- adyton
- a´dyton, den innersta, allraheligaste avdelningen av ett tempel eller ett heligt område.
- agora
- agora´, den centrala platsen för allt offentligt liv i antika grekiska städer.
- Akropolis
- Akro´polis, staden Athens forna skyddsborg.
- amfiprostylos
- amfiprostylos, antik tempelform, med kolonnrad på främre och bakre kortsidorna.
- Andronikos från Kyrros
- Androni´kos från Kyrros (grekiska Andro´nikos), 100-talet f.Kr., astronom och arkitekt.
- ant
- ant, benämning inom klassisk arkitektur på den pilaster som avslutar en framskjutande sidomur, t.ex. i ett anttempel.
- Anthemius från Tralles
- Anthe´mius från Tralles, 500-talet e.Kr., bysantinsk arkitekt, som i samarbete med Isidoros från Miletos 532–537 uppförde Hagia Sofia i Konstantinopel, antikens största kupolbyggnad.
- anuli
- a´nuli, ringformade profiler under echinus på ett doriskt kapitäl, oftast tre till antalet.
- Athen
- Athen, Aten, grekiska Athē´nai, nygrekiska Athinai, huvudstad och största stad i Grekland; 704 500 invånare (2008), med förorter 3,2 miljoner invånare.
- Attika
- A´ttika, grekiska Attikē´, nygrekiska Attiki, halvö och nomos (län) i den östra delen av mellersta Grekland; 3 351 km2, 4,2 miljoner invånare (2010).
- Baalbek
- Baalbek, det nuvarande namnet på en stad i östra Libanon, antikens Heliopolis (grekiska 'solstaden').
- Bassai
- Ba´ssai, forngrekisk ort nära staden Figalia i sydvästra Arkadien.
- cella
- ce´lla, arkitekturhistorisk term för den centrala, muromgärdade delen av ett antikt tempel, i vars innersta del kultbilden var placerad.
- dekastyl
- dekasty´l, antikt tempel med tio kolonner på kortsidorna.
- Delfi
- De´lfi, stad och helgedom i Fokis i Grekland; antikens mest berömda Apollonhelgedom och orakel.
- Didyma
- Di´dyma, Apollon-helgedom med berömt orakel, tillhörig Miletos på Mindre Asiens västkust, ca 2 mil söder om staden och förenad med denna genom en helig väg via hamnen Panormos, delvis kantad av statyer.
- dipteros
- di´pteros, antik arkitekturterm för tempel med dubbel kolonnomgång (pteron), t.ex. Artemis-templet i Efesos från 500-talet f.Kr. och det hellenistiska Apollon-templet i Didyma.
- Dipylon
- Di´pylon (grek. 'Dubbelporten'), Thriasiska porten, stadsport i det antika Athen i n.v. delen av muren.
- Doidalsas
- Doida´lsas, grekisk skulptör, troligen från Bithynien i Mindre Asien och verksam på 200-talet f.Kr.
- dorisk ordning
- do´risk ordning, den strängaste och mest kompakta av de tre grekiska kolonnordningarna.
- dromos
- dromos, arkeologisk fackterm för den gång som leder fram till gravkammaren i en underjordisk eller i klippan uthuggen grav.
- ekinus
- eki´nus (lat. echi´nus, av grek. echi´nos, eg. 'sjöborre'), ekinos, den runda nederdelen av ett kolonnkapitäl, vilken likt en kudde förmedlar övergången mellan kolonnskaft och abakus i dorisk kolonnordning.
- entasis
- e´ntasis, i klassisk arkitektur en ansvällning av mittpartiet på en kolonn.
- Epidauros
- Epidauros, grek. Epi´dauros, antik grekisk stad på Argolis nordöstkust vid Saroniska bukten.
- epistyl
- episty´l, arkitrav, i klassisk arkitektur det bjälklag som vilar direkt på kolonnerna.
- Erechtheion
- Erechtheion (grek. Ere´chteion), tempel uppfört 421–406 f.Kr. på Akropolis i Athen.
- Faistos
- Faistos, grek. Phaisto´s, bronsålderspalats och forntida stad på Kreta, ca 61 km söder om Heraklion, utgrävda av italienska arkeologer sedan 1900.
- Faros
- Fa´ros, ö utanför Alexandria i Egypten, sedan slutet av 300-talet f.Kr. förbunden med fastlandet medelst en 1,3 km lång landtunga.
- Filadelfia
- Filade´lfia, nuv. Qūm al-Kharāba al Kabīr, antik stad i Fayyum, Egypten, grundad som militärkoloni av Ptolemaios II (283-245 f.Kr) och uppkallad efter hans drottning Arsinoe II Filadelfos.
- fronton
- fronton, ursprungligen triangelformat gavelparti på ett grekiskt eller romerskt tempel, motsvarande takets utformning; senare även benämning på triangel- eller segmentformat gavelmotiv använt som krön på fasad, fasadparti, port- eller förstuomfattning.
- geison
- geison, kransgesims, i klassisk arkitektur den kraftigt utskjutande övre delen på en grekisk tempelbyggnad.
- grekisk arkitektur
- grekisk arkitektur definieras här som grekernas arkitektur under antiken.
- grekisk trädgårdskonst
- grekisk trädgårdskonst. De äldsta omvittnade trädgårdarna i G. fanns kring helgedomarna, t.ex. utanför Athen (Afrodite) och Kyrene (Zeus-templet).
- guttae
- gu´ttae, i arkitekturhistorien vattenavledande cylindriska, ibland konformade tappar, ofta sex till antalet, placerade under triglyferna i den doriska kolonnordningens bjälklag.
- halvkolonn
- halvkolonn, väggfast kolonn utan bärande funktion, delad längs mittaxeln.
- hellenismen
- hellenismen, benämning på en epok i antik historia, med början vid Alexander den stores död 323 f.Kr.
- Heraion
- Heraion, helgedom till gudinnan Hera under antiken.
- heroon
- heroon, antik grekisk kultbyggnad för dyrkan av en hero, oftast i form av ett litet kapell vid hans grav.
- hexastyl
- hexasty´l, arkitekturterm, syftande på de sex frontala kolonnerna hos ett grekiskt tempel (och därmed oftast 13 stycken på långsidan); ett talförhållande som var mycket vanligt, även om många andra, t.ex. hepta- (sju), okta- (åtta) och dodekastyla (tolv) varianter förekom.
- Hippodamos
- Hippo´damos (grek. Hippoda´mos), 400-talet f.Kr., betydande grekisk stadsplanerare och arkitekt.
- hypostyl
- hyposty´l (grek. hyposty´los, av hypo- och sty´los 'pelare' 'stod'), stor hall vars tak eller raka bjälklag uppbärs av en mängd kolonner.
- Iktinos
- I´ktinos (grekiska Ikti´nos), grekisk arkitekt verksam under 400-talet f.Kr., en av den klassiska arkitekturens främsta företrädare.
- jonisk ordning
- jonisk ordning, den med avseende på slankhet och skulptural rikedom mellersta av de tre grekiska kolonnordningarna.
- Kallikrates
- Kalli´krates (grek. Kallikra´tes), grekisk arkitekt, verksam i Athen under 400-talet f.Kr.
- kannelyr
- kannelyr, lodrät, längsgående räffla på kolonner, pelare och pilastrar.
- kapitäl
- kapitä´l, det dekorativt utformade krönet på en kolonn, pelare eller pilaster.
- karyatid
- karyati´d, i klassisk arkitektur ett stöd utformat som en skulpterad kvinnofigur.
