Bläddra:

Abdul Baha

Abdul Baha´ (Abd al-Bahāū, 'Den Gudomliga Ärans Tjänare'), eg. Abbas, 1844–1921, den äldste av den persiske religionsstiftaren Bahaullahs söner.

Ahriman

A´hriman, Ahra Mainyu, i den yngre Avesta eller Angra Mainyu, tillvarons onda princip i iransk religion.

ahura

ahura, en av de båda gemensamma indoeuropeiska beteckningarna för gudar; jfr sanskrit asura och isländska áss 'ase'.

Ahura Mazda

Ahura Mazda, Ahura Mazdā, zoroastrismens högsta gudom.

amesha spentas

amesha spentas, i iransk religion den krets av "heliga odödliga" eller "odödliga välsignelsebringande" gudomligheter som omger Ahura Mazda och personifierar egenskaper hos denne eller abstrakta begrepp.

Anahita

Ana´hita, Anāhitā, iransk fruktbarhetsgudinna med nära anknytning till vatten, särskilt till en mäktig flod som strömmar ned från det mytiska berget Hara och ger liv och fruktsamhet åt marker, boskapshjordar och människor.

Angra Mainyu

Angra Mainyu, den "onde anden" i zoroastrismen.

apokalyptik

apokalypti´k betecknar dels en religiös litteraturart, som på grundval av gudomlig uppenbarelse vill tolka världsloppet och framför allt avslöja dess slut, dels den tankeriktning som är förbunden med sådana spekulationer.

Ariman

A´riman, iransk gudom, se Ahriman.

Arsakiddynastin

Arsaki´ddynastin, iransk härskarätt, som regerade från ca 250 f.Kr. till 226 e.Kr.

arta

arta, fornpersisk form av avestiska asha, beteckning för den rätta ordningen i vidaste mening, ingår i namn som Artaxerxes och Artafermes.

asha

a´sha, i iransk religion beteckning för den rätta ordningen i vidaste mening: 1) den kosmiska ordningen, enligt vilken dag följer på natt och årstiderna växlar; 2) offerordningen, som stärker och upprätthåller denna naturliga rytm; 3) den samhällsordning som härskar då människor lever i harmoni och välmåga; 4) moralisk ordning, "rätt" och "sanning".

Avesta

Ave´sta, zoroastrismens samling av heliga texter, främst liturgiska böcker som ännu i dag reciteras vid gudstjänsterna.

Bahman Yasht

Bahman Yasht eller Zand i Vohuman Yasn, dvs.

bema

bema, den tron eller talarstol runt vilken manikéernas huvudfest, bemafesten, firas; se manikeism.

Bundahishn

Bundahi´shn, en av de zoroastriska pahlaviböcker som skrevs ner på 800-talet men som har bevarat en lång muntlig tradition, varav delar kan antas gå tillbaka till Avesta.

chvarenah

chvarenah, enligt forniransk religion den "maktglans" som gudar och hjältar bär, se khvarenah.

Cinvatbron

Cinvatbron, i zoroastrisk eskatologi ett ställe som de döda måste passera på sin väg till himmel eller helvete.

dachma

dachma, "tystnadens torn", se dakhma.

daena

dae´na, en central term i iransk religion, som man har försökt översätta med 'själ', 'samvete', 'religion(ssamfund)'.

daeva

dae´va, ursprungligen gudabeteckning i forniransk religion, liksom sanskrit deva.

dakhma

dakhma, dachma, dachmā, "tystnadens torn", zoroastriernas eller parsernas begravningsplats.

Denkard

De´nkard (Dēnkard), Denkart, Dinkard, "Religionsverket", en omfattande zoroastrisk encyklopedi på pahlavi (medelpersiska), tillkommen under 800- och 900-talen.

drug

drug, medelpersiska druz, benämning i zoroastrismen på lögnens, fördärvets, förnekelsens och oordningens princip i vidaste mening, i motsats till asha.

eldstempel

eldstempel, helgedomar för dyrkan av den som gudomlighet uppfattade elden.

fravashier

frava´shier, i den yngre Avesta benämning på de dödas själar, i synnerhet de rättsinnades.

