Bläddra:

3

3, tal, se tre.

4

4, tal, se fyra.

6

6, tal, se sex.

7

7, tal, se sju.

Adils

A´dils, 500-talet, sagokung av Ynglingaätten, son till Ottar Vendelkråka och omnämnd i "Beowulfkvädet" och "Ynglingatal" samt hos Snorre Sturlasson.

aftonrodnad

aftonrodnad, den rödfärgning som himlen, skyarna, solen och solbelysta föremål utsätts för vid tiden omkring solnedgången.

alruna

alruna, Mandra´gora officina´rum, art i familjen potatisväxter som hör hemma i medelhavsområdet.

Amor och Psyche

A´mor och Psy´che, i den romerske författaren Apuleius roman "Metamorphoses" infogad berättelse om prinsessan Psyche och guden Amor.

andersmässa

andersmässa, eg. Sankt Andreas dag, 30 november, helgdag i den svenska kyrkan till 1772, härstammande från det katolska kyrkoåret, till minnet av aposteln Andreas (inhemsk namnform: Anders).

Androcles och lejonet

Andro´cles och lejonet, en antik fabel som bevarats i ett flertal redaktioner (varianter).

androfag

androfa´g, människoätare.

april

april, årets fjärde månad, i den förjulianska romerska kalendern den andra; i Sverige förr kallad gräsmånad.

aprilskämt

aprilskämt, seden att 1 april lura någon att t.ex. tro på något uppdiktat eller göra något onödigt.

arbetsfest

arbetsfest, arbetsgille, en festlig avslutning på ett gemensamt arbete.

askgravlund

askgravlund, typ av minneslund; plats där askor efter avlidna får gravsättas.

askgravplats

askgravplats, liten gravplats med gravrätt där det finns plats för gravsättning av 2–4 askor efter avlidna.

Askungen

Askungen, en främst europeisk-orientalisk folksagotyp.

augusti

augusti, den åttonde månaden i den julianska och den gregorianska kalendern, år 8 f.Kr. uppkallad efter den romerske kejsaren Augustus (dessförinnan hette den Sextilis, 'den sjätte', vilket nämligen var dess nummerordning i den förjulianska kalendern).

barktyg

barktyg har tillverkats i stora delar av Afrika, Asien, Oceanien och Amerika, där textiltillverkning har varit okänd.

begravningstavla

begravningstavla, minnestavla över en avliden.

Bellmanhistorier

Bellmanhistorier, skolbarnshistorier, ofta direkt oanständiga, som gisslar vuxenvärldens auktoritetsbehov och rädsla för att tala öppet om kroppens uttömningar.

betel

be´tel, njutningsmedel som förekommer i stora delar av Syd- och Sydöstasien och används (tuggas) av uppskattningsvis 10 % av världens befolkning.

biorytm

biorytm, rytm som påstås starta vid människans födelse och som används för att spå hennes otursdagar.

bjudhammare

bjudhammare, brudhammare, dubbelhammare med brudparets initialer i relief på var sin sida av huvudet.

blomstergreve

blomstergreve, sommargreve, huvudperson i de festligheter som under senmedeltiden anordnades i samband med fastlags- eller majfirandet.

blomstermånad

blomstermånad, ett i svenska almanackor t.o.m. år 1900 använt parallellt namn på månaden maj.

blå

blå, färg, se blått.

blått

blått, en av grundfärgerna i spektrum; jfr färg.

Bondepraktikan

Bondepraktikan, "handbok" för bönder, första gången utgiven i Tyskland 1508, då den främst redogjorde för "jultolftens genväder", dvs. konsten att sluta sig till varje månads väderlek under följande år utifrån vädret under de motsvarande tolv juldagarna.

booklore

booklore, den gängse beteckningen för sådan folktradition, främst på folkdiktens område, som inspirerats av det tryckta ordet.

Bord, duka dig!

Bord, duka dig! är en huvudsakligen europeisk men med européerna även till andra världsdelar spridd undersaga, vars tema är hur en fattig man, som av t.ex. djävulen begåvats med föremål som producerar rikedomar (självdukande bord, häst som bajsar pengar etc.), blir frånlurad dessa av en rik man.

brudrovsvisor

brudrovsvisor, en grupp svenska riddarvisor, vilkas gemensamma tema är att en yngling rövar bort en jungfru, vanligtvis från ett kloster.

brunn

brunn, grävt eller borrat hål i marken vilket används för att utvinna vatten, olja eller gas.

brunnsgubbe

brunnsgubbe, brunnstjässa, ett fiktivt väsen (jfr fikt), använt i pedagogiskt syfte för att skrämma barn från att leka vid brunnar och källor.

brunnstjässa

brunnstjässa, ett fiktivt väsen, se brunnsgubbe.

bullmåndag

bullmåndag, bullamåndag, sydsvensk benämning på måndagen i fastlagen, dagen före fettisdagen (se blåmåndag).

bänkelsång

bänkelsång, ett marknadsnöje under 1800-talet.

bärsärk

bärsärk, benämning i fornnordisk litteratur på dels en sorts elitsoldat som i strid greps av ursinnigt raseri ("bärsärkagång"), dels en kringströvande våldsverkare som utmanade folk till tvekamp.

bäver

bäver, Ca´stor fi´ber, art i gnagarfamiljen bävrar.

bönkung

bönkung, kung Böna, huvudrollen i ett numera bortlagt sällskapsnöje, vanligen på trettondagen.

Cabinet des fées

Cabinet des fées, eg. Le Cabinet des fées, ou Collection choisie des contes des fées et autres contes merveilleux, ett samlingsverk i 41 vol. (Amsterdam och Paris 1785–89), där de viktigaste av 1700-talets franska samlingar av folksagor och "contes de fées" återutgavs under redaktion av skriftställaren Charles-Joseph de Mayer (1751–1825).

calumet

calumet, indiansk fredspipa.

camelot

camelot, parisisk gatuförsäljare.

Camelot

Camelot, kung Arturs slott i Artursagan.

cante fable

cante fable, en från fornfranskan hämtad beteckning för en från flera länder känd genre på gränsen mellan folkdikt och skriven litteratur.

castrum doloris

ca´strum dolo´ris, eg. 'sorgeläger', det rum eller den upphöjda plats där (företrädesvis förnäma personers) lik förevisades innan de begravdes.

ceremoni

ceremoni, en formaliserad och i regel högtidlig handling, karakteristisk för en given kulturtradition.

chi-lin

ch'i-lin, kinesiskt fabeldjur, se qilin.

chimerat

chimera´t, annan form av sagogenrebeteckningen chimärsaga.

chimärsaga

chimärsaga, chimera´t, den av C.W. von Sydow lanserade benämningen på folksagogenren undersaga.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 ... 13