1–50 av 88 träffar 1 2
- absolut
- absolu´t, ovillkorlig, oinskränkt, obetingad.
- absolutism
- absolutism, filosofisk ståndpunkt som antar att det finns sanningar eller värden som är eviga och oföränderliga; jämför absolut.
- accidens
- accide´ns, medeltida term, i anslutning till Aristoteles använd för ett tings tillfälliga eller icke nödvändiga egenskaper till skillnad från de väsensbundna, essentiella.
- Anaxagoras
- Anaxa´goras, född ca 500, död 428 f.Kr., grekisk filosof.
- Anaximander
- Anaxima´nder, Anaximandros, ca 611–ca 546 f.Kr., grekisk filosof från Miletos.
- Anaximenes
- Anaxi´menes, 500-talet f.Kr., grekisk naturfilosof från Miletos, monist.
- Aristoteles
- Aristo´teles, 384–322 f.Kr., grekisk filosof, född i Stageira i Makedonien och utbildad vid Platons akademi.
- aseitet
- aseitet, egenskapen att existera av eller genom sig själv, dvs. oberoende av allt annat.
- atomism
- atomism, teori enligt vilken all materia består av oföränderliga smådelar, atomer; se atomlära.
- begrepp
- begrepp, det abstrakta innehållet hos en språklig term till skillnad från dels termen själv, dels de objekt som termen betecknar eller appliceras på.
- Henri Bergson
- Bergson, Henri, 1859–1941, fransk filosof, kritiker av positivismen, nobelpristagare i litteratur 1927.
- George Berkeley
- Berkeley, George, 1685–1753, irländsk filosof och teolog, senare biskop, en av de främsta brittiska empiristerna.
- bild
- bild, avbildande framställning av något.
- Christopher Jacob Boström
- Boström, Christopher Jacob, 1797–1866, filosof.
- F H Bradley
- Bradley, Francis Herbert, 1846–1924, brittisk filosof, dominerande inom den brittiska idealismen.
- Rudolf Carnap
- Carnap, Rudolf, 1891–1970, tysk filosof, senare verksam i USA, en av de ledande inom den logiska positivismen.
- Samuel Clarke
- Clarke, Samuel, 1675–1729, brittisk filosof.
- coincidentia oppositorum
- coincide´ntia opposito´rum, tanken att alla motsägelser upphävs och alla motsättningar slutligen förenas i Gud; känd från bl.a. Nicolaus Cusanus.
- Benedetto Croce
- Croce, Benedetto, 1866–1952, italiensk filosof, motståndare till fascismen.
- demiurg
- demiu´rg, hos Platon den kraft som skapade världen.
- Demokritos
- Demo´kritos från Abdera, ca 460–ca 370 f.Kr., grekisk naturfilosof, jämte Leukippos den viktigaste företrädaren för den antika atomteorin (jfr atomlära).
- René Descartes
- Descartes, René, Renatus Cartesius, 1596–1650, fransk filosof och matematiker, länge bosatt i Nederländerna men död i Stockholm.
- Das Ding an sich
- das Ding an sich, tinget i sig, den av Kant skapade filosofiska termen för verkligheten sådan den är i sig själv, oberoende av vår uppfattning.
- dualism
- dualism, uppfattning som räknar med två skilda grundprinciper; inom filosofin ofta en teori om universums byggstenar.
- Johannes Duns Scotus
- Duns Sco´tus, Johannes, född ca 1266, död 1308, medeltida skotsk teolog och filosof.
- element
- eleme´nt, (bestånds)del, komponent, enhet (i en helhet),
- elementlära
- elementlära, föreställning i äldre filosofi att materien är sammansatt av vissa grundämnen, element.
- emanation
- emanation, utflöde, utströmning.
- Empedokles
- Empe´dokles, ca 492–ca 432 f.Kr., grekisk filosof från Sicilien.
- enteleki
- enteleki´, i aristotelisk filosofi den i ett ting inneboende formen, som i egenskap av mål leder utvecklingen framåt.
- essens
- esse´ns, det väsentliga i betydelsen 'det viktiga' eller 'det karakteristiska'.
- essentialism
- essentialism, uppfattningen att vissa egenskaper är nödvändiga för ett tings existens eller identitet medan andra är tillfälliga.
- eter
- e´ter, den förnämsta formen av materia enligt ett flertal riktningar inom grekisk och senare naturfilosofi.
- existens
- existe´ns, tillvaro, förekomst.
- fenomen
- fenome´n, företeelse eller något allmänt iakttagbart.
- Johann Fichte
- Fichte, Johann, 1762–1814, tysk filosof.
- Nelson Goodman
- Goodman, Nelson, 1906–98, amerikansk filosof.
- Friedrich Hegel
- Hegel, Friedrich, 1770–1831, tysk filosof.
- Martin Heidegger
- Heidegger, Martin, 1889–1976, tysk filosof.
- Herakleitos
- Hera´kleitos, omkring 500-talet f.Kr., grekisk filosof.
- Paul Henri Holbach
- Holbach, Paul Henri, baron d'Holbach, 1723–89, fransk upplysningsfilosof.
- holism
- holism, tanken att helheten är något mer än summan av sina delar och att delarna därför måste förstås utifrån helheten i stället för tvärtom.
- idealism
- idealism, filosofisk term med flera betydelser.
- immanent
- immane´nt, inneboende, fackterm med tre moderna huvudbetydelser:
- intersubjektivitet
- intersubjektivitet, egenskapen hos något att vara vetbart eller tillgängligt för flera subjekt.
- William James
- James, William, 1842–1910, amerikansk filosof.
- Karl Jaspers
- Jaspers, Karl, 1883–1969, tysk filosof, ursprungligen psykiater.
- Immanuel Kant
- Kant, Immanuel, 1724–1804, tysk filosof.
- konkret
- konkre´t, som kan direkt uppfattas med sinnena; verklig och tydlig; tydligt utsagd; i filosofiska sammanhang om föremål som är lokaliserade i tid och rum.
- kvalitet
- kvalitet, inom filosofin i regel detsamma som egenskap.