Gathasångerna

Ga´thasångerna (av gathisk avestiska gāthā 'sång', 'poem', 'hymn'), de språkligt äldsta och mest vördade partierna i Avesta.

Gayomart

Gayo´mart, Gayōmart (avestiska Gayō maretan 'Dödligt liv'), urmänniskan i senare zoroastrisk mytologi.

gebrer

gebrer, persisk benämning på anhängare av zoroastrismen, i Indien benämnda parser.

Ginza

Ginza (mandeiska, 'Skatten'), Adams bok, även kallad Sidra Rba ('Den stora boken'), den viktigaste av mandeismens heliga skrifter, med texter av mycket olika ålder.

haoma

haoma (avestiska, sanskrit so´ma), helig växt, som vid offerriter i vedisk och iransk religion användes för att framställa en dryck (i vedisk mytologi knuten till Indra) som ansågs förläna fruktsamhet, hälsa och odödlighet.

Sven Hartman

Hartman, Sven, 1917–88, religionshistoriker och orientalist, professor i religionshistoria i Åbo 1965–69, i Lund 1969–83, bror till Olov H.

iranska religioner

iranska religioner, den religion som fanns i Iran före Zarathustras reform samt den religion som Zarathustra förkunnade jämte dess fortsatta utveckling, vilken vanligen kallas zoroastrism.

khvarenah

khvarenah, chvarenah (avestiska), "maktglansen" eller härskarlyckan som enligt forniransk religion de goda gudarna (främst Mithra och Verethraghna) samt de goda härskarna och hjältarna bär.

lidandets problem

lidandets problem. Lidandet blir ett tankemässigt problem framför allt där det finns en tro på en gudomlig skapelse och en allsmäktig, kärleksfull styrelse av världen.

mager

ma´ger, forniransk präst, se magier.

magier

magier, ma´ger, ursprungligen medlem av en medisk prästkast, efter den zoroastriska lärans seger i v. Iran namn på zoroastriska präster.

mandéer

mandéer, nasoréer, folkgrupp vars huvudcentra ligger vid vattendragen i sydöstra Irak och sydvästra Iran; de är kända som guld- och silversmeder.

mandeism

mandeism, mandéernas religion.

Mani

Mani, latin Manichaeus 216–277, iransk-mesopotamisk profet och grundare av manikeismen.

manikéer

manikéer, anhängare av manikeismen.

manikeism

manikeism, en numera utdöd gnostisk religion, grundad i Mesopotamien på 200-talet av Mani.

mazdaism

mazdaism, samlingsbenämning på iransk religion före, under och efter Zarathustra, se iranska religioner.

mazdakism

mazdakism, religiös rörelse och sociallära grundad av Mazdak i Iran under Kavads regeringstid (488-496 och 499-531).

Mithra

Mi´thra, forniransk gud med solära drag. Namnet har härletts ur ordet mithra ("fördrag" eller "förbund"), vilket skulle svara väl mot Mithra som övervakare av rätten (asha).

Mithrasmysterierna

Mi´thrasmysterierna, antik mysteriekult organiserad i logeliknande grupper och vida utbredd i det romerska riket under 100–300-talen e.Kr.

mobad

moba´d, eg. magiernas mästare, dvs. det zoroastriska prästerskapets överhuvud, men även benämning på en kategori av zoroastriska präster (jfr magier).

Ormuzd

Ormuzd (Ormus), förvrängd form av Ohrmazd, se Ahura Mazda.

parser

parser, "perser" som är de nutida avkomlingarna till de gamla zoroastrierna, vilkas religion dominerade i Iran fram till den islamiska erövringen 652.

parsism

parsism, parsernas religion, där den gamla zoroastrismen väsentligen är bevarad.

« föregående | nästa » 1 2