- allmänna kyrkliga mötet
- allmänna kyrkliga mötet, tidigare ett organ inom Svenska kyrkan för information, inspiration och uppbyggelse.
- allmänna kyrkomötet
- allmänna kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta representativa och beslutande organ från 1863 fram till 1982.
- amiralitetsförsamling
- amiralite´tsförsamling, till flottan knuten kyrklig församling.
- amiralitetspastor
- amiralite´tspastor, numera den främste tjänsteinnehavaren i Karlskrona amiralitetsförsamling.
- annexförsamling
- annexförsamling, (dotter)församling i ett pastorat (tidigare gäll) där annan församling är huvud- eller moderförsamling; i ekonomiskt hänseende likställd med en moderförsamling.
- Ansvarsnämnden för biskopar
- Ansvarsnämnden för biskopar, myndighet direkt under regeringen, bildad 1983.
- biskop
- biskop, i många kyrkosamfund innehavare av det högsta kyrkliga ämbetet.
- biskopsmössa
- biskopsmössa, biskopshatt, liturgisk huvudbonad för biskopar och abbotar i västerlandet, se mitra.
- biskopsval
- biskopsval, procedur för att utse biskop.
- Borgå stift
- Borgå stift, de 80 svenskspråkiga församlingarna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka, varav 16 på Åland; totalt 273 214 personer (1998).
- boställsnämnd
- boställsnämnd, till 1989 ett organ under stiftsnämnden för tillsyn av Svenska kyrkans prästgårdar och löneboställen.
- dekanat
- dekana´t, del av biskopsstift i den romersk-katolska kyrkan, ungefär motsvarande Svenska kyrkans kontrakt.
- dekretaler
- dekretaler, i medeltida kanonisk rätt benämning på påvens utslag i rättstvister, senare på beslut i allmänhet av påven eller av ett koncilium.
- dekretalister
- dekretalister, de medeltida rättslärda som utlade de dekretaler som utkom efter Decretum Gratiani.
- dekretister
- dekretister, de kyrkliga rättslärde som bearbetade och utlade kyrkans rättssamling Decretum Gratiani från 1140.
- dissenterlagen
- dissenterlagen, oegentlig benämning på 1860 och 1873 års svenska lagar om "främmande trosbekännare".
- domkapitel
- domkapitel, ett stiftsorgan inom Svenska kyrkan med ursprung i fornkyrkan; i medeltida och i senare romersk-katolskt och anglikanskt sammanhang en sammanslutning av präster som förrättar korbön och uppehåller gudstjänstlivet i en domkyrka.
- domprosteri
- domprosteri, kontrakt i vilket domkyrkan är belägen.
- ecklesiastik
- ecklesiasti´k, något som avser kyrkan, särskilt den kyrkliga förvaltningen.
- ecklesiastik indelning
- ecklesiastik indelning, den officiella benämningen på den kyrkliga indelningen av landet.
- ecklesiologi
- ecklesiologi´, läran om kyrkan.
- egenkyrka
- egenkyrka (av ty. Eigenkirche), på svenska även privatkyrka, kyrka ägd av enskild (lekman eller andlig person), av en institution eller, som ofta i Norden, av en bondemenighet.
- Sören Ekström
- Ekström, Sören, född 1943, ämbetsman, generalsekreterare i Svenska kyrkans centralstyrelse och i Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet 1987–99.
- episkopat
- episkopa´t, biskopsämbete.
- episkopat
- episkopa´t, en biskops ämbetstid.
- episkopat
- episkopa´t, samtliga biskopar inom en kyrka eller ett kyrkligt område.
- fabrica
- fa´brica, medeltida kyrkorättslig term som avsåg dels själva kyrkobyggnaden (fabrica ecclesiae), dels och framför allt den förmögenhet i jordegendom och andra tillgångar (främst tiondeinkomster) som var anslagna för att bekosta en kyrkas byggande, reparation och övriga underhåll (inkl. vin, oblater, rökelse och andra kostnader för gudstjänsten).
