1–50 av 387 träffar 1 2 3 4 ... 8
- ablution
- ablution, liturgiskt bruk, bl.a. i katolska kyrkan, varvid prästen efter kommunionen sköljer nattvardskärlen och fingrarna som kommit i beröring med de invigda elementen.
- abrenuntiation
- abrenuntiation, den avsvärjelse av djävulen som inleder dopritualet inom många äldre kyrkosamfund, tidigare också i Svenska kyrkan.
- absolution
- absolution, tillsägelse om syndernas förlåtelse vid bikt eller allmänt skriftermål; se avlösning.
- Addais och Maris liturgi
- A´ddais och Ma´ris liturgi, den äldsta östsyriska liturgin, tillskriven Addai (en av Jesu 72 lärjungar) och dennes lärjunge Mari.
- Arthur Adell
- Adell, Arthur, 1894–1962, präst, teol. hedersdr, särskilt känd för sina insatser på det liturgiska området.
- adoration
- adoration, tillbedjan, ursprungligen bruket att i vördnad falla ned på sitt ansikte inför någon eller något.
- advent
- adve´nt ingår i kyrkoåret som en förberedelse till julen sedan slutet av 400-talet.
- aftonsång
- aftonsång, gudstjänstform med bibelläsning, predikan, bön och psalmsång.
- agenda
- agenda, dagordning, minneslista, numera ofta i överförd bemärkelse: program för en verksamhet.
- Agnus Dei
- Agnus De´i, "Guds Lamm" (jfr Joh. 1:29), ursprungligen en litania som sjöngs under nattvardens brödbrytande, senare fattad som allmän, upprepad bön till Kristus inför kommunionen: "O Guds Lamm, som borttager världens synder, förbarma dig över oss."
- akolut
- akolu´t, akolyt, lägre kyrkligt ämbete med liturgiska uppgifter inom ortodoxa och orientaliska kyrkor.
- alla helgons dag
- alla helgons dag ingår i kyrkoåret.
- alla själars dag
- alla själars dag, minnesdag 2 november över de döda med förbön för dem, ingående i det romersk-katolska kyrkoåret sedan omkring år 1000.
- allhelgonadagen
- allhelgonadagen, 1 november, se alla helgons dag.
- allmän kyrkobön
- allmän kyrkobön eller kyrkans allmänna förbön, Svenska kyrkans benämning på den förbön som följer efter predikan och trosbekännelsen i huvudgudstjänsten.
- altarandakt
- altarandakt, kort gudstjänst, ledd från altaret av präst eller annan liturg.
- altare
- altare brukas inom olika kulturer världen över.
- altarets sakrament
- altarets sakrament, den kristna kultmåltiden, se nattvard.
- altarklädsel
- altarklädsel består i regel av altardukar av vitt linne samt antependium och altarbrun, ibland även altarstukor (två nedhängande tygstycken).
- altaruppsats
- altaruppsats, arkitektoniskt uppbyggd altarprydnad, vanlig under renässans och barock.
- ambrosiansk liturgi
- ambrosia´nsk liturgi, traditionell benämning på gudstjänstformen i stiftet Milano och angränsande områden, uppkallad efter Ambrosius.
- amen
- amen, "ja förvisso", bekräftelseformel med vilken man instämmer i en föreläst text, lovprisning, bön etc.
- anafora
- anafora´, nattvardsbön; se eukaristisk bön.
- anamnes
- anamne´s, återblicken på Kristi verk i nattvardsbönen.
- andakt
- andakt, en typ av enklare gudstjänst i kyrkan eller hemmet, t.ex. morgonandakt, musikandakt, husandakt; jfr spiritualitet.
- andaktslitteratur
- andaktslitteratur, skrifter som tjänar det personliga andliga livet och som används vid enskild andakt eller husandakt: bönböcker (innehållande böner och andra texter, ordnade exempelvis efter kyrkoåret), betraktelseböcker, predikosamlingar och postillor.
