- abolitionism
- abolitionism, motstånd mot slaveriet som började växa fram under senare delen av 1700-talet.
- adel
- adel, samhällsgrupp med vissa lagstadgade ärftliga privilegier av ekonomisk, politisk och social art.
- adelskalender
- adelskalender, adelsmatrikel, en i regel periodiskt utkommande förteckning över ett lands adel.
- adelsmatrikel
- adelsmatrikel, förteckning över ett lands adel, se adelskalender.
- adelsmöte
- adelsmöte, den svenska adelns vart tredje år återkommande sammankomst i Riddarhuset kring gemensamma angelägenheter.
- adelsprivilegier
- adelsprivilegier, förmåner, oftast lagstadgade särrättigheter, som förr tillkom adelsståndet.
- adelstitlar
- adelstitlar, titlar för medlemmar inom vissa adelsätter.
- Alsnö stadga
- Alsnö stadga, dokument, utfärdat av kung Magnus Birgersson (Ladulås) på kungsgården Alsnö på nuvarande Adelsö i Mälaren.
- arbetare
- arbetare är benämning på en person som utför ett arbete, även om alla som arbetar inte betecknas som arbetare.
- arbetarhistoria
- arbetarhistoria, historiska framställningar och undersökningar om arbetarklassens förhållanden i det industriella samhället.
- arbete
- arbete, verksamhet på vilken en människa bygger sin försörjning.
- banalité
- banalité, höghetsrättighet som utövades av stora godsägare i Frankrike, framför allt under medeltiden, till följd av innehav av ett monopol.
- barn
- barn, en människa under skedet mellan födelsen och vuxen ålder.
- barnarbete
- barnarbete har förekommit i alla tider och samhällen utom i det sena 1900-talets utvecklade industriländer.
- barndom
- barndom, den period i en människas liv som sträcker sig fram till dess att hon betraktas som fullvärdig medlem i samhället.
- bergsfrälse
- bergsfrälse, skattefrihet som förr tillkom bergsmän vid svenska gruvor för deras gårdar.
- blått blod
- blått blod, ett uttryck för adelskap som kan härledas till det medeltida Spanien, vars kastilianska aristokrati i jämförelse med t.ex. morerna utmärktes av påfallande blek hudfärg, vilket gav blodkärlen en tydligt blå framtoning.
- bonde
- bonde betyder ursprungligen 'fast boende'; senare har ordet övergått till att beteckna jordbrukare.
- bondedagböcker
- bondedagböcker, privata anteckningar som fördes av bönder, torpare och andra ur de breda folklagren under förindustriell tid.
- bondeståndet
- bondeståndet, benämning på det fjärde ståndet i den svenska ståndsriksdagen.
- bondeuppror
- bondeuppror, väpnade revolter från bondebefolkningen mot olika former av förtryck från makthavarnas sida.
- borgare
- borgare, ursprungligen invånare i en stad, senare person tillhörig en särskild klass i samhället.
- borgarståndet
- borgarståndet, ett av de fyra stånden i den svenska riksdagen fram till 1866.
- borgerskap
- borgerskap, kollektiv benämning på en stads borgare, eller på borgarna som samhällsklass.
- bourgeoisie
- bourgeoisie, ursprungligen benämning på invånare i en stad, efter hand inskränkt till att gälla de mest förmögna stadsinvånarna, främst handelsmän.
- burskap
- burskap, borgarrättighet i stad.
- bönhas
- bönhas, ett förr använt öknamn på person som utövade hantverk utan laglig rättighet.
- dubbning
- dubbning, ceremoni genom vilken en riddare under högtidliga former ges sin värdighet.
- fabrikslagar
- fabrikslagar, Factory Acts, lagar stiftade i Storbritannien under 1800-talet för att skapa bättre arbetsförhållanden inom det fabrikssystem som den industriella revolutionen framtvingat.
- familj
- familj. Familjen är i de flesta kulturer basen för den samhälleliga organisationen. Den är grundad på en kombination av äktenskap och blodsförvantskap mellan familjemedlemmarna.
- fataburslän
- fataburslän, under 1400-talet och början av vasatiden benämningen på de län i Sverige som låg direkt under kronans (kungens eller riksföreståndarens) egen förvaltning.
- fattigskola
- fattigskola, ibland även fattigfriskola, benämning på de skolor för fattiga barn som grundades i Sverige från 1700-talets slut, framför allt i städerna.
- frälse
- frälse, ursprungligen den enskilde bondens frihet (i motsats till trälens ofrihet) men snart liktydigt med vissa samhällsgruppers frihet från skatter till kronan, ibland också från statlig inblandning.
- frälsebonde
- frälsebonde, även frälselandbo, brukare av frälsehemman, som genom avtal upplåtits åt honom, vanligen på sex år i taget, av en frälse jordägare mot en årlig fast avgift (avrad).
- frälsebrev
- frälsebrev, dokument till bestyrkande av att innehavaren åtnjöt frihet från skyldigheten att erlägga skatt till kronan mot att han i stället presterade rusttjänst.
- frälseman
- frälseman, under medeltiden benämning på person som åtnjöt världsligt frälse som ersättning för att han gjorde vapentjänst till häst.
- födelsekontroll
- födelsekontroll, antikonception, metoder för att förhindra befruktning (konception) vid samlag.
- förläning
- förläning, län, område eller intäkt som en länsherre i äldre tid gav åt en läntagare.
- galärslav
- galärslav, under antiken slav, senare straffånge använd som roddare på galärer.
- gentry
- gentry, engelsk socialgrupp.
- gesäll
- gesäll, yrkesskicklig arbetare främst inom hantverket.
- gille
- gille, germanskt ord med i huvudsak fyra betydelseskiftningar: 1) betalning, 2) ersättning, skatt, avgift (t.ex. landgille), 3) brödraskap, 4) dryckeslag (t.ex. skördegille).
- guld
- guld, metalliskt grundämne, den första av människan kända metallen.
- hantverk
- hantverk, produktionssätt som innebär att hantverkaren själv svarar för hela tillverkningen.
- herreklassen
- herreklassen, enligt 1626 års svenska riddarhusordning benämning på den första av adelns tre klasser.
- hungersnöd
- hungersnöd, en vanligen landsomfattande brist på baslivsmedel, orsakad av missväxt, krig eller handelsblockader.
- högadel
- högadel, rangbenämning i Sverige på grevar och friherrar, dvs. betitlad adel; i andra länder även på hertigar, markiser m.fl.
- inhyseshjon
- inhyseshjon, inhysesfolk, förr en del av jordbruksbefolkningen som inte ägde jord och som betecknades som en underklass inom allmogen.
- introduktion
- introduktion upptagande av en ätt på Riddarhuset; även utländska sändebuds överlämnande av s.k. kreditivbrev i samband med första besöket hos landets statsöverhuvud.
- kastväsen
- kastväsen, indiskt system för social struktur och rangordning av grupper.
