Bläddra:

adventskalender

adventskalender, julkalender, kolorerad bild, oftast på papp, med numrerade luckor för december månads dagar fram till jul, vilka öppnas dag för dag.

adventsljus

adventsljus, fyra levande ljus som tänds söndagarna i advent, ett den första söndagen, två den andra osv.

adventsstjärna

adventsstjärna, stjärnformig lykta, vanligen av papp, spån eller halm, upplyst med en elektrisk glödlampa och avsedd att hängas i ett fönster under advent och jul.

jul

jul, den kristna högtid som firas 25 december till minne av Jesu födelse (fornsvenska Kristi födslodagher eller Herrens födslodagher, på latin in nativitate Domini eller dies natalis).

julbock

julbock, en till bock utklädd deltagare i de julbocksupptåg som ännu under 1800-talet var julhelgens främsta nöje i de nordiska länderna och ett sätt att samla gåvor i form av mat, dryck och pengar till ungdomens julfester.

julbock

julbock,  en vanligtvis av halm tillverkad julprydnad, som, när den först omtalas, var en med en skämtsam eller elak vers försedd "skamgåva"; se vidare julklapp.

julbock

julbock,  ta julbocken, en jullek av vighetstyp, tidigast omtalad i Rudbecks Atlantica.

julbock

julbock, i Finland namn på jultomten (finska joulupukki).

julfrid

julfrid ingick i den svenska medeltida fridslagstiftningen och innebar bl.a. att vissa våldsbrott under julhelgen straffades med "tveböter".

julgran

julgran, dekorerad gran som används i julfirandet.

julhalm

julhalm. Halm utbredd på golvet var redan i fornnordisk tid ett om vintern allmänt använt medel att lindra kyla och golvdrag, med tiden även i t.ex. kyrkorna, men kom att fortleva in på 1900-talet som en julsymbol, knuten till berättelsen om hur Jesus föddes i ett stall och lades i en krubba.

julkalender

julkalender, modernare namn för adventskalender.

julklapp

julklapp, ursprungligen namnet på en äldre inhemsk, svensk allmogesed, som bestod i att man vid jul kastade in en halmfigur, ett vedträ eller annan skämtgåva, försedd med en ofta satirisk vers eller tillägnan.

julkors

julkors, kors av trä, ofta i form av ett cirkelkors, som sattes på taket eller på en stång på gården till jul.

julkrubba

julkrubba, avbildning av stallet i Betlehem med oxar och åsnor, ibland även med omgivande landskap, samt med figurer som föreställer Maria, Josef, herdar och änglar, heliga tre konungar med följen samt Jesusbarnet i sin krubba.

julkärve

julkärve, havrekärve som vid jul sätts ut till föda åt fåglarna.

jullekar

jullekar har inte utgjort någon särskild kategori, utan de har kunnat lekas när som helst under året, men i det förindustriella landsbygdssamhället var det just vid jul som man hade mera tid över för dylika sysselsättningar.

julmarknad

julmarknad hölls förr i de flesta svenska städer, ofta på eller från Tomasdagen (21 december).

julotta

julotta, se jul (Julens gudstjänster).

julskyltning

julskyltning, seden att butiker och varuhus ställer ut varor i skyltfönstren inför julen.

julstjärna

julstjärna, stjärnformig lykta, se adventsstjärna.

julstock

julstock, en obarkad trädstock med ena änden inne på härden, den andra upplyft på en pall e.d., så att man, genom att skjuta in den på härden allt efter som den förbrändes, åstadkom kontinuerlig eld.

julstänger

julstänger, avkvistade granar med en toppruska kvarlämnad och ibland med någon sorts dekoration utskuren i barken vilka restes parvis framför gårdar på landsbygden, särskilt i mellersta Sverige.

jultolften

jultolften, de tolv dagarna fr.o.m. juldagen t.o.m. trettondedagsafton.

jultomten

jultomten, det svenska namnet på den med julklappsseden förknippade gestalt som är det moderna sekulariserade västerländska julfirandets främsta symbol.

jultomtesällskap

jultomtesällskap bildades mot 1800-talets slut i många svenska städer, med början i Stockholm 1870.

julträd

julträd, en snidad och svarvad bordsstake med hållare för ljus samt pinnar att sticka upp äpplen och träda kakor eller karameller på.

kinkenjes

kinkenjes, kinkeljes, kindkenjes, kinken, Christkindlein, en utklädd person eller en fiktiv figur som först i Tyskland, sedermera även i bl.a. Sverige utdelade eller sades komma med julklappar till barnen.

lilla julafton

lilla jula´fton, detsamma som lillejul.

lillejul

li´llejul, lilla julafton, dagar då man firat en sorts föregångare eller efterföljare till den egentliga julen.

