Bläddra:

albaner

albaner, folkgrupp i bl.a. Albanien (3,1 miljoner), Kosovo (1,6 miljoner), Montenegro (31 000), södra Serbien (62 000) och Makedonien (506 000).

Albanien

Albanien, stat på den västra delen av Balkanhalvön i sydöstra Europa; 29 000 km², 3,2 milj. inv. (2008).

balter

balter, dels invånare i Estland, Lettland och Litauen, dels de folk som talar baltiska språk, dvs. letter och litauer.

basjkirer

basjki´rer, sunnimuslimsk folkgrupp i främst republiken Basjkirien inom Ryska federationen, mellan Volga och Ural.

beloryssar

be´loryssar, östslaviskt folk, se vitryssar.

bojker

bojker, folkgrupp som lever i distrikten Nowy Sącz, Jasło och Sanok i östra Polen samt i angränsande delar av Ukraina.

bosniaker

bosniaker, den slavisktalande befolkningen av muslimskt ursprung i Bosnien och Hercegovina, tidigare kallad muslimani (muslimer), som 1971 fick status som folk i det forna Jugoslavien.

Bosnien och Hercegovina

Bo´snien och Hercegovi´na, Bosnien–Hercegovina, ofta benämnt enbart Bosnien, stat på Balkanhalvön i sydöstra Europa; 51 130 km², 3,8 milj. inv. (2008).

bosnier

bosnier, personer från Bosnien och Hercegovina.

bulgarer

bulga´rer, bolgarer,, turkfolk som i slutet av 300-talet i samband med folkvandringarna bosatte sig i området väster om Kaspiska havet.

Bulgarien

Bulgarien, stat på östra Balkanhalvön i sydöstra Europa; 110 994 km², 7,6 miljoner invånare (2008).

dolinianer

dolinia´ner, karpatorusinsk folkgrupp i Transkarpatiska området kring staden Uzjhorod i västra Ukraina.

ester

ester, finsk-ugriskt folk i norra Baltikum, huvudbefolkningen i Estland (930 000, 2009), som jämte minoriteter av utflyttade ester i andra länder, däribland Ryska federationen (26 600), Sverige (26 000), USA (25 000), Canada (22 000), Finland (20 000), Australien (6 300), Storbritannien (4 500) och Ukraina (4 300), talar estniska.

Estland

Estland, stat vid Östersjön: 45 227 km², 1,3 miljoner invånare (2011).

estländare

estländare, invånarna i Estland, av vilka de flesta är ester.

europider

europi´der, folk tillhörande den s.k. europida eller kaukasoida människorasen; termen, såväl som hela klassifikationen av raser hos människan, har numera frångåtts av vetenskapen.

finsk-ugriska folk

finsk-ugriska folk, de folk som talar finsk-ugriska språk.

gagauzer

gagauzer, turkisktalande, grekisk-ortodoxt folk i sydöstra Europa och på Balkanhalvön.

geger

geger, albansk folkgrupp, bosatt norr om floden Shkumbin, se albaner och Albanien (folkkultur).

goraler

gora´ler, bergspolacker, ett på den polska sidan av Tatra och Beskiderna, i norra Slovakien samt i tjeckiska Schlesien bosatt herdefolk som in i vår tid bevarat åtskilligt av sin kulturella egenart, bl.a. ett av männen skött fäbodväsen.

goraner

gora´ner, sydslavisktalande sunnimuslimsk folkgrupp i Goraregionen i södra Kosovo och angränsande delar av Albanien.

huzuler

huzuler, karpatorusinskt folkslag huvudsakligen bosatt på Karpaternas östra sluttningar.

iazyger

iazy´ger, jazyger, sarmatiskt folk som på 400-talet f.Kr. levde vid Azovska sjön för att sedan vandra västerut längs Svarta havet och slå sig ned vid Dons nedre lopp.

jazyger

jazyger, ett sarmatiskt folk, se iazyger.

