- adiafora
- adia´fora, likgiltiga ting och handlingar.
- affärsetik
- affärsetik, skrivna eller oskrivna etiska regler för ekonomiskt handlande inom affärslivet.
- altruism
- altruism, osjälviskhet, att vilja och behandla någon annan (mänsklig) varelse än en själv väl, utan avsikt att därigenom gagna sitt eget intresse.
- ansvar
- ansvar, moralfilosofiskt, juridiskt och statsvetenskapligt begrepp.
- Antisthenes
- Anti´sthenes, ca 455–ca 360 f.Kr., grekisk filosof från Athen, en av Sokrates lärjungar.
- apati
- apati´, en aspekt av stoikernas vishetsideal som innebär frihet från passioner, dvs. inte från känslor i allmänhet utan bara från sådana som stoikerna ansåg vara oförnuftiga och onaturliga.
- arete
- a´rete, i antikens Grekland ursprungligen beteckning för vilken berömvärd egenskap som helst, t.ex. ett lands bördighet, en hästs snabbhet, en krigares tapperhet.
- Aristippos
- Aristi´ppos från Kyrene, d.ä., ca 435–ca 355 f.Kr., grekisk filosof, en av Sokrates lärjungar, enligt etablerad filosofihistorisk tradition grundare av den kyrenaiska skolan.
- Ariston
- Ari´ston från Chios, 200-talet f.Kr., grekisk filosof.
- Aristoteles
- Aristo´teles, 384–322 f.Kr., grekisk filosof och naturforskare, född i Stageira på halvön Chalkidike.
- autonom etik
- autonom etik, beteckning för ett etiskt system som inte beror av eller åberopar någon yttre källa eller bestäms av någon eller något utanför den individ som accepterar det, t.ex. samhället, staten eller någon gud.
- autonomi
- autonomi´, självständighet, oberoende, ett viktigt begrepp i ett flertal vetenskaper.
- Kurt Baier
- Baier, Kurt, 1917–2010, österrikisk-amerikansk filosof, professor vid Australian National University 1956–62 och i Pittsburgh från 1962.
- Lars Bergström
- Bergström, Lars, född 1935, filosof, professor i praktisk filosofi i Uppsala 1973–86, vid Stockholms universitet sedan 1986.
- Bion
- Bi´on från Bory´sthenes, ca 335–245 f.Kr., grekisk filosof.
- R B Braithwaite
- Braithwaite, Richard Bevan, 1900–90, brittisk filosof och vetenskapsman, professor i Cambridge 1953–67.
- Richard Brandt
- Brandt, Richard, 1910–97, amerikansk filosof, professor vid Swarthmore College, Pennsylvania, till 1964, därefter professor vid University of Michigan.
- Joseph Butler
- Butler, Joseph, 1692–1752, brittisk filosof, biskop i Bristol 1738–51 och i Durham från 1751.
- deontologisk etik
- deontolo´gisk etik, filosofisk term för normativa etiska teorier, som hävdar att en handlings etiska status är helt eller delvis oberoende av dess konsekvenser.
- deskriptiv etik
- deskriptiv etik, ett rent beskrivande (deskriptivt) studium av etiska ståndpunkter, t.ex. inom en viss kultur eller religion, utan ställningstagande till deras ev. giltighet.
- deskriptivism
- deskriptivism, riktning inom moralfilosofin som hävdar att de etiska utsagorna har ett konkret, deskriptivt innehåll och att de alltså är sanna eller falska.
- Diogenes
- Dio´genes (grek. Dioge´nēs) från Sinope, d. troligen 323 f.Kr.
- distributiv rättvisa
- distributiv rättvisa, inom etik, rättsfilosofi och politisk filosofi en god eller riktig (ideal) fördelning av värden eller nyttigheter med hänsyn exempelvis till behov, prestationsförmåga eller andra kriterier.
- dygd
- dygd, inom moralfilosofin ett beundransvärt eller moraliskt gott karaktärsdrag.
- dygdetik
- dygdetik, etisk teori som sätter individens handlingsbenägenheter i centrum.
- effektetik
- effektetik, detsamma som konsekvensetik.
- ekvilibrium
- ekvili´brium, jämvikt, balans; term använd av filosofen John Rawls i uttrycket reflektivt ekvilibrium för ett visst kriterium på etiska eller logiska reglers riktighet.
- Epiktetos
- Epi´ktetos, f. ca 55, d. 135 e.Kr., grekisk-romersk filosof, framstående stoiker.
- Epikuros
- Epiku´ros, född 341, död ca 270 f.Kr., grekisk filosof från Samos, senare verksam i Athen.
- Ethics
- Ethics, inflytelserik amerikansk filosofisk tidskrift som publicerar artiklar om moralfilosofiska, socialpolitiska och rättsfilosofiska frågor.
- etik
- etik, studiet av moraliska fenomen och föreställningar, av gammalt en gren av såväl filosofin som teologin.
- etiska nämnder och kommittéer
- etiska nämnder och kommittéer. Efter andra världskrigets slut ställdes en del läkare inför rätta för att ha utfört oetiska experiment på människor i koncentrationsläger.
- etisk regel
- etisk regel, inom affärslivet, se affärsetik.
- Alfred Cyril Ewing
- Ewing, Alfred Cyril, 1899-1973, brittisk filosof, främst verksam i Cambridge.
- Faidon
- Faidon (grek. Faidōn), Phaidon, Phaedo, 400-300-talet f.Kr., grekisk filosof.
- formalism
- formalism, i allmän bemärkelse betonande av formens (i motsats till innehållets) betydelse eller strängt iakttagande av formerna för något; även ett formaliserat system för att beteckna något.
- frihet
- frihet, centralt begrepp i etik och politisk filosofi.
- Alan Gewirth
- Gewirth, Alan, 1912–2004, amerikansk filosof, professor vid University of Chicago sedan 1960.
- Richard Hare
- Hare, Richard, 1919–2002, brittisk filosof, professor i moralfilosofi i Oxford 1966–83, professor vid University of Florida, USA, 1983–94.
- Eduard von Hartmann
- Hartmann, Eduard von, 1842–1906, tysk filosof.
- Ingemar Hedenius
- Hedenius, Ingemar, född 5 april 1908, död 30 april 1982, filosof, professor i praktisk filosofi i Uppsala 1947–73.
- Göran Hermerén
- Hermerén, Göran, f. 1938, filosof, professor i vetenskapsteori i Umeå 1970-75, i praktisk filosofi i Lund 1975-91, i medicinsk etik där sedan 1991.
- herremoral
- herremoral, Nietzsches term för en ursprunglig, aristokratisk moral, vars högsta värden var sådant som förnämitet, tapperhet, styrka.
- heteronom
- heterono´m osjälvständig, styrd utifrån.
- heteronom etik
- heteronom etik, beteckning för ett etiskt system som har en yttre källa eller en källa utanför den individ som accepterar det, t.ex. samhället, staten eller någon gud.
- heteronorm
- heteronorm, den norm som säger att heterosexualitet är det normala, givna och förväntade i ett samhälle.
- Human-Etiska Förbundet
- Human-Etiska Förbundet, se Humanisterna.
- humanism
- humanism, i filosofisk bemärkelse ett etiskt-estetiskt förhållningssätt som grundas i en normativ uppfattning av människans väsen.
