Bläddra:

Acca Larentia

A´cca Lare´ntia, romersk mytologisk gestalt, sannolikt ursprungligen en gudomlighet, vars fest Larentalia firades 23 december.

Aeolus

Aeolus, latinskt namn på Aiolos, vindguden.

Aesculapius

Aescula´pius, läkekonstens gud hos grekerna, se Asklepios.

Aiolos

Aiolos, Aeolus, Eol(us), i grekisk-romersk myt vindarnas härskare.

aion

aio´n, eon, ett begrepp som stod i centrum för omfattande tids- och världsspekulationer i senantiken.

Alba Longa

A´lba Longa, antik ort i Albanobergen sydöst om Rom (exakt läge okänt).

Amor

Amor, personifikationen av kärleken i den romerska föreställningsvärlden.

Amulius

Amu´lius, i sagan om Roms grundläggning kung i Alba Longa.

Anchises

Anchises, i antik myt en trojan som med gudinnan Afrodite (Venus) fick sonen Aeneas.

Ankises

Anki´ses, i antik myt Aeneas far, se Anchises.

Anna Perenna

Anna Pere´nna, romersk gudinna, som anses ha samband med årets växlingar.

annona

anno´na, under antiken beteckning för spannmålsförsörjningen framför allt till Rom.

Apollo

Apo´llo, latinsk form av gudanamnet Apollon.

apostata

apo´stata, avfälling, apostat; binamn på den romerske kejsaren Julianus (se Julianus Apostata).

apoteos

apoteos, tillerkännande av gudomlig status åt en människa.

Argus

Ar´gus, latinskt namn på den mytiske (mångögde) Argos.

Arvalbröderna

Arva´lbröderna, romerskt prästkollegium, enligt legenden instiftat av Romulus.

Ascanius

Asca´nius, i grekisk-romersk mytologi son till Aeneas.

augur

augu´r, medlem av ett prästerligt kollegium i det antika Rom.

augustaler

augusta´ler, medlemmar av de prästkollegier som svarade för kulten av den efter sin död till gud upphöjde romerske kejsaren Augustus.

Aurora

Auro´ra, i romersk myt morgonrodnadens gudinna, identifierad med grekernas Eos.

auspicier

auspi´cier betecknade i det antika Rom dels tecken som ansågs sända av gudarna, dels observationer och tolkning av dem.

Avernosjön

Ave´rnosjön, latinska La´cus Ave´rnus, italienska Lago di Averno, kratersjö i regionen Kampanien, Italien, väster om Neapel.

Bacchus

Bacchus, grek. Bacchos, alternativt namn på den grekiske vinguden Dionysos.

backanal

backana´l, extatisk religiös rit ägnad guden Bacchus.

Backus

Backus, svensk namnform för vinguden Bacchus.

Bandusia

Bandu´sia, en nymf vars källa besjungs i ett av Horatius oden (III 13): O fons Bandusiae, splendidior vitro ... ("O Bandusias källa, mer skimrande än kristall ...").

Bellona

Bello´na, romersk krigsgudinna.

Bona Dea

Bo´na De´a, italisk gudinna, tillhörande samma grupp av vildmarksgudar som Faunus.

Bonus Eventus

Bo´nus Eve´ntus, i romersk myt den goda utgångens gud, en personifierad abstraktion.

Cacus

Ca´cus, i romersk myt – enligt "Aeneiden" – en blodtörstig rövare, till hälften djur, son till Vulcanus.

caduceus

cadu´ceus, stav som omslingras av två ormar, se kaducé.

Camenae

Camenae, romerska källgudinnor som dyrkades i Egerias lund utanför Rom.

Campi Elysii

Campi Ely´sii, elyseiska fälten, i grekisk-romersk mytologi de saligas ängder, se Elysion.

Carmenta

Carme´nta, Carme´ntis, romersk gudinna, i klassisk tid främst uppfattad som siargudinna.

Carna

Carna, Crane, romersk gudinna, som enligt Ovidius, "Fasti" 6, beskyddade husdörren och skrämde bort rovgiriga ugglor från barnens vaggor.

Castor

Ca´stor, i romersk mytologi tvillingbror till Pollux, se dioskurerna.

cella

ce´lla, arkitekturhistorisk term för den centrala, muromgärdade delen av ett antikt tempel, i vars innersta del kultbilden var placerad.

Ceres

Ce´res, fornitalisk gudinna, beskyddare av jordens växtkraft samt djurs och människors fruktsamhet.

Cerialia

Ceria´lia, Cerealia, gudinnan Ceres huvudfest i Rom.

circenses

circe´nses, ludi circe´nses, circensiska spel, religiöst betingade vagnskapplöpningar i antikens Rom.

cirkus

ci´rkus, romersk rännarbana, avlång, med en rundad kortsida.

Concordia

Conco´rdia, i romersk religion den politiska och äktenskapliga endräktens gudinna.

Consus

Co´nsus, romersk gud som skyddade skörden när den bärgats och 'gömts' i förråden.

Crane

Cra´ne, romersk gudinna, se Carna.

Cumae

Cu´mae, latinsk namnform för den grekiska kolonistaden Kyme.

Cupido

Cupi´do, den romerska kärleksguden, motsvarar den grekiske Eros.

Curtius

Cur´tius (Ma´rcus Cur´tius), enligt sägnen en romersk yngling som 362 f.Kr. i full rustning skall ha ridit ned i en klyfta som öppnat sig på Forum Romanum, varvid den i enlighet med ett orakelspråk åter slöt sig.

Cynthia

Cy´nthia, binamn på Diana, se Kynthia.

Dea Roma

Dea Roma, kvinnlig personifikation av staden Rom, som efter grekisk förebild dyrkades såsom en eponym stadsgudinna från de sista århundradena f.Kr.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 5