judar

judar, ett folk med ursprung i Främre Orienten.

juraker

jura´ker, äldre namn på ett folk vid nedre Jenisej, se nentser.

kabardiner

kabardi´ner, östtjerkesser, ett folk i Ryska federationen, se tjerkesser.

kalmucker

kalmucker, kalmyker, västmongoliskt folk, bosatt främst i republiken Kalmuckien i Ryska federationen, väster om Volgas nedre lopp.

kalmyker

kalmy´ker, västmongoliskt folk, se kalmucker.

karpatorusiner

karpa´torusi´ner, karpatorutener, rutener, ruthener, samlingsbenämning på östslavisktalande folkgrupper i Karpaterna, i främst Ukraina, Slovakien, Polen och Rumänien.

kaukasisk ras

kaukasisk ras, annan benämning på den "vita" människorasen , se europiderna.

kaukasoid ras

kaukasoi´d ras, annan benämning på den "vita" människorasen, europiderna.

komer

komer, tidigare kallade syrjäner, tillsammans med udmurter och komi-permjaker den permiska grenen bland de finsk-ugriska folken i Ryska federationen.

komi-permjaker

ko´mi-permja´ker, finskugriskt folk som är nära besläktat med komer.

kroater

kroater, kroatiska hrvati, sydslaviskt folk vars slaviska förfäder invandrade till dagens Kroatien antagligen under 500-talet.

Kroatien

Kroatien, stat på Balkanhalvön i sydöstra Europa; 56 538 km², 4,4 milj. inv. (2008).

kumaner

kuma´ner, polovtser, turkspråkigt nomadfolk som i början av 1070-talet från västra Centralasien via Sydryssland trängde härjande in i Ungern, där de kallades kunók, blev kristnade, tjänstgjorde som kavallerister och bibehöll en social särställning.

lemker

lemker, lemko, karpatorusinskt folk i Polen, provinserna Lviv och Ivano-Frankivsk i Ukraina samt kring staden Prešov i Slovakien.

letter

letter, indoeuropeiskt baltiskt folk, huvudbefolkningen i Lettland, som jämte minoriteter av utflyttade letter i andra länder talar lettiska.

Lettland

Lettland, stat vid Östersjön; 64 589 km², 2,1 miljoner invånare (2011).

lettländare

lettländare, invånarna i Lettland, av vilka en knapp majoritet är letter.

Litauen

Litauen, stat vid Östersjön; 65 300 km², 3,2 miljoner invånare (2011).

litauer

litauer, indoeuropeiskt baltiskt folk, huvudbefolkningen i Litauen (drygt 3 miljoner 2009), som jämte minoriteter av utflyttade litauer i andra länder talar litauiska.

makedoner

makedoner, två folkgrupper, se makedonier resp. makedonier.

Makedonien

Makedonien, stat på Balkanhalvön i sydöstra Europa; 25 713 km², 2,1 miljoner invånare (2011).

makedonier

makedonier, makedoner, de sydslaver som talar makedonska, ett bulgariskan närstående språk.

makedonier

makedonier, makedoner, det nordvästgrekiska folk som i antiken bebodde det historiska området Makedonien men slaviserades genom den sydslaviska infiltration som ägde rum fr.o.m. den första tredjedelen av 500-talet.

marier

ma´rier, tidigare kallade tjeremisser, folk som lever i republiken Mari, Ryska federationen, mellan Volgas bifloder Vjatka och Vetluga.

Montenegro

Montenegro, serbiska Crna Gora, stat på Balkanhalvön i södra Europa; 13 812 km², 723 400 invånare (2006).

mordviner

mordvi´ner, finsk-ugriskt folk, bosatt i Ryska federationen inom ett stort område kring mellersta Volga, från Oka till södra Ural; antal: 850 000 (enligt 2002 års folkräkning).

« föregående | nästa » 1 2 3