Bläddra:

Akilles och sköldpaddan

Akilles och sköldpaddan, den troligen mest berömda av den grekiska filosofen Zenons s.k. paradoxer, som avsåg att bevisa att det inte kan finnas mångfald och rörelse.

allting flyter

allting flyter, naturfilosofisk grundsats som brukar tillskrivas Herakleitos, se panta rhei.

Anaxagoras

Anaxa´goras, grekiska Anaxago´ras, född ca 500, död 428 f.Kr., grekisk naturfilosof från Klazomenai i Mindre Asien.

Aristoteles

Aristo´teles, 384–322 f.Kr., grekisk filosof och naturforskare, född i Stageira på halvön Chalkidike.

Henri Bergson

Bergson, Henri, född 18 oktober 1859, död 4 januari 1941, fransk filosof, professor vid Collège de France i Paris 1900–21, nobelpristagare i litteratur 1927.

Demokritos

Demo´kritos från Abdera, ca 460–ca 370 f.Kr., grekisk materialistisk filosof, jämte Leukippos den viktigaste företrädaren för den antika atomteorin (jämför atomlära).

determinism

determinism, filosofisk ståndpunkt enligt vilken allt som sker sker med nödvändighet, helt bestämt av förutgående orsaker eller andra redan givna villkor.

Hans Driesch

Driesch, Hans, 1867–1941, tysk biolog och filosof.

élan vital

élan vital, den skapande livskraft som enligt Henri Bergson finns i allt levande och möjliggör både nya livsformer och språng i utvecklingen, vilka inte sker gradvis mot högre stadier, utan i olika riktningar, mot mångfald.

eleatiska skolan

elea´tiska skolan, riktning inom grekisk filosofi.

Empedokles

Empe´dokles, ca 492 – ca 432 f.Kr., grekisk filosof från Akragas (nuvarande Agrigento) på Sicilien.

enteleki

enteleki´, inom filosofin term härstammande från Aristoteles, som vid beskrivningen av naturliga ändamålsstyrda processer använde den för att beteckna att tinget genom sin form eller natur redan i förväg "bär sitt mål inom sig" även om det ännu inte är förverkligat - så som t.ex. ett ekollon i sig bär ekens alla egenskaper.

fatalism

fatalism, ödestro eller läran att det som sker i världen är i förväg bestämt av ett öde som uppfattas antingen som en personlig (gudomlig) eller opersonlig, obetvinglig makt.

finalism

finalism, filosofisk lära som i motsats till mekanismen förklarar skeenden ur deras ändamål eller resultat.

finalitet

finalitet, ändamålsbestämdhet.

förändring

förändring. Frågorna om förändringens natur har följt den västerländska filosofin och naturvetenskapen allt sedan dessas begynnelse hos försokratikerna.

Herakleitos

Hera´kleitos, grekiska Hera´kleitos, född ca 540, död ca 480 f.Kr., grekisk filosof, från Efesos.

kausalitet

kausalitet, orsakssamband.

kausalitetsprincipen

kausalitetsprincipen, även kallad orsakssatsen, den princip som säger att allting som sker har en orsak (se kausalitet).

Gottfried Wilhelm von Leibniz

Leibniz, Gottfried Wilhelm von, född 1 juli 1646, död 14 november 1716, tysk filosof och matematiker.

mekanistisk världsbild

mekani´stisk världsbild, mekanisk världsbild, mekanism, filosofisk åskådning enligt vilken allt i naturen kan förklaras som rörelser av materiella kroppar i överensstämmelse med mekanikens lagar.

Isaac Newton

Newton, Sir Isaac, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen), död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727, engelsk matematiker och naturvetenskapsman.

orsak

orsak, det varur något kommer, alltså det som ger upphov till eller förklarar en viss verkan.

panta rhei

pa´nta rhei, den naturfilosofiska åsikten att allt befinner sig i oavbruten förändring.

Parmenides

Parme´nides, 500- och 400-talen f.Kr., grekisk filosof från Elea i Syditalien, grundare av eleatiska skolan.

regularitetsteori

regularitetsteori, inom filosofin en åsikt om kausalitet enligt vilken innebörden av att en händelse A orsakar en händelse B väsentligen endast är att händelser av samma slag som A alltid åtföljs av händelser av samma slag som B.

rörelse

rörelse, fysikaliskt begrepp som innebär att ett föremål ändrar sitt läge i rummet.

teleologi

teleologi, tankeriktning enligt vilken naturskeenden och naturföreteelser, inte bara handlingar, kan och bör förklaras genom svar på frågan vilket ändamål de tjänar.

vitalism

vitalism, åskådning enligt vilken allt liv beror på en speciell livskraft, som inte restlöst kan förklaras utifrån fysikens eller kemins lagar.

Zenons paradoxer

Zenons parado´xer, filosofiska resonemang hos den grekiske tänkaren Zenon från Elea.

ändamålsorsak

ändamålsorsak, orsak vars verkan förklaras genom angivandet av ett mål, en avsikt eller en funktion som verkan bidrar till att uppnå.

överdetermination

överdetermination, filosofisk term som används när en händelses inträffande är bestämt av två faktorer som var för sig hade varit tillräckliga för att framkalla händelsen.