- aequer
- aequer, fornitaliskt folk, bosatt i mellersta Italiens bergsland.
- aioler
- aioler, en av de forngrekiska stammarna.
- alemanner
- alema´nner, alamanner, germanfolk, tidigast omnämnt 213 e.Kr., då bosatt vid mellersta Main.
- allobroger
- allobro´ger, keltisk stam i området mellan Rhône och Isère.
- ampsivarier
- ampsiva´rier, amsivarier, germansk folkstam, vid Kristi födelse bosatt vid Ems.
- amsivarier
- amsiva´rier, germanstam, se ampsivarier.
- angler
- angler, germansk folkstam som troligen var bosatt i nuv. Schleswig; vissa indikationer tyder även på förbindelser med Thüringen.
- anglosaxare
- anglosaxare, angelsachsare, sedan 700-talet benämning på Englands germanska invånare (angler, saxare, jutar).
- arevaker
- areva´ker, ett keltiberiskt folk (jfr keltiberer).
- argiver
- argiver, invånare (under antiken) i landskapet Argolis eller staden Argos; hos Homeros en av benämningarna på greker i allmänhet.
- arier
- a´rier, den egna benämningen på de folk som talar indoiranska språk, den östliga grenen av de indoeuropeiska språken.
- arumäner
- arumäner, aromuner, macedorumäner, zinzarer, vlacher, folk av omtvistat ursprung i sydöstra Europa.
- arverner
- arve´rner, keltiskt folk, under antiken bosatta i det område som nu är Auvergne.
- asdinger
- a´sdinger, beteckning dels för den av de två huvudstammarna hos vandalerna som från 420-talet dominerade folkets historia, dels för den mest namnkunniga kungaätten hos vandalerna.
- ausoner
- auso´ner, antikt folk i Kampanien i Italien, av romarna kallade Aurunci (aurunker).
- bajuvarer
- bajuva´rer, baioarier, det tidigaste namnet på bayrarna.
- basker
- basker, folk i området kring Biscayabukten.
- bastarner
- basta´rner, folkgrupp vid nedre Donau, troligen av germanskt ursprung.
- bataver
- bata´ver, germanfolk bosatt i Rhendeltat, under romersk överhöghet från 12 f.Kr.
- Belgien
- Belgien, stat i Västeuropa; 30 530 km2, 11 miljoner invånare (2011).
- belgier
- belgier, sammanfattande namn på de keltiska stammar som före 200-talet f.Kr. slagit sig ned i norra Gallien, mellan Seine, Marne, Rhen och Nordsjön.
- bituriger
- bitu´riger, en gallisk stam.
- bojer
- bojer, keltiskt folk dels i Norditalien, där de besegrades av romarna 191 f.Kr., dels i Böhmen (Boiohaemum), varifrån de ca 60 f.Kr. drevs mot sydöst.
- bretoner
- bretoner, invånare i Bretagne i nordvästra Frankrike, särskilt de som talar keltiskt språk (se bretonska).
- britanner
- brita´nner, britannier, förr även britter eller britoner, dels en sammanfattande beteckning för de keltisktalande folk som vid vår tideräknings början bebodde stora delar av de brittiska öarna ("ökelter"), dels och oftare en benämning på dem av dessa folk som bodde i det nuvarande Storbritannien.
- britannier
- brita´nnier, folknamn, se britanner.
- brukterer
- brukte´rer, germansk stam vid floderna Ems och Lippe i nordvästra Tyskland.
- bruttier
- bru´ttier, antik italisk folkstam i nuv. Kalabrien i Syditalien.
- burgunder
- burgu´nder, germansk folkstam, tidigast känd från områden öster om Oder (en tradition talar om skandinaviskt ursprung).
- cenomaner
- cenoma´ner, antik gallisk stam, bosatt mellan Loire och Seine.
- chamaver
- chama´ver, germansk stam mellan Lippe och IJssel vid nedre Rhen.
- chatter
- chatter, stor germansk stam i nuv. Hessen.
- chauker
- chauker, germansk stam vid Nordsjökusten mellan Ems och Elbe.
- cherusker
- cheru´sker, germansk stam, under antiken bosatt mellan Weser och Elbe.
- cimbrer
- cimbrer, kimbrer, germansk stam som av antika författare (Plinius, Tacitus, Ptolemaios) geografiskt placerades i det som i dag är Jylland.
- Cypern
- Cy´pern, ö i nordöstra Medelhavet; 9 251 km2, 1,1 miljoner invånare (2009).
- daker
- da´ker, ett med geterna nära besläktat trakiskt folk, som på 100-talet f.Kr. uppträdde i nuv. Rumänien och under nästa århundrade bildade ett rike.
- danaer
- dana´er), en föga känd forngrekisk folkstam, hos Homeros namn på greker i allmänhet.
- daner
- daner, germansk stam, först omtalad på 500-talet av Jordanes och Prokopios.
