Bläddra:

1–50 av 80 träffar 1 2

aktfilosofi
aktfilosofi, filosofisk riktning som har Franz Brentano till upphovsman och som hävdar att medvetandet är uppbyggt av ett antal mer eller mindre självständiga akter eller psykiska fenomen.
analytisk filosofi
analytisk filosofi, ofta använd samlingsbenämning på en typ av filosofi som först uppträdde i Storbritannien och inom det tyska språkområdet i början av 1900-talet och som fick och fortfarande har stor utbredning, särskilt i den anglosaxiska världen och i de nordiska länderna.
aristotelism
aristotelism, beteckning för filosofiska riktningar som utgått från eller påverkats av Aristoteles filosofi.
boströmianism
boströmianism, filosofiskt system, uppkallat efter sin upphovsman Christopher Jacob Boström.
Cambridgeplatonismen
Cambridgeplatonismen, filosofisk riktning i 1600-talets England och speciellt i Cambridge.
Cambridgeskolan
Cambridgeskolan, inom filosofin: en första riktning inom analytisk filosofi som omfattar bl.a. Bertrand Russell, G.E. Moore och C.D. Broad.
Chicagoskolan
Chicagoskolan, inom religionsvetenskapen riktning grundlagd av A. Eustace Haydon (1880–1975), född och utbildad i Canada men från 1919 lärare vid University of Chicago, där han 1921 blev ledare för avdelningen för jämförande religionsvetenskap.
cyrenaiska skolan
cyrenaiska skolan, äldre, latiniserande stavning av kyrenaiska skolan, se kyrenaiker.
deskriptivism
deskriptivism, riktning inom moralfilosofin som hävdar att de etiska utsagorna har ett konkret, deskriptivt innehåll och att de alltså är sanna eller falska.
dialogfilosofi
dialogfilosofi, filosofisk riktning som tillmäter dialogen och jag–du-relationen grundläggande betydelse i det mänskliga livet och utvecklingen.
eklekticism
eklekticism, egenskapen hos vissa läror, konstriktningar o.d. att vara tillkomna genom osjälvständigt sammanförande av element från skilda håll.
ekosofi
ekosofi´, filosofisk skola som vuxit fram under inspiration av det tilltagande engagemanget för miljöfrågor.
eleatiska skolan
elea´tiska skolan, riktning inom grekisk filosofi.
eliska skolan
eliska skolan, grekisk filosofskola, som skall ha grundats efter Sokrates död 399 f.Kr. av hans lärjunge Faidon från Elis.
empiriokriticism
empi´riokriticism, filosofisk riktning som i den rena sinneserfarenheten ser basen för all kunskap om verkligheten.
empirism
empirism, filosofisk riktning som i motsats till rationalismen betonar erfarenheten snarare än förnuftet som bas för vår kunskap.
epikurism
epikurism, epikureisk filosofi, se Epikuros.
eretriska skolan
ere´triska skolan, grekisk filosofskola, grundad av Menedemos (ca 345-270 f.Kr) i Eretria.
erfarenhetsfilosofi
erfarenhetsfilosofi, filosofisk riktning som betonar erfarenhetens roll som bas för vår kunskap, se empirism.
Erlangenskolan
Erlangenskolan, benämning på en konstruktivistisk forskningstradition inom vetenskapsteorin, grundad i Erlangen av de tyska filosoferna Wilhelm Kamlah och Paul Lorenzen (jfr konstruktivism).
evig återkomst
evig återkomst, tanken att historien (världsförloppet) ständigt (cykliskt) upprepas.
existensfilosofi
existensfilosofi, se existentialism.
existentialfilosofi
existentialfilosofi, se existentialism.
existentialism
existentialism, en modern livstolkning som uppstått i gränslandet mellan filosofi, diktning och religion.
fenomenologi
fenomenologi´, läran om det som visar sig för medvetandet.
fenomenologisk sociologi
fenomenologisk sociologi, en fenomenologisk ansats inom sociologin, utvecklad främst på grundval av Edmund Husserls fenomenologiska konstitutionsteori av bl.a. Alfred Schutz (1899–1959), född i Österrike men verksam vid New School for Social Research i New York.