- andliga övningar
- andliga övningar, i allmän betydelse: sådana övningar (t.ex. bön, bibelläsning, meditation, fasta) som syftar till det andliga livets fördjupning.
- apostladagar
- apostladagar, apostlarnas minnesdagar, vanligen deras dödsdagar; ingår i kyrkoåret.
- Apostoliska traditionen
- Aposto´liska traditionen, kyrkoordning från 200-talets början med föreskrifter om tillsättningen av ämbetsbärare och om dessas uppgifter, om upptagande av nya medlemmar i kyrkan genom dopet och om olika sidor av församlingslivet.
- Apostoliska trosbekännelsen
- Aposto´liska trosbekännelsen, Apostolicum, det äldsta av de s.k. ekumeniska symbola, en kort sammanfattning av den kristna tron.
- apostoliska välsignelsen
- aposto´liska välsignelsen, Paulus slutord i 2 Kor. 13:13 ("Nåd från vår Herre Jesus Kristus" etc.; i 1917 års översättning: "Vår Herres Jesu Kristi nåd" etc.), ofta använd i kristen gudstjänst.
- arkandisciplin
- arka´ndisciplin, hemlighållande av heliga ord, riter och föremål för utomstående, oinvigda.
- aronitiska välsignelsen
- aroni´tiska välsignelsen (uppkallad efter Aron), "Herren välsigne dig och bevare dig" etc.
- askonsdagen
- askonsdagen, onsdagen efter fastlagssöndagen, inleder den kristna fyrtiodagarsfastan före påsk.
- Ave Maria
- A´ve Mari´a, "Var hälsad, Maria", en bön byggd på ängeln Gabriels hälsning till Maria enligt Luk. 1:28 och på Elisabets lovprisning av henne enligt Luk. 1:42 samt troligen på 1300-talet utvidgad med orden "Heliga Maria, Guds moder, bed för oss syndare nu och i vår dödsstund.
- avlösning
- avlösning, absolution, tillsägande av syndernas förlåtelse.
- barnvälsignelse
- barnvälsignelse, en gudstjänsthandling med vidsträckt internationell spridning inom kristna samfund som inte praktiserar barndop.
- begravning
- begravning, i vidaste bemärkelse sättet att varaktigt omhänderta en avliden samt de därmed förknippade riterna.
- Benedicamus
- Benedica´mus, "Låt oss prisa [Herren]", uppmaning i gudstjänstens slut (med svaret "Gud, vi tackar Dig") av frankiskt ursprung.
- Benedicite
- Benedi´cite, den liturgiska beteckningen för "de tre männens lovsång i den brinnande ugnen" (Tillägg till Daniel B 29-67).
- benedictio
- benedi´ctio, välsignelse; se benediktion.
- Benedictus
- Benedi´ctus, citat ur Ps. 118:25–26.
- Benedictus
- Benedi´ctus, liturgisk benämning på Sakarias lovsång, "Välsignad är Herren, Israels Gud" (Luk. 1:68–79).
- benediktion
- benediktion, benedictio, välsignelse, en liturgisk handling i katolska kyrkan.
- bibelläsning
- bibelläsning i form av recitation i gudstjänsten var det vanligaste sättet att förmedla bibeltexter så länge böcker var sällsynta och läskunnigheten begränsad.
- bisättning
- bisättning, en akt vid vilken den döde får en tillfällig placering i väntan på begravning.
- botdagar
- botdagar ägnas åt botfärdighet eller botgöring.
- botgöring
- botgöring, den del av botsakramentet (se bot) som innebär att syndaren i handling visar sin ånger och villighet att gottgöra vad han brutit.
- breviarium
- brevia´rium (lat., 'kort [dvs. 'komprimerad'] utgåva', av brevis 'kort'), bok som innehåller alla texter för tidegärdens bönestunder.
