- ad hominem-argument
- ad hominem-argument, argumentum ad hominem, osakligt argument som riktas mot svagheter i motståndarens karaktär i stället för mot giltigheten eller ogiltigheten i sakfrågan.
- analytisk filosofi
- analytisk filosofi, ofta använd samlingsbenämning på en typ av filosofi som först uppträdde i Storbritannien och inom det tyska språkområdet i början av 1900-talet och som fick och fortfarande har stor utbredning, särskilt i den anglosaxiska världen och i de nordiska länderna.
- analytisk sats
- analytisk sats, sats som är sann eller falsk redan på grund av meningen hos de i satsen ingående orden, oberoende av hur det i övrigt förhåller sig i världen.
- analytiskt omdöme
- analytiskt omdöme, enligt Kants terminologi ett omdöme där predikatets idé redan ingår i subjektets idé.
- Karl-Otto Apel
- Apel, Karl-Otto, född 1922, tysk filosof, professor i Kiel 1962–69, i Saarbrücken 1969–72 och sedan 1972 i Frankfurt am Main.
- apodiktisk
- apodi´ktisk, nödvändig, obetingad.
- argument
- argument, skäl för eller emot riktigheten av ett visst påstående eller en viss uppfattning.
- argumentationsanalys
- argumentationsanalys, det filosofiska studiet av argument och deras giltighetsanspråk.
- argumentum ad hominem
- argume´ntum ad ho´minem, se ad hominem-argument.
- assertorisk
- asserto´risk, filosofisk term, bl.a. använd för att klassificera yttranden eller talhandlingar, vilka sägs vara assertoriska (eller ha assertorisk kraft) när de utgör påståenden eller hävdanden (och inte t.ex. frågor eller befallningar).
- attribut
- attribu´t, filosofisk term traditionellt använd om s.k. essentiella egenskaper, dvs. en egenskap som ett ting eller en individ nödvändigtvis måste ha för att förbli samma ting eller individ, i motsats till en accidens, en tillfällig eller oväsentlig egenskap, som tinget kan ha eller inte ha utan att det förändrar dess väsen.
- John Langshaw Austin
- Austin, John Langshaw, 1911–60, brittisk filosof, professor i Oxford 1952–60.
- A J Ayer
- Ayer, Sir Alfred Jules, 1910–89, brittisk filosof, professor i London 1946–59 och i Oxford 1957–77.
- bassats
- bassats, enligt den logiska positivismen ett språkligt uttryck som återger en grundläggande trosföreställning, för vilken man inte kan anföra ytterligare skäl och som, under förutsättning att den är sann, svarar mot ett enkelt och odelbart faktum.
- begrepp
- begrepp, det abstrakta innehållet hos en språklig term till skillnad från dels termen själv, dels de (konkreta eller abstrakta) objekt som termen betecknar eller appliceras på.
- begreppsporositet
- begreppsporositet, ty. Porosität der Begriffe, uttryck som myntades i en välkänd essä av Friedrich Waismann 1945 som en benämning på ett slags oklarhet, en möjlig vaghet, som tillkommer de flesta, men inte alla empiriska begrepp.
- beskrivning
- beskrivning. I filosofiska sammanhang sätts ofta beskrivning i motsats till förklaring, t.ex. när det sägs att vetenskapens uppgift är inte bara att beskriva världen utan också att förklara den.
- betydelse
- betydelse, i första hand språkliga uttrycks betydelse, även om handlingar, icke-språkliga symboler etc.
- betydelselära
- betydelselära, läran om betydelser hos ord och uttryck.
- bild
- bild. Den ursprungliga bilden är synbilden, vår ständigt aktuella sinnesrapport från den direkta omgivningen.
- bildteori
- bildteori, inom filosofin benämning på en teori, enligt vilken meningen hos en sats består i att satsen avbildar ett möjligt sakläge.
- Max Black
- Black, Max, 1909–88, amerikansk filosof, född i Ryssland.
- Rudolf Carnap
- Carnap, Rudolf, född 18 maj 1891, död 14 september 1970, tysk-amerikansk filosof och logiker, en av den logiska positivismens förgrundsgestalter.
- deixis
- deixis, språkvetenskaplig term.
- denotation
- denotation, det som en språklig term betecknar.
- deprecisering
- deprecisering. Ett språkligt uttryck är en deprecisering av ett annat om det är vagare eller mera oklart än det uttryck som skall definieras eller förklaras.
- Jacques Derrida
- Derrida, Jacques, född 15 juli 1930, död 8 oktober 2004, fransk filosof.
- diskurs
- disku´rs betyder i dagligt tal samtal, dryftning. I filosofiska och besläktade sammanhang kan ordet beteckna en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp, t.ex. den moraliska, den vetenskapliga eller den religiösa diskursen, eller formen hos en sådan helhet.
- diskursiv
- diskursi´v, filosofisk term, ofta synonym med "begreppslig", som används på flera olika, men besläktade sätt.
- Michael Dummett
- Dummett, Michael, 1925–2011, brittisk filosof, professor vid Oxford University 1979–92.
- egocentriska ord
- egocentriska ord, benämning på ord vilkas referens bestäms av yttrandekontexten (sammanhanget), t.ex. jag, du, här, nu.
- elementarsats
- elementarsats, filosofisk term använd av Ludwig Wittgenstein.
- entydig
- entydig, term använd inom semantiken om språkliga uttrycks mening som motsats till flertydig, se flertydighet.
- eristik
- eristi´k, konsten att disputera med hjälp av sofismer samt ologiska och förvillande argument.
- extension
- extension, logisk och språkfilosofisk term, använd huvudsakligen i betydelsen begreppsomfång, dvs. mängden (eller klassen) av de objekt som faller under ett begrepp.
- familjelikhet
- familjelikhet (ty. Familieähnlichkeit, eng. family resemblance), en av filosofen Ludwig Wittgenstein införd term för den relation som enligt honom ofta finns mellan de företeelser som faller under samma begrepp, t.ex. alla spel (games).
- flertydighet
- flertydighet, allmän benämning på egenskapen hos språkliga uttryck att ha flera betydelser eller uttolkningar.
- Gottlob Frege
- Frege, Gottlob, född 8 november 1848, död 26 juli 1925, tysk logiker, professor i matematik vid universitetet i Jena från 1896.
- Mats Furberg
- Furberg, Mats, född 1933, filosof, professor i teoretisk filosofi i Göteborg 1980–98.
- förförståelse
- förförståelse (ty. Vorverstehen), filosofisk term som vunnit burskap framför allt tack vare Heideggers och Gadamers idéer om texttolkning.
- förståelse
- förståelse, i filosofisk mening en tolkning av något meningsfullt.
- förståelsehorisont
- förståelsehorisont, enligt Heidegger och Gadamer en "horisont" som bestämmer och avgränsar vår förståelse av en text eller en företeelse.
- Hans-Georg Gadamer
- Gadamer, Hans-Georg, född 11 februari 1900, död 13 mars 2002, tysk filosof, professor i bl.a. Heidelberg (1949–68).
- giltighet
- giltighet, term som används inom olika områden om det som i en eller annan mening gäller.
- Nelson Goodman
- Goodman, Nelson, 1906–98, amerikansk filosof, professor vid University of Pennsylvania 1951–64, Brandeis University 1964–67 och Harvard University 1968–97.
- H Paul Grice
- Grice, Herbert Paul, 1913–88, brittisk filosof, professor vid University of California, Berkeley, USA, från 1967.
- Justus Hartnack
- Hartnack, Justus, 1912–2005, dansk filosof, professor i Århus (1954–72) och i New York.
- hermeneutik
- hermeneutik, läran om tolkning.
- Jaakko Hintikka
- Hintikka, Jaakko, f. 1929, finländsk filosof, professor i praktisk filosofi vid Helsingfors universitet 1959-90, vid Boston University, USA sedan 1990.
- honnörsord
- honnörsord, ord som förutom det sakliga innehållet också har en positiv värdekomponent, t.ex. "flitig", "intelligent", "mogen", "demokrati", "bildning", "frihet".
