1–50 av 439 träffar 1 2 3 4 ... 9
- adel
- adel, samhällsgrupp med vissa lagstadgade ärftliga privilegier av ekonomisk, politisk och social art.
- adelskalender
- adelskalender, adelsmatrikel, en i regel periodiskt utkommande förteckning över ett lands adel.
- adelsmatrikel
- adelsmatrikel, förteckning över ett lands adel, se adelskalender.
- adelstitlar
- adelstitlar, titlar för medlemmar inom vissa adelsätter.
- apostoliskt majestät
- aposto´liskt majestät, titel förlänad av påvemakten till Maria Theresia och hennes efterträdare som ungerska monarker 1758.
- apparattjik
- appara´ttjik, befattningshavare inom ett makthavande kommunistparti som utövade makt via partiapparaten och vars handlande i detalj följde inom partiet traditionella mönster.
- arkitekt
- arkitekt, person utbildad i att från estetiska och funktionella utgångspunkter forma byggnader och bebyggelse.
- arkivråd
- arkivråd, titel för vissa högre arkivtjänstemän, t.ex. vid Riksarkivet.
- arkont
- arko´nt, det högsta ämbetet i vissa grekiska stadsstater.
- arvprins
- arvprins, arvsberättigad medlem av det svenska kungahuset till Sveriges tron.
- aspirant
- aspirant, person som söker viss tjänst eller antagits för utbildning till viss befattning.
- atabeg
- atabe´g, turkisk titel på äldre slavmilitärer som i seljuqsultanatet insattes som förmyndare för unga prinsar när dessa fick ett eget förvaltningsområde.
- ataman
- atama´n, ukrainsk titel på kosackhövdingar.
- augur
- augu´r, medlem av ett prästerligt kollegium i det antika Rom.
- Augusta
- Augu´sta, romersk hederstitel för kvinnliga medlemmar av kejsarfamiljen.
- Augustus
- Augustus, det hedersnamn som Gajus Julius Caesar Octavianus erhöll 16 januari 27 f.Kr. av den romerska senaten; se Augustus.
- bailiff
- bailiff, förr titel för en lägre engelsk ämbetsman, ungefär motsvarande fogde.
- ban
- ban, furstetitel, ursprungligen använd i Kroatien, från 1100-talet benämning på mäktiga styresmän under kungen av Ungern i Kroatien, Dalmatien, Slavonien och andra gränsområden (banat).
- baron
- baro´n, adelstitel, från början under feodalväsendets tid den främste godsherren direkt under en kejsare eller kung.
- baronessa
- baronessa, titel för (utländsk) barons hustru eller dotter.
- baronet
- baronet, engelsk ärftlig adelstitel.
- basileus
- basileus, grekiskt ord för kung, i denna betydelse först använt av Homeros.
- bergsråd
- bergsråd, benämning på en ledamot av det forna Bergskollegium.
- bey
- bey, beg, bej, turkisk titel.
- bojar
- boja´r, östeuropeisk titel av troligen turkiskt ursprung, bl.a. benämning på medlem av den gamla ryska bördsadeln.
- borgarråd
- borgarråd, heltidsengagerad kommunalpolitiker i Stockholms stad, motsvarande kommunalråd.
- borggreve
- borggreve, ursprungligen en tysk medeltida titel (ty. Burggraf) för centralmaktens ståthållare på slott i närheten av en större stad eller i en befäst stad.
- bretwalda
- bretwalda, titel (känd från 800-talet) för tidiga anglosaxiska härskare, t.ex. northumbriska kungar på 600-talet, som genom militär styrka uppnådde en ledande ställning även över andra riken.
- Bundeskanzler
- Bundeskanzler, titel för regeringschefen i Västtyskland och Österrike; se förbundskansler.
- Bundespräsident
- Bundespräsident, titel för statschefen i Tyskland, Österrike och Schweiz; se förbundspresident.
- burggreve
- burggreve, under 1600-talet den högste juridiske och militäre ämbetsmannen i Göteborg och Malmö.
- byfogde
- byfogde, från 1300-talets slut en särskild benämning på de fogdar som var verksamma i skandinaviska städer.
- caballero
- caballero, ryttare; riddare, adelsman, ädling; i Spanien titel inom lågadeln.
- cakravartin
- cakrava´rtin, indisk term med innebörden världshärskare.
- cavaliere
- cavaliere, italiensk lågadlig titel.
- censor
- censor, antik romersk ämbetsman.
- centurion
- centurion, officer i den romerska armén, med befäl över en centuria (80–120 man).
- chamberlain
- chamberlain, sedan medeltiden titel på en hög hovfunktionär i England.
- chancellor
- chancellor, kansler, brittisk titel som används dels politiskt, dels akademiskt.
- chevalier
- chevalier, kavaljer, i vissa länder titel för en manlig person ur lågadeln.
- comes
- comes under den romerska republiken benämning på medlemmar av den inofficiella stab av rådgivare som följde en ståthållare till hans provins.
- comte
- comte, den franska grevetiteln, som går tillbaka till antikens Rom, där comes ursprungligen avsåg en tjänare för att under kejsar Konstantin på 300-talet bli titel för en ämbetsman i hög förtroendeställning (provinsguvernör, legionbefälhavare etc.).
- count
- count, engelsk titel för en utländsk greve; den motsvarande inhemska är earl.
- countess
- countess, engelsk titel för grevinna eller för maka till eller änka efter en earl eller en count.
- curator
- cura´tor, under senrepubliken titel på vissa icke ordinarie ämbetsmän i Rom, från Augustus tid chefer för statliga verk, i allmänhet av hög rang: curator aquarum (ansvarig för vattenförsörjningen), curator viarum (ansvarig för de stora härvägarna) osv.
- daimyo
- daimyo, daimyō, ursprungligen benämning på ägare av större privata jordegendomar i Japan, från Heiantiden (794–1185) och framåt.
