1–50 av 91 träffar 1 2
- abba
- a´bba, det ord som Jesus använde som tilltal till Gud (t.ex. Mark. 14:36, jfr Romarbrevet 8:15 och Gal. 4:6).
- Acta apostolorum
- A´cta apostolo´rum, Apostlagärningarna.
- agape
- aga´pe, den självutgivande kärleken, ett begrepp som spelar en viktig roll i etiken och teologin.
- agnostos theos
- a´gnostos theo´s, a´gnōstos theo´s. Enligt Apg. 17:23 hade Paulus i Athen sett ett altare "åt en okänd gud".
- Antiochia
- Antiochi´a (grekiska Antio´cheia), forntida stad i Pisidien i Mindre Asien.
- apokalyps
- apokaly´ps, avslöjande av hemligheter, uppenbarelse, uppenbarelsebok.
- apostel
- apostel, i Nya Testamentet en man som ansågs vara Jesu sändebud och auktoriserad av denne.
- Apostlagärningarna
- Apostlagärningarna, Apg., en av Nya Testamentets böcker; följer på de fyra evangelierna.
- apostlamötet i Jerusalem
- apostlamötet i Jerusalem, det möte som ca 49 e.Kr. ägde rum mellan ledarna för den kristna urförsamlingen i Jerusalem och ledarna för dess dotterförsamling i Antiochia (bl.a. Paulus och Barnabas).
- apostoliska välsignelsen
- aposto´liska välsignelsen, Paulus slutord i 2 Kor. 13:13 ("Nåd från vår Herre Jesus Kristus" etc.; i 1917 års översättning: "Vår Herres Jesu Kristi nåd" etc.), ofta använd i kristen gudstjänst.
- Areopagtalet
- Areopagtalet, det tal som Paulus höll på Areopagen i Athen (enligt Apg. 17:16-34).
- babyloniska skökan
- babyloniska skökan eller "skökan på vilddjuret", en apokalyptisk gestalt i Upp. 17 som symboliserar den hedniska världsmakten (Rom).
- bann
- bann, bannlysning, uteslutning ur (religiös) gemenskap av dem som grovt förbrutit sig mot samfundets avgörande värden och normer.
- barmhärtige samariern
- barmhärtige sama´riern, den barmhärtige samariern (enligt NT 81) eller den barmhärtige samariten, Jesu liknelse i Luk. 10:30-37.
- Baruks bok
- Baruks bok, ofta kallad endast Baruk, en av Gamla Testamentets apokryfer.
- Benedictus
- Benedi´ctus, liturgisk benämning på Sakarias lovsång, "Välsignad är Herren, Israels Gud" (Luk. 1:68–79).
- bergspredikan
- bergspredikan, Jesu tal på ett berg i Galileen enligt Matt. 5–7.
- Bibel 2000
- Bibel 2000, en officiell svensk nyöversättning av Bibeln utkommen år 2000.
- Bibeln
- Bibeln, ursprungligen ett ord som betecknar en boksamling, så småningom med betydelsen en samling skrifter som tillmäts speciell auktoritet och helgd.
- comma johanneum
- co´mma johanne´um, omdiskuterat inskott i vissa sena latinska handskrifter till Första Johannesbrevet 5:7–8.
- Corpus Christi
- Corpus Chri´sti, en i västlig teologi vanlig benämning på både kyrkan och eukaristin.
- Corpus Christi
- Corpus Chri´sti, förkortning för Festum Sanctissimi Corporis et Sanguinis Christi ('Kristi kropps och blods högtid'; före 1970 'Kristi lekamens högtid').
- corpus paulinum
- co´rpus pauli´num, samlingen av de paulinska breven i Nya Testamentet.
- Nils Alstrup Dahl
- Dahl, Nils Alstrup, 1911–2001, norsk teolog, professor i nytestamentlig teologi vid Oslo universitet 1946–65, vid Yale University (USA) 1965–82.
- de tolv
- de tolv, Jesu närmaste lärjungar, utvalda av Jesus för att följa honom och ta emot undervisning.
- De tolv apostlarnas lära
- De tolv apostlarnas lära, tidig kristen skrift, se Didache.
- Diatessaron
- Diate´ssaron, evangelieharmoni, skapad av Tatianos ca 170.
- domens dag
- domens dag, i kristendomen och islam den dag då avgörandet fälls beträffande människans slutliga tillvaro i evigheten.
- Efesierbrevet
- Efe´sierbrevet, ett av Paulus brev i Nya Testamentet.
- effata
- effata´, "öppna dig", Jesus botande ord till en dövstum i Mark. 7:34.
- Eli, Eli, lema sabachtani
- Eli´, Eli´, lema´ sabachta´ni, 'Min Gud, min Gud, varför har du övergett mig?', Jesu sista ord på korset enligt evangelisterna Matteus (27:46) och Markus (15:34).
- etnark
- etna´rk, ämbetstitel för relativt oavhängiga furstar men även för rena förvaltningsmän.
- evangelier
- evangelier, de skrifter som står främst i Bibelns Nya Testamente och alltid har betraktats som dess viktigaste del: Matteusevangeliet, Markusevangeliet, Lukasevangeliet och Johannesevangeliet.
- evangelist
- evangelist, benämning på den som enligt traditionen författat något av Nya Testamentets evangelier: Matteus, Markus, Lukas resp. Johannes.
- evangelium
- evangelium, benämning på den kristna kyrkans centrala budskap.
- Fader vår
- Fader vår, kristenhetens viktigaste bön och mest använda text, på många språk benämnd efter inledningsorden, så bl.a. på latin pater noster.
- Filemonbrevet
- File´monbrevet, ett av Paulus s.k. fångenskapsbrev i Nya Testamentet.
- Filipperbrevet
- Filipperbrevet, ett av Paulus s.k. fångenskapsbrev i Nya Testamentet.
- fångenskapsbreven
- fångenskapsbreven, fyra av Paulus brev i Nya Testamentet - Efesierbrevet, Kolosserbrevet, Filipperbrevet och Filemonbrevet - skrivna när författaren satt fängslad.
- förklaring
- förklaring, i en gammal betydelse av ordet: "bli strålande av ljusglans", den traditionella svenska termen för Jesu tillfälliga förvandling inför tre utvalda lärjungar (t.ex. Mark. 9:2–10).
- förödelsens styggelse
- förödelsens styggelse (NT 81: den vanhelgande skändligheten), ett av den yttersta tidens skrämmande tecken enligt Matt. 24:15, Mark. 13:14.
- Galaterbrevet
- Gala´terbrevet, brev skrivet av Paulus, sannolikt i Efesos år 55, och riktat till församlingar i Galatien.
- Gehenna
- Gehe´nna, Nya Testamentets form för hebr. gē hinnōm, 'Hinnoms dal', en plats utanför Jerusalem, där man offrat barn i eld till Molok (2 Kung. 23:10), och där Gud enligt Jer. 7:31, 19:6 skall straffa de ogudaktiga.
- Gog och Magog
- Gog och Magog, enligt Uppenbarelseboken fientliga folk från jordens fyra hörn, som i den yttersta tiden skall gå till angrepp mot de heliga men förintas genom eld från himlen (Upp. 20:7-10).
- Harmagedon
- Harmage´don, enligt Uppenbarelseboken 16:16 den plats där den stora slutstriden skall stå en gång.
- Hebreerbrevet
- Hebreerbrevet, Heb., skrift i Nya Testamentet.