Lucia

Luci´a, död ca 304, kristen jungfru från Syrakusa, martyr, troligen under Diocletianus förföljelse.

mandel i gröten

mandel i gröten, nordisk julsed, känd sedan 1800-talets mitt men troligen äldre.

mask

mask, dels lösansikte, avsett att ge bäraren ett annat utseende än det egna, dels skydd för ansiktet (t.ex. fäktmask, gasmask); ordet används också om maskliknande föremål med andra uppgifter (narkosmask, slaktmask).

nisse

nisse, ursprungligen ett egennamn, använt särskilt i s. Sverige och i Danmark som benämning på tomten, i Skåne ofta i formen goenisse, dvs. godnisse, antagligen ett noaord.

psalm

psalm, metrisk och strofisk kyrkovisa, främst avsedd för församlingssång, en betydelse som ordet fick i Norden efter reformationens genomförande.

staffansritt

staffansritt, staffansskede, ett traditionellt upptåg på annandag jul, Staffans eller Stefanos dag, med förebilder i medeltida kontinentalt julfirande.

stjärngossar

stjärngossar, ursprungligen deltagare i de julspel som särskilt djäknar (gymnasister) uppförde under trettondagshelgen med syfte att skaffa pengar till studierna.

Tomasmäss

Tomasmäss, Tomedagen, 21 december, har fått sitt namn efter aposteln Tomas vars reliker denna dag skall ha anlänt från Indien till staden Edessa i Syrien.

tomte

tomte, gestalt i folktron.

trettondedag jul

trettondedag jul, trettondagen, kristen högtid.

Elljusstakens ursprung

Vem uppfann elljusstaken och hur den såg ut från början? Borde den inte ha fyra armar som adventsljusstaken?

Julbordet: Tradition och innovation

Julbord: Tradition och innovation

av Magdalena Stjerndahl frilansjournalist

Vi uppfattar oft

Julen: Julsånger mot överdriven shopping väcker ilska

Kan man fira jul utan att köpa någonting? Det tycker man åtminstone i Canada, där kampanjen "En köpfri jul" föddes.

Julens topplistor

Julens topplistor

Tidningen Vår bostad har i sitt decembernummer 2002 en lista framtagen med hjälp av Sifo över vad den svenska genomsnittsbefolkningen

Julfirande: Nya julseder och gamla

Julfirande: Nya julseder och gamla

av Magdalena Stjerndahl frilansjournalist

Även om julen

Julforskning

Julforskning: Tomtens diabetes och "höga" renar

av Dicte Helmersson frilansskribent och NE-medarbetare

Julhöjdare

Julhöjdare

Julens favoritmat är skinkan följd av sillen, köttbullarna och Janssons frestelse. Julens favoritsysselsättning är att träffa släkt och vänner, julbordet, julglöggen och julklapparna. Julottan och rimmet till julklapparna hamnar ganska långt ned på jullistan, liksom doppet i grytan och fårfiolen. Det framgår av en

Jul i andra länder

av Anders Hansson journalist och NE-medarbetare

Julen förknippas med många traditioner. Vi äter särskild mat...

Julkalenderns musik räddad

Julkalenderns musik räddadNär musikern Jon Rekdal var i Åre på semester stals två av hans datorer. På dem hade Rekdal lagrat värdefull musik. Inte minst den nyskrivna musiken till årets julkalender.

Julnötter: Hasselnötens svenska historia

Julnötter:Svenska nötter med historia

av Hans Medeliusetnolog och frilansskribent

Hasselnötter förknippades förr med julen mycket mer än i dag.

« föregående | nästa » 1 2