Bläddra:

Anund

A´nund, kung i delar av Sverige ca 1070, omnämnd endast i Adam av Bremens "Gesta Hammaburgensis ecclesiæ pontificum" ('Hamburgkyrkans ärkebiskopars bragder').

birkarlar

birkarlar, handelsmän av omtvistat ursprung som var bosatta i kusttrakterna av Kemi, Torne, Lule och Pite gamla storsocknar och som under medeltiden och en bit in på 1500-talet hade av den svenska regeringsmakten erkänt monopol på såväl lappmarkshandeln som skatteuppbörden bland samer (birkarlaskatten) i dessa socknar.

biskopsbord

biskopsbord, lat. me´nsa episcopa´lis, kameral term för den kyrkliga förmögenhet, i synnerhet fastigheter, som under medeltiden anslogs till en biskops underhåll.

bondehär

bondehär, väpnad styrka baserad på bondesamhällets uppbådsorganisation.

borgerskapets äldste

borgerskapets äldste, före 1862 års kommunalreform en representation för stadens borgare i stadsstyret.

budkavle

budkavle, trästycke eller "klubba" som förr användes för att sända meddelanden.

burskap

burskap, borgarrättighet i stad.

dansk-svenska krig

dansk-svenska krig. Danskar och svenskar har ända sedan rikena grundades vid en mångfald tillfällen varit invecklade i strider mot varandra, t.ex. i slaget vid Helgeå 1026 mellan Knut den store och sveakungen Anund Jakob, eller när Danmark i början av 1200-talet deltog i inbördeskriget mellan de sverkerska och erikska släkterna.

diarium

dia´rium, numera vanligen benämning på inom ett ämbetsverk förda anteckningar över in- och utgående skrivelser.

Erik

Erik, namn som burits av svenska kungar från äldsta tid intill 1500-talet.

Erikska ätten

Erikska ätten, sentida benämning på den kungaätt som härstammade från Erik den helige och under några generationer kämpade om den svenska kungavärdigheten med kung Sverker d.ä:s ättlingar.

fodring

fodring, stående skatt till kronan, införd under 1400-talet.

fogde

fogde (över medellågty. ytterst av medeltidslat. voca´tus, av lat. advoca´tus, jfr advokat), en i Sverige sedan 1290-talet använd beteckning för åtskilliga ämbetsmän hos kungen och (senare) hos enskilda stormän och institutionella godsägare med ansvar för förvaltning av och - framför allt - uppbörd från ett visst geografiskt område (fögderi) eller viss verksamhet (ofta markerad genom en inskränkande förled, t.ex. "landbofogde", "gårdsfogde" eller "gruvfogde").

frälseman

frälseman, under medeltiden benämning på person som åtnjöt världsligt frälse som ersättning för att han gjorde vapentjänst till häst.

gengärd

gengärd, en medeltida skatt.

Gotlandsfarargillet

Gotlandsfarargillet, Gotlandsfararsällskapet, sammanslutning av tyska köpmän som i handelssyfte angjorde Gotland.

Götaland

Götaland, den sydligaste delen av Sverige, omfattande landskapen Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Västergötland, Östergötland, Bohuslän, Dalsland, Öland och Gotland; 87 357 km², 4 292 967 inv. (2003).

Halör

Halö´r, tidigmedeltida marknadsplats i Sydskandinavien.

hamna

hamna (fornsv., troligen ursprungligen 'årtullband'), enhet inom den tidigmedeltida ledungsorganisationen i Danmark och Sverige, huvudsakligen i Mälarlandskapen.

handfästning

handfästning, ursprungligen det handslag varigenom givna utfästelser garanterades, under medeltiden benämning på kungaförsäkran.

hovdag

hovdag, inom historieforskningen ibland använd benämning på politiska möten mellan kung och stormän under 1200-talet och 1300-talets början.

hoveri

hoveri´, benämning i Danmark och efter 1658 i de svenska Skånelandskapen på de dagsverken som ålåg vissa fästebönder.

hövitsman

hövitsman, titel som under medeltiden användes för person med befälsuppdrag av militär natur.

indelningsverket

indelningsverket, administrativt system för hantering av statens inkomster och utgifter inom äldre svensk förvaltning.

indelt soldat

indelt soldat, soldat inom det militära indelningsverket.

Ingrid Ylva

Ingrid Ylva, död 1251, Birger jarls (Birger Magnussons) mor.

insocknehemman

insocknehemman, gammal benämning i de forna danska provinserna (bl.a. Skåne) på en adelsägd gård som låg i samma socken som säteriet.

Konungastyrelsen

Konungastyrelsen, svensk politisk läroskrift (furstespegel), sannolikt skriven för kung Magnus Eriksson som blev myndig 1332.

Korsbetningen

Korsbetningen, område i Visby, 400 m öster om Söderport, tidigare betesmark, plats för den massaker på gotländsk allmoge som Valdemar Atterdag verkställde i slutet av juli 1361.

kronoavsöndring

kronoavsöndring, förminskning av kronans gods och intäkter.

kronohemman

kronohemman, fastighet på jord ägd av kronan.

kungligt råd

kungligt råd, korporation av stormän med rådgivande funktion knuten till kungamakten.

kungsgård

kungsgård, större gård i svenska kronans ägo.

kungsladugård

ku´ngsladugård, driftsenhet för jordbruket vid kungliga slott och andra större kungsgårdar (jämför avelsgård).

köpingeorter

köpingeorter, benämning på orter i Sydsverige vilkas namn har efterleden -köpinge och som har definierats som äldre handelsplatser, t.ex. Löddeköpinge och Stora Köpinge.

köpstad

köpstad, ursprungligen en plats där köpenskap bedrevs, i Sverige under medeltiden vanlig benämning på en plats med handelsprivilegier (stad).

landbo

landbo, historisk term för icke självägande bonde, motsvarande fästebonde i Danmark och leiglending i Norge och på Island.

landsköp

landsköp, benämning på yrkesmässig handel på landsbygden i äldre tid.

Liber daticus

Li´ber da´ticus, benämning på två medeltida nekrologier från domkyrkan i Lund.

Lindholmen

Lindholmen, tätort i Vallentuna kommun, Uppland (Stockholms län), 5 km norr om Vallentuna; 860 invånare (2011).

län

län, regionalt förvaltningsområde sedan 1600-talet.

Markerna

Markerna, medeltida benämning på v. Dalsland och angränsande norska områden.

marsk

marsk, äldre danskt och svenskt riksämbete med karaktär av militärt överbefäl.

Mora sten

Mora sten, hyllningssten för de svenska kungarna under medeltiden.

Mora äng

Mora äng, den plats där de medeltida svenska kungarna valdes.

Möre

Möre, historiskt landskap, ett s.k. småland, beläget längst i söder i nuv. Kalmar län.

nekrologium

nekrologium, kalendarium med uppgifter om dödsdagarna för medlemmar i och välgörare till medeltida klosterstiftelser, kaniksamfund etc., för vilkas själar mässor skulle läsas.

Njudung

Nju´dung, historiskt landskap, ett s.k. småland, beläget inom Sydsvenska höglandets högsta del.

Nordanskog

Nordanskog, Ovanskog, områdesbenämning som under medeltiden kunde användas om svealandskapen för att skilja dessa från götalandskapen, Sunnanskog eller Utanskog.

Nylöse

Nylöse, församling i Göteborgs stift, Göteborgs kommun, Västergötland (Västra Götalands län); 13 605 invånare (2011).

« föregående | nästa » 1 2