fiktionalism
fiktionalism, filosofisk riktning enligt vilken fiktioner spelar en viktig roll inte bara inom vardagstänkandet utan också inom vetenskapen.
filosofisk antropologi
filosofisk antropologi, i trängre mening alltsedan 1920-talet en tämligen löst sammanhållen riktning inom företrädesvis tysk och fransk filosofi.
Frankfurtskolan
Frankfurtskolan, skolbildning inom tysk filosofi och samhällsvetenskap, vars medlemmar haft anknytning till Institut für Sozialforschung i Frankfurt.
hegelianism
hegelianism, sammanfattande benämning på de olika riktningar som tar sin utgångspunkt i Hegels filosofi.
kantianism
kantianism, filosofi som bygger på Immanuel Kants tankar.
kommunitarism
kommunitarism, riktning inom nyare moralfilosofi och politisk filosofi som betonar det sociala sammanhangets betydelse.
Konstanzskolan
Konstanzskolan, en grupp tyska filosofer knutna till universitetet i Konstanz, inspirerade av ett program för vetenskapsfilosofi som tidigare skisserats av Paul Lorenzen och Wilhelm Kamlah i Erlangen.
kriticism
kriticism, filosofisk uppfattning som utgår från Immanuel Kants mogna s.k. kritiska filosofi.
kritisk filosofi
kritisk filosofi, se kriticism.
kyniska skolan
kyniska skolan, grekisk filosofskola, enligt traditionen grundad av Sokrates lärjunge Antisthenes.
kyrenaiska skolan
kyrena´iska skolan, antik filosofisk inriktning, grundad av Aristippos från Kyrene, se kyrenaiker.
logicism
logicism, under lång tid en huvudriktning inom matematikens filosofi enligt vilken matematiken kan förstås som en gren av logiken.
logisk empirism
logisk empirism, detsamma som logisk positivism.
logisk positivism
logisk positivism, logisk empirism, filosofisk riktning som uppstod under 1920- och 1930-talen under intryck av framför allt fysikens och logikens utveckling under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal.
Marburgskolan
Marburgskolan, skolbildning inom den tyska nykantianismen.
marxism
marxism, samlingsbenämning på alla de riktningar och rörelser som hävdat och hävdar släktskap med Karl Marx verk och teorier.
marxism-leninism
marxism-leninism, riktning inom marxismen som ansågs vara i överensstämmelse med Lenins utformning av densamma.
megariska skolan
megariska skolan, grekisk filosofiskola. Megarikernas lärofader var Euklides från Megara.
mekanistisk världsbild
mekani´stisk världsbild, mekanisk världsbild, mekanism, filosofisk åskådning enligt vilken allt i naturen kan förklaras som rörelser av materiella kroppar i överensstämmelse med mekanikens lagar.
neodeskriptivism
neodeskriptivism, riktning inom nyare moralfilosofi som gentemot den av den logiska positivismen inspirerade emotivismen och den framför allt av Richard Hare hävdade preskriptivismen hävdar att de etiska utsagorna har ett konkret, deskriptivt innehåll, grundat i människans eller det mänskliga samhällets natur.
nyhegelianism
nyhegelianism, term särskilt för de filosofiska riktningar i Storbritannien och USA som under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet återknöt till Hegels filosofi i försök att forma ett idealistiskt alternativ till tidens materialism och utilitarism.
nykantianism
nykantianism, rikt differentierad, huvudsakligen tysk tankeströmning i 1800- och 1900-talens filosofi med tyngdpunkt under tiden 1870–1920 men med avläggare in i våra dagar.
nyplatonism
nyplatonism, mångskiftande, starkt spekulativ filosofisk riktning som på ett eller annat sätt anknyter till den platonska traditionen.
nypositivism
nypositivism, annan benämning på logisk positivism.

« föregående | nästa » 1 2

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö