- abduktion
- abduktion, den benämning C.S. Peirce använde om den kreativa formuleringen av nya hypoteser vid förklaring av fakta som i initialskedet ter sig egendomliga (t.ex. det faktum att det finns fossila rester av fiskar långt in på land), men som sedan kan härledas deduktivt ur den nyformulerade hypotesen (att havet en gång gick så långt upp på land).
- ad hoc-antagande
- ad hoc-antagande, ett antagande eller en hypotes som införs i en teori eller ett resonemang enbart för att förklara ett visst faktum, och som alltså inte kan rättfärdigas oberoende av detta faktum.
- Hans Albert
- Albert Hans, född 1921, tysk vetenskapsteoretiker och filosof, professor i Mannheim 1963–89.
- als-ob-filosofin
- als-ob-filosofin, teori som utvecklats av den tyske filosofen Hans Vaihinger och som hävdar att det mänskliga tänkandet i väsentlig utsträckning opererar med falska men nyttiga föreställningar, fiktioner.
- analogi
- analogi, likhet, överensstämmelse, motsvarighet (i något visst avseende).
- analogibevis
- analogibevis, detsamma som analogislut.
- analytisk reduktion
- analytisk reduktion, förklaring av ett komplext fenomen som sker genom att man först söker klarlägga fenomenets yttersta beståndsdelar (element) och sedan visar att det komplexa fenomenet kan förklaras uteslutande genom de lagar som styr dessa beståndsdelar.
- anomali
- anomali´, avvikelse från det normala, från en regel eller lag, orimligt förhållande; inom vetenskapsteorin brott mot de förväntningar som en förhärskande teoribildning skapar, dvs. observationer, experiment eller slutsatser som antingen inte kan förklaras av eller är oförenliga med teorin.
- arbetshypotes
- arbetshypotes, provisoriskt antagande i vetenskaplig verksamhet e.d., vilket införs i ett resonemang (t.ex. en teori) inte p.g.a. sin eventuella sanning eller sannolikhet utan för att det gör det möjligt att på ett givande sätt ordna en viss mängd data, strukturera en begreppsbildning och/eller lägga grund för vidare experiment och forskning.
- A J Ayer
- Ayer, Sir Alfred Jules, 1910–89, brittisk filosof, professor i London 1946–59 och i Oxford 1957–77.
- Gaston Bachelard
- Bachelard, Gaston, född 27 juni 1884, död 16 oktober 1962, fransk filosof och vetenskapshistoriker, professor vid Sorbonne 1940–54.
- Francis Bacon
- Bacon, Sir Francis, född 22 januari 1561, död 9 april 1626, engelsk filosof och statsman.
- Roger Bacon
- Bacon, Roger, ca 1220–ca 1292, engelsk filosof och naturforskare, för sin lärdom kallad "doctor mirabilis" (den förunderlige läraren).
- beskrivning
- beskrivning. I filosofiska sammanhang sätts ofta beskrivning i motsats till förklaring, t.ex. när det sägs att vetenskapens uppgift är inte bara att beskriva världen utan också att förklara den.
- Bernhard Bolzano
- Bolzano, Bernhard, född 5 oktober 1781, död 18 december 1848, österrikisk filosof, matematiker och teolog.
- R B Braithwaite
- Braithwaite, Richard Bevan, 1900–90, brittisk filosof och vetenskapsman, professor i Cambridge 1953–67.
- broprincip
- broprincip, vetenskapsteoretisk term, använd av bl.a. Carl Hempel för att beteckna satser som relaterar experimentella resultat till teoretiska postulat i en vetenskaplig teori.
- Mario Bunge
- Bunge, Mario, f. 1919, argentinsk-kanadensisk filosof och fysiker, professor i Buenos Aires, La Plata och Montreal.
- Rudolf Carnap
- Carnap, Rudolf, född 18 maj 1891, död 14 september 1970, tysk-amerikansk filosof och logiker, en av den logiska positivismens förgrundsgestalter.
- Ernst Cassirer
- Cassirer, Ernst, 1874–1945, tysk filosof, professor i Göteborg 1935–41, därefter verksam i USA, bl.a. vid Yale University.
- Auguste Comte
- Comte, Auguste, född 19 januari 1798, död 5 september 1857, fransk samhällsfilosof, ofta betraktad som grundare av positivismen och sociologin.
- definition
- definition, i vid bemärkelse antingen en begreppsbestämning eller en avgränsning av ett språkligt uttrycks betydelse eller användning.
