- ab urbe condita
- ab u´rbe co´ndita, a.u.c., efter stadens (dvs. Roms) grundläggning.
- acta diurna
- a´cta diu´rna, romersk "dagstidning", initierad av Caesar 59 f.Kr. och nämnd ännu på 200-talet e.Kr.
- adoption
- adoption, att uppta en person som sitt eget barn.
- adoptivkejsare
- adoptivkejsare, samlingsbeteckning för de romerska kejsarna Trajanus (98–117 e.Kr.), Hadrianus (117–138), Antoninus Pius (138–161) och Marcus Aurelius (161–180).
- Aegates insulae
- Aega´tes i´nsulae, latinskt namn på Egadiska öarna.
- ager publicus
- a´ger pu´blicus, mark tillhörig folket (staten).
- Annales maximi
- Anna´les ma´ximi har sitt ursprung i den tavla den romerske översteprästen (pontifex maximus) varje år satte upp på sin ämbetslokal, med en förteckning över ämbetsmän, präster och viktigare händelser.
- Anxur
- A´nxur är det ursprungliga volskiska namnet på det romerska Tarracina, nu Terracina, stad i Italien.
- Appius
- A´ppius, romerskt förnamn; exempel: Appius Claudius Caecus.
- Apulien
- Apu´lien, italienska Puglia, region i sydöstra Italien; 19 362 km2, 4 miljoner invånare (2010).
- Aricia
- Ari´cia, nuv. Ariccia, antik latinsk stad på Albanobergens sydsluttning, Italien.
- Arkesilaos
- Arkesila´os, grekisk bildhuggare, verksam i Rom kring mitten av första århundradet f.Kr.
- Arpinum
- Arpi´num, nuv. Arpino, ursprungligen volskisk bergsstad i Latium, ca 90 km ö. om Rom.
- Artemidoros
- Artemido´ros, grekiska Artemi´dōros, grekisk författare och spåman från Mindre Asien, ibland kallad Daldianos efter sin födelsestad, verksam mot slutet av 100-talet.
- arx
- arx, borg, befästning.
- Asconius Pedianus
- Asconius Pedianus, Qui´ntus Asco´nius Pedia´nus, romersk författare, verksam första århundradet e.Kr.
- auctoritas
- aucto´ritas, i det antika Rom en icke lagligt bindande viljeyttring av en person, församling eller myndighet.
- Aurelius
- Aure´lius, romersk plebejsläkt, politiskt betydande under den senare republiken med släktgrenen Cotta, till vilken bl.a. hörde Gajus Aurelius Cotta, konsul 252 och 248 och som censor initiativtagare till en av Roms viktigaste härvägar, via Aurelia, samt Caesars mor Aurelia.
- Aurelius Victor
- Aure´lius Vi´ctor, romersk författare av afrikansk härkomst, stadsprefekt ca 389.
- auxilia
- auxi´lia, de av bundsförvanterna mönstrade hjälptrupperna i den romerska armén.
- Aventinen
- Aventi´nen, mons Aventinus, en av Roms sju kullar, sägs ha bebyggts redan under kungatiden av tvångsförflyttade latinare.
- Avernosjön
- Ave´rnosjön, latinska La´cus Ave´rnus, italienska Lago di Averno, kratersjö i regionen Kampanien, Italien, väster om Neapel.
- Avidius Cassius
- Avi´dius Ca´ssius, Gajus, romersk usurpator, d. 175 e.Kr.
- Bibulus
- Bi´bulus, Ma´rcus Calpu´rnius Bi´bulus, romersk fältherre och statsman, f. ca 102, d. 49 f.Kr.
- blodsfana
- blodsfana, signalmedel inom romerska armén för att tillkännage förestående strid och order om högsta beredskap.
- Bovillae
- Bovi´llae, antik latinsk stad på Albanobergens västra sluttning, ca 16 km från Rom.
- Burrus
- Bu´rrus, Se´xtus Afra´nius Bu´rrus, romersk militär och politiker, död 62 e.Kr.
- Caelius
- Caelius, Caelius mons, ital. Monte Celio, en av Roms sju kullar, belägen sydöst om Forum Romanum.
- calendae
- calendae, kalendae, första dagen i varje månad i den antika romerska kalendern.
- Calpurnius
- Calpu´rnius, romersk plebejisk släkt, känd sedan 200-talet f.Kr.
- Campagna di Roma
- Campagna di Roma, Campagna Romana, Romerska kampanjan, fornminnesrikt låglandsområde kring Rom, i regionen Lazio; 2 100 km2.
- Campidoglio
- Campidoglio, Capitolium.
- Campus Martius
- Campus Ma´rtius, stadsdel i antikens Rom, se Marsfältet.
- Camulodunum
- Camulodunum, antikt namn på den engelska staden Colchester.
- candidatus
- candida´tus, sökande till ett romerskt ämbete.
- Capitolium
- Capito´lium, eg. Mons Capitoli´nus, en av Roms sju kullar, belägen mellan Forum Romanum och Marsfältet.
- censor
- censor, antik romersk ämbetsman.
- centurion
- centurion, officer i den romerska armén, med befäl över en centuria (80–120 man).
- Cestius
- Ce´stius, antik romersk släkt.
- Cinna
- Ci´nna, romerskt familjenamn inom släkterna Castrius, Cornelius (bl.a. Lucius Cornelius Cinna) och Helvius (bl.a. Gaius Helvius Cinna).
- circenses
- circe´nses, ludi circe´nses, circensiska spel, religiöst betingade vagnskapplöpningar i antikens Rom.
- civitas
- ci´vitas (lat., 'medborgarrätt'), i romersk rätt en på medborgarskap grundad politisk gemenskap eller medborgarskapet i sig, med dess rättigheter och skyldigheter.
- Claudius
- Claudius (under sista århundradet f.Kr. ofta Clodius), romersk patricisk släkt, en av de fem s.k. "större släkterna" som dominerade romersk politik under republiken.
- colonia
- colo´nia, ursprungligen en romersk bosättning anlagd på erövrad mark.
- colonus
- colo´nus, kolon, ett slags halvfri bonde under den romerska kejsartiden.
