- akademi
- akademi, högre läroanstalt eller lärt samfund.
- alkemi
- alkemi´, en på filosofisk spekulation, magi och mysticism grundad lära om materien, där tron på möjligheten att omvandla oädla metaller till guld och silver intar en framträdande plats.
- Ronny Ambjörnsson
- Ambjörnsson, Ronny, född 1936, idéhistoriker, professor vid Umeå universitet 1981–2001.
- anciens et modernes
- anciens et modernes.Striden mellan "de gamle" (les anciens) och "de moderna" (les modernes), som började i Ludvig XIV:s Frankrike, gällde frågan huruvida samtidens skalder överträffade antikens.
- Claes Annerstedt
- Annerstedt, Claes, 1839–1927, historiker och biblioteksman, ledamot av Svenska Akademien från 1901, kusin till Ludvig Annerstedt.
- antiintellektualism
- a´ntiintellektualism, misstro mot människors möjlighet att med förståndets hjälp, med sakliga resonemang och vetenskapliga metoder finna lösningar på teoretiska och praktiska problem.
- arbete
- arbete, verksamhet på vilken en människa bygger sin försörjning.
- aristotelism
- aristotelism, beteckning för filosofiska riktningar som utgått från eller påverkats av Aristoteles filosofi.
- Gunnar Aspelin
- Aspeli´n, Gunnar, 1898–1977, filosof, professor i filosofi i Göteborg 1936–49 och i teoretisk filosofi i Lund 1949–64.
- astrologi
- astrologi, den lära som hävdar att en människas personlighet och/eller framtida öde bestäms av riktningen till vissa himlakroppar vid någon viss tidpunkt, vanligen hennes födelse.
- Atland eller Manheim
- A´tland eller Manheim, titeln på Olof Rudbecks stora arbete om Atlantismytens tillämpning på Sverige.
- Atlantica
- Atla´ntica, den latinska titeln på Olof Rudbecks verk Atland eller Manheim.
- atomism
- atomism, naturfilosofisk eller fysikalisk teori enligt vilken all materia ytterst består av odelbara, oförstörbara, oföränderliga och vanligen oförnimbara smådelar, atomer; se atomlära.
- atomlära
- atomlära, atomism, ursprungligen uppfattningen att materien ytterst består av små odelbara partiklar, atomer, och att alla naturens förlopp kan förklaras genom dessa atomers rörelse och kombinationer.
- Bergianska brevsamlingen
- Bergianska brevsamlingen, samling av 20 volymer om vardera ca 800 sidor, förvarad i Vetenskapsakademiens arkiv i Stockholm.
- Bengt Bergius
- Bergius, Bengt, 1723–84, historiker, ämbetsman; bror till Peter Jonas Bergius.
- bildning
- bildning är ett centralt begrepp i debatter om skola och universitet.
- cartesianska striderna
- cartesia´nska striderna kallas de kontroverser om René Descartes (Cartesius) filosofi som utspelade sig vid en del protestantiska universitet under 1600-talet, främst i Nederländerna.
- Centrum för vetenskapshistoria
- Centrum för vetenskapshistoria, institut vid Vetenskapsakademien i Stockholm, inrättat 1988 med ansvar för de vetenskapshistoriska samlingarna, särskilt handskrifter och instrument.
- chain of being
- chain of being, den idéhistoriska benämningen på föreställningen att universum är en hierarki av varande, vars olika grader hänger samman från de lägsta och mest obetydliga varandeformerna till den högsta och fullkomliga, som är Gud.
- Roger Chartier
- Chartier Roger, f. 1945, fransk idé- och kulturhistoriker, professor vid École des hautes études en sciences sociales, Paris, sedan 1975.
- I Bernard Cohen
- Cohen, Irwin Bernard, 1914–2003, amerikansk vetenskapshistoriker.
- Corpus hermeticum
- Co´rpus herme´ticum, en samling av 17 traktater på grekiska, den viktigaste källan till hermetismen.
- elementarandar
- elementarandar, andeväsen knutna till element som eld, luft, vatten och jord.
- elementlära
- elementlära, föreställning i äldre filosofi att materien är sammansatt av vissa grundämnen, element.
- elementsymbolik
- elementsymbolik. Den grekiske tänkaren Empedokles (400-talet f.Kr.) var den förste som klart framställde läran om fyra element, eld, luft, vatten och jord.
- Erasmus av Rotterdam
- Erasmus av Rotterdam (eg. Desiderius Erasmus), född ca 1469, död 12 juli 1536, nederländsk humanist.
- Gunnar Eriksson
- Eriksson, Gunnar, född 1931, idé- och lärdomshistoriker, professor vid Umeå universitet 1970–81, vid Uppsala universitet 1981–96.
- externalism
- externalism, betraktelsesätt inom vetenskapshistorien enligt vilket yttre samhälleliga faktorer har styrt eller påverkat vetenskapens utveckling (t.ex. marxistisk historiesyn).
- Benjamin Farrington
- Farrington, Benjamin, 1891-1974, brittisk klassisk filolog, professor i Swansea 1936-56.
- filantropism
- filantropism, pedagogisk riktning i upplysningstidens anda som på 1770-talet uppstod vid Philantropinum, en uppfostringsanstalt i Dessau, Tyskland.
- Robert Fludd
- Fludd, Robert, 1574-1637, engelsk läkare och alkemist, företrädare för den hermetiska idétraditionen.
- Guttorm Fløistad
- Fløistad, Guttorm, f. 1930, norsk filosof och idéhistoriker, professor i idéhistoria vid Oslo universitet sedan 1973.
- Michel Foucault
- Foucault, Michel, född 15 oktober 1926, död 25 juni 1984, fransk idéhistoriker och filosof, professor i idéhistoria vid Collège de France från 1970.
- framstegstanken
- framstegstanken, föreställningen att människolivet i väsentliga avseenden kan förbättras under historiens lopp.
- Tore Frängsmyr
- Frängsmyr, Tore, född 1938, vetenskapshistoriker, professor i Uppsala sedan 1982, innehavare av Hans Rausing-professuren i vetenskapshistoria 2001–07.
- geni
- geni, person med hög grad av begåvning och förmåga till originellt skapande.
- grand tour
- grand tour (fr., 'stor resa'), den internationellt använda benämningen på vad som i äldre svenskt språkbruk ofta kallades peregrination eller bildningsresa, dvs. en sådan rundresa i Europa som främst adliga ynglingar, under 1500-1700-talen brukade företa som en internationell avslipning av sin utbildning.
- Paul Hazard
- Hazard, Paul,1878-1944, fransk litteraturhistoriker, professor i Lyon, vid Sorbonne och från 1925 vid Collège de France.
- John L Heilbron
- Heilbron, John Lewis, f. 1934, amerikansk vetenskapshistoriker, professor vid University of California, Berkeley, rektor där 1990–94.
- Hermes Trismegistos
- Hermes Trismegistos, under senantiken benämning på den egyptiske guden Thot, som grekerna identifierade med sin egen gud Hermes.
- hermetiska skrifterna
- herme´tiska skrifterna, se Corpus hermeticum.
- hermetism
- hermetism, idétradition som utgår från de hermetiska skrifterna (se Corpus hermeticum) och bygger på främst nyplatonskt tankegods.
- Boris Hessen
- Hessen, Boris, 1893-1938, sovjetisk fysiker och vetenskapsteoretiker, professor i fysik vid Moskvauniversitetet från 1931.
- humanism
- humanism, som historisk företeelse – vanligen i bestämd form, humanismen – ett bildningsprogram där människans förädling antas bäst bli förverkligad genom studiet och efterliknandet av den grekisk-romerska antiken.
- humor
- hu´mor, 1) som karaktärsegenskap: sinne för det roliga, förmåga att identifiera och med visst nöje acceptera tillvarons ofullkomligheter; 2) som genre: konstprodukter (i tal, skrift, bild och ton) vars huvudsyfte är att locka konsumenten till skratt eller leende.
- idéhistoria
- idéhistoria, svenskt universitetsämne som studerar vetenskapliga, filosofiska och kulturella idéer och idésystem, mera känt som idé- och lärdomshistoria.
- idé- och lärdomshistoria
- idé- och lärdomshistoria, svenskt universitetsämne som behandlar vetenskapens och det lärda livets historia.
- ideologi
- ideologi, ett mångtydigt men centralt begrepp i modern politisk teori, kunskapssociologi och idéhistoria.
