Bläddra:

Achaia

Achaia, Akaja, landskap och nomos (län) på norra Peloponnesos, Grekland; 3 271 km², 343 300 invånare (2010).

Africa

Africa, romersk provins i Nordafrika, instiftad efter Karthagos fall 146 f.Kr.

agri decumates

a´gri decuma´tes, under antiken ett område mellan Rhen och Donau, omfattande bl.a. Schwarzwald, behärskat av germanstammar.

Akvitanien

Akvita´nien, område i Gallien, benämnt efter aquitanerna, ett iberiskt folk, bosatt mellan Pyrenéerna och Garonne.

Antoninus mur

Antoni´nus mur, romersk försvarsmur i nuvarande Skottland från Antoninus Pius tid.

Arabien

Arabien, arabiska Jazīrat al-˙arab ('arabernas [halv]ö'), område som i stort sett motsvarar de nuvarande staterna Saudiarabien, Yemen, Oman, Förenade arabemiraten, Qatar, Bahrain och Kuwait.

Arles

Arles, stad i Provence–Alpes–Côte d'Azur, sydöstra Frankrike, 70 km nordväst om Marseille; 54 500 invånare (2010).

Armenien

Armenien, historisk region i Främre Asien; 300 000–400 000 km².

Arnobius

Arno´bius, fornkristen apologet, verksam i Nordafrika kring 300 e.Kr.

Asia

A´sia, romersk provins, ursprungligen omfattande det pergamenska riket (västra Mindre Asien med närliggande öar), som 133 f.Kr. testamenterades till Rom av kung Attalos III.

Augsburg

Augsburg, stad i delstaten Bayern, Tyskland, 55 km nordväst om München; 263 800 invånare (2010).

Autun

Autun, stad i Bourgogne, mellersta Frankrike, vid floden Arroux; 18 400 invånare (2010).

Auxerre

Auxerre, huvudort i departementet Yonne, Bourgogne, mellersta Frankrike; 42 400 invånare (2010).

Baetica

Baetica, provins i det romerska riket, inrättad av kejsar Augustus 27 f.Kr.

Barcelona

Barcelona, stad i nordöstra Spanien: 1,6 miljoner invånare (2012), med förstäder 5 miljoner.

Bayern

Bayern, Freistaat Bayern, lat. Bava´ria, delstat i södra Tyskland; 70 550 km², 12,5 milj. inv. (2004).

Bithynien

Bithy´nien (grekiska Bithyni´a), antikt landskap i nordvästra Mindre Asien, vars thrakiska invånare stod i ett spänt förhållande till de grekiska kolonisterna.

Bosporanska riket

Bospora´nska riket, antik statsbildning vid Svarta havets norra kust.

briganter

briga´nter, stam eller stamförbund i England i antiken.

Britannia

Britannia, romarnas namn på de brittiska öarna, framför allt England, Wales och Skottland.

Caledonia

Caledo´nia, romarnas namn på (företrädesvis norra) Skottland.

Cappadocia

Cappado´cia, romersk provins i Mindre Asien, se Kappadokien.

Carnuntum

Carnu´ntum, romerskt härläger, anlagt kort efter Kr.f. där handelsvägen från Aquileia till Östersjön korsade Donau, 3 mil öster om Wien.

Cilicien

Cilicien, forntida landskap i Mindre Asien, se Kilikien.

Cisalpinska Gallien

Cisalpi´nska Gallien, i romersk tid den av keltisktalande folk bebodda delen av Norditalien.

Cispadanska Gallien

Cispada´nska Gallien, i romersk tid de av keltisktalande folk bebodda områdena s. om Po.

Cyrenaika

Cyrenaika, det hävdvunna namnet för området mellan Sirtebukten och Egypten i nordöstra Libyen.

Dacia

Da´cia, Dacien, romersk provins, ungefär motsvarande nuv. Rumänien med undantag för kustområdet Dobrudsja vid Svarta havet.

Dakien

Da´kien, benämning på dakernas rike och den därav bildade romerska provinsen Dacia.

Dalmatia

Dalma´tia, romersk provins, i stort sett motsvarande dagens Kroatien.

Dekapolis

Deka´polis, förbund av tio städer i nordöstra Palestina, bildat vid Pompejus nyordning av förhållandena där och år 62 f.Kr. införlivat med provinsen Syria.

Edirne

Edirne, tidigare Adrianopel, huvudstad i provinsen med samma namn, Turkiet; 146 600 invånare (2010).

Egypten

Egypten, stat huvudsakligen belägen i nordöstra Afrika; även Sinaihalvön i sydvästra Asien ligger inom E:s gränser; 1 milj. km², 74,9 milj. inv. (2008).

England

England, formellt ett kungadöme men egentligen ett delområde i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland), dvs.(med gängse språkbruk) Storbritannien.

Flandern

Flandern, nederländska Vlaanderen, franska Flandre, historiskt landskap mellan Nordsjön och floden Schelde.

Formiae

Fo´rmiae, nuv. Formia i s.v. Italien, antik, ursprungligen volskisk stad i Latium, ca 6 km n. om Gaeta.

Frankrike

Frankrike, stat i Västeuropa; 551 700 km², 64,7 miljoner invånare (2010).

Frygien

Fry´gien, grekiska Frygi´a, antikt landskap i nordvästra Mindre Asien, uppkallat efter frygerna.

Galatien

Gala´tien, grek. Galati´a, lat. Gala´tia, benämning dels på de områden i Frygien och Kappadokien som ockuperades av galaterna, dels på den romerska provinsen Galatia i centrala Mindre Asien, skapad år 25 f.Kr. vid vasallkungen Amyntas död.

Galicien

Galicien, spanska Galicia, historiskt landskap och sedan 1981 självstyrande region (comunidad autónoma) i nordvästra Spanien, omfattande provinserna La Coruña, Lugo, Ourense och Pontevedra; 29 430 km², 2,7 milj. inv. (2002).

Gallia

Ga´llia, namn på flera romerska provinser i Västeuropa, ursprungligen bebodda av keltisktalande folk; se Gallien.

Gallien

Ga´llien (latin Ga´llia), under antiken romersk benämning på områden bebodda av kelter (latin ga´lli) i nuvarande Norditalien, Frankrike och Belgien.

Gerasa

Ge´rasa, nuv. Jerash, ruinstad i Jordanien.

Germania

Germa´nia, det latinska namnet på Germanien.

Germanien

Germanien (latin Germa´nia), romarnas namn på det av germanska stammar bebodda Nordeuropa, såväl det underkuvade området längs Rhengränsen som "det fria Germanien" öster därom.

Hispania

Hispa´nia, det latinska namnet på Pyreneiska halvön.

Iberia

Ibe´ria, romersk benämning på Pyreneiska halvön; en äldre och vanligare form var Hispania.

Illyricum

Illy´ricum, romersk provins på nordvästra Balkan.

Illyrien

Illy´rien, samlingsbenämning på de under antiken av illyriska folk bebodda områdena öster om Adriatiska havet, i synnerhet den romerska provinsen Illyricum.

Istrien

Istrien, kroatiska Istra, halvö i nordöstra Adriatiska havet; 3 160 km², 207 400 invånare (2005).

« föregående | nästa » 1 2 3