- folklängd
- folklängd, en efterföljare till församlingsboken; uppgifterna finns lagrade i det datoriserade folkbokföringssystem som infördes 1991 (jfr folkbokföring).
- frågodag
- frågodag, från 1739 till 1989 ett led i valproceduren i Svenska kyrkan när ordinarie prästtjänst skulle tillsättas.
- församling
- församling, kristen menighet.
- församlingsbok
- församlingsbok ersatte enligt 1894 års kyrkobokföring husförhörslängden och ersattes i sin tur 1991 med en folklängd (jfr folkbokföring).
- församlingsdelegerade
- församlingsdelegerade, till utgången av 1999 organ med beslutanderätt i vissa kyrkliga samfälligheter.
- församlingsföreståndare
- församlingsföreståndare, i de svenska frikyrkosamfunden den person, i allmänhet en pastor, som i den lokala församlingen bär huvudansvaret för gudstjänstliv, undervisning och själavård.
- Gustafskyrkan
- Gustafskyrkan, svensk församling i Köpenhamn, se Svenska Gustafskyrkan.
- Göteborgs stift
- Göteborgs stift, stift inom Svenska kyrkan, omfattande stora delar av Västra Götalands län (Bohuslän, sydvästra Dalsland och västra delen av Västergötland) samt Hallands län, utom fem församlingar i Hylte kommun som ingår i Växjö stift, med 1 239 973 inv. (2004), varav 995 908 (77,1 %) kyrkotillhöriga.
- Helsingfors stift
- Helsingfors stift, ett av de åtta stiften i Finlands evangelisk-lutherska kyrka.
- husförhörslängd
- husförhörslängd, en enligt 1686 års kyrkolag av prästen upprättad förteckning för kontroll av församlingsbornas läsfärdighet och katekeskunskaper.
- Härnösands stift
- Härnösands stift, stift inom Svenska kyrkan, omfattande Västernorrlands län och Jämtlands län, med 371 750 inv. (2004), varav 329 230 (88,6 %) kyrkotillhöriga.
- installation
- installation, högtidlig akt genom vilken vissa ämbetsmän och kyrkliga tjänsteinnehavare insätts i sina ämbeten.
- Kalmar stift
- Kalmar stift, stift inom Svenska kyrkan under tiden 1678-1915.
- kapitel
- kapi´tel, förkortad benämning på domkapitel.
- kapitular
- kapitula´r, en från medeltiden härstammande benämning på ledamot av domkapitel.
- kaplan
- kapla´n, kapellan, ursprungligen benämning på präster knutna till Karl den stores slottskapell; till 1800-talet benämning i Sverige på underordnad präst eller hjälppräst (senare kallad komminister resp. adjunkt) och präst i enskilt hushåll, huskaplan, samt till slutet av 1500-talet präst inom krigsmakten.
- Karlstads stift
- Karlstads stift, stift inom Svenska kyrkan, omfattande Värmlands län, delar av Västra Götalands län (större delen av Dalsland) och två församlingar i Örebro län, med 366 274 inv. (2004), varav 319 282 (87,2 %) kyrkotillhöriga.
- klockare
- klockare, inom den kristna kyrkan person som förr anlitades för klockringning och vård av kyrkans inventarier och som biträde åt prästen.
- komminister
- komminister (nylat. commini´ster, eg. 'medtjänare', av lat. com-, se kon-, och mini´ster 'tjänare'), innehavare av befattning som präst i pastorat i Svenska kyrkan, medhjälpare till kyrkoherden.
- kongregationalism
- kongregationalism, en typ av protestantisk kyrkoförfattning som starkt betonar den lokala kristna församlingens självständighet gentemot kyrklig och statlig överhöghet.
- kongregationalism
- kongregationalism, frikyrklig samfundstradition, som uppstod på 1580-talet i England, även kallad independentism.
- konsistorium
- konsistorium, kyrklig eller akademisk myndighet.