- deskription
- deskription, detsamma som beskrivning.
- differensmetod
- differensmetod, en av de fyra metoder för induktiv slutsatsdragning (se induktiva metoder) som presenterades av John Stuart Mill i "A System of Logic" (1843).
- Wilhelm Dilthey
- Dilthey, Wilhelm, 1833–1911, tysk filosof, professor i Berlin 1882–1905.
- Pierre Duhem
- Duhem, Pierre, född 10 juni 1861, död 14 september 1916, fransk fysiker och vetenskapshistoriker, från 1894 professor i teoretisk fysik i Bordeaux.
- Einfühlung
- Einfühlung, filosofisk/psykologisk/estetisk term med hemortsrätt i tysk, men också anglosaxisk tradition.
- Aant Elzinga
- Elzinga, Aant, f. 1937, nederländsk-svensk vetenskapsteoretiker, professor vid Göteborgs universitet sedan 1986.
- empiri
- empiri´, erfarenhet.
- enhetsvetenskap
- enhetsvetenskap. Enligt den logiska positivismen följer alla vetenskaper i princip samma metodologi, och det är därför möjligt att sammanföra dem till en enhetsvetenskap (se även verifierbarhetstesen).
- enkelhet
- enkelhet, ett viktigt begrepp i många filosofiska sammanhang, särskilt i vetenskapsteori.
- erklären
- erklären, filosofisk term, motsatsen till verstehen, 'förstå'.
- Erlangenskolan
- Erlangenskolan, benämning på en konstruktivistisk forskningstradition inom vetenskapsteorin, grundad i Erlangen av de tyska filosoferna Wilhelm Kamlah och Paul Lorenzen (jfr konstruktivism).
- evidens
- evide´ns, i allmän och filosofisk bemärkelse visshet eller det som ger visshet.
- experiment
- experime´nt, prövning av en hypotes, teori eller konstruktion för att om möjligt bekräfta eller vederlägga den.
- explicit
- explicit , om en direkt uttalad ståndpunkt.
- explikation
- explikation, förklaring, tolkning, utläggning; i filosofin en av Rudolf Carnap införd benämning på en definition som söker ange den väsentliga innebörden hos ett uttryck men som samtidigt företar preciseringar av uttrycket och därmed förändrar dess redan existerande betydelse i syfte att skapa ett mer fruktbart begrepp.
- extensiv mätning
- extensiv mätning, mätning som ger upphov till additiva skalor, för vilka gäller att addition av skalvärden svarar mot att på något sätt fysiskt lägga ihop de mätta objekten; motsats intensiv mätning.
- fallibilism
- fallibilism, inom filosofin åsikten att misstag om vad som är sant aldrig kan uteslutas.
- falsifikation
- falsifikation, vetenskapsteoretisk term använd om det som vederlägger en vetenskaplig teori.
- Herbert Feigl
- Feigl,Herbert, 1902-88, österrikisk-amerikansk filosof och vetenskapsteoretiker, nypositivist, medlem av Wienkretsen, professor vid University of Minnesota från 1940.
- Paul Feyerabend
- Feyerabend, Paul, 1924–94, österrikisk-amerikansk vetenskapsfilosof.
- fiktion
- fiktion, inom vetenskapsteori en föreställning som, trots insikten om att den inte är sann, upprätthålls p.g.a. sin vetenskapliga användbarhet.
- fiktionalism
- fiktionalism, filosofisk riktning enligt vilken fiktioner spelar en viktig roll inte bara inom vardagstänkandet utan också inom vetenskapen.
- finaliseringsdebatten
- finaliseringsdebatten, debatt om styrning av vetenskap som initierades av tyska vetenskapsteoretiker i början av 1970-talet.
- finalism
- finalism, filosofisk lära som i motsats till mekanismen förklarar skeenden ur deras ändamål eller resultat.
- finalitet
- finalitet, ändamålsbestämdhet.
- funktionalistisk förklaring
- funktionalistisk förklaring. Utsagor som "Giraffens långa hals möjliggör för den att hämta föda ur träden", "Regndanser stärker stammens sammanhållning", "Pressens rapportering om kriget tjänar den starkare partens intressen" beskriver funktionen hos något.
- fysikalism
- fysikalism, filosofisk uppfattning enligt vilken alla meningsfulla påståenden ytterst kan föras tillbaka till påståenden om fysiska föremål eller processer.
- förklaring
- förklaring, vanligen svar på frågan varför en viss händelse inträffade eller varför något förhåller sig på ett visst sätt.
