken tidigare förekom i många länder; jfr arbetsvandring.
arbetsvandring
arbetsvandring, en form av migration som innebär frivillig, tidsbegränsad, vanligen år från år upprepad färd till en plats utanför hemorten i syfte att få avlönat kroppsarbete.
auktion
auktion, ett sätt att bjuda ut varor till försäljning.
auktionist
auktionist, auktionsförrättare eller auktionsutropare (se auktion).
baggböleri
baggböleri, ursprungligen olovlig avverkning på kronoskog, antingen som ren stöld eller i form av otillåtna uttag i stockfångstskog, dvs. skog som ger sågtimmer.
bakhshish
bakhshi´sh, bakhshīsh, drickspengar; ordet används i Mellanöstern och Indien också i betydelsen allmosor eller mutor.
bandkniv
bandkniv, kniv med handtag i bägge ändar av knivbladet, används av bl.a. laggare, tunnbindare och korgmakare för täljning och formning av stavar, band och vidjor.
bandpil
bandpil, bandvide, gemensam beteckning för flera arter av videsläktet (t.ex. korgvide och rödvide), vilkas långa sega och böjliga skott används till band på tunnor och laggkärl samt till korgarbeten.
bandvide
bandvide, detsamma som bandpil.
baxarvisor
baxarvisor, baxarramsor, arbetsvisor av det slag som använts för att samordna ett arbetslags anspänning vid tungt kroppsarbete, t.ex. vid baxandet av stenblock eller stockar.
becktråd
becktråd, lintråd bestruken med beck, används vid handsömnad av skor.
befallningsman
befallningsman, person som utsetts att för överordnads räkning sköta eller förvalta ett visst område, i senare tid särskilt om person som övervakar arbetet på en större lantgård.
belling
belling, skinn från djurben, se benling.
bellingskor
bellingskor, bällingskor, mjuka vinterskor av mockasinmodell, förr vanliga i norra Norrland, alltjämt förekommande bland samebefolkningen.
benling
benling, dialektalt belling, bälling, slitstarkt skinn med kvarsittande hår från djurben.
bergsman
bergsman kallades förr en bonde som förutom att bedriva jordbruk och boskapsskötsel även ägnade sig åt bergsbruk, dvs. gruvbrytning och järntillverkning.
bergsmansyxa
bergsmansyxa, bergsmanskäpp, yrkessymbol för bergsmän, utformad som en (promenad)käpp med krycka i form av en yxa.
betesdrift
betesdrift, en form av boskapsskötsel, se pastoralism.
binäring
binäring, näringsgren vid sidan av det huvudsakliga näringsfånget.
björkbarksolja
björkbarksolja, se björktjära.
björktjära
björktjära, da´gut, tjockflytande, svartbrun tjära som genom torrdestillation utvinns ur bark, grenar och rötter av björk.
bleckkärl
bleckkärl (främst husgeråd) började framställas under 1600-talet vid järnbruk som tillverkade valsad takplåt.
blåsrör
blåsrör, jakt- och stridsvapen med vilket en projektil skjuts med hjälp av människans utandningsluft.
bola
bola, bolas, ett kastvapen med traditioner från förhistorisk tid, använt fram till våra dagar.
bolackare
bo´lackare, de bolagsanställda skogsarbetare i Nordsverige som livet igenom växlade mellan huggning, flottning och sågverksarbete åt olika arbetsgivare.
bondefiskare
bondefiskare kallas en kustbo som kombinerar fiske och lantbruk.
bondehandel
bondehandel, allmogens försäljning av de varor som den egna gården avkastade; tidigt såldes även fabriksvaror.
bondeseglation
bondeseglation, förr allmogeseglation, i vidare bemärkelse alla de former av sjöfart (husbehovsseglation, sjöburen handel, fraktfart osv.) som bedrivits av landsbygdens befolkning i äldre tid.
bondgård
bondgård, se gård.
bondkvarter
bondkvarter kallades de stadsgårdar där en handlande gratis eller mot en ringa avgift upplät nattlogi åt bönder mot att dessa gjorde sina inköp i hans handelsbod.
borstbinderi
borstbinderi, hantverksmässig tillverkning av borstar.
boskapsmärkning
boskapsmärkning av olika slag används för att särskilja djur med olika ägare.
boskapsskötsel
boskapsskötsel, i vid mening hållandet av olika slags hov- och klövbärande husdjur för i första hand produktion av kött, mjölk, hudar, ull och spillning men även för deras användning som last- och dragdjur.
brodd
brodd, spetsigt järnbeslag under sko, hästsko eller käpp, avsett att ge bättre fäste vid halka.
bruksmäcka
bruksmäcka, mursmäcka, smäcka, kallades en kvinna som arbetade vid ett bygge med att bära bruk åt murarna.
brukssamhälle
brukssamhälle, mindre samhälle uppbyggt kring en dominerande industri, oftast med rötter i äldre tiders järnhantering.
bryne
bryne, brynsten, hen, verktyg för skärpning, bryning, av eggverktyg.
brynsten
brynsten, slipverktyg, se bryne.
brytgille
brytgille, brytegille, avslutande kalas efter gemensamt arbete med att bråka (bryta) linet, en vanlig arbetsfest i det äldre bondesamhället.
bråka
bråka, redskap för bråkning av lin.
brännodling
brännodling, en efter brittisk förebild införd nyodlingsmetod (eng. paring and burning).
bumerang
bumerang, krökt kastträ, använt av aboriginer.
bårsläpa
bårsläpa, hästdraget transportredskap, se släpa.
båt
båt, farkost för färd på vatten, framdriven med hjälp av paddlar, åror, segel eller motor.
bälling
bälling, skinn från djurben, se benling.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 ... 9

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö