1–50 av 728 träffar 1 2 3 4 ... 15
- absurdism
- absurdism, sammanfattande benämning på en strömning inom litteraturen, främst dramatiken, och teatern efter andra världskriget.
- accentuerande vers
- accentue´rande vers är uppbyggd av omväxlande betonade (accentuerade, tryckstarka) och obetonade (trycksvaga) stavelser.
- adalhending
- a´dalhending, form av rimtypen assonans, särskilt karakteristisk för den norröna diktformen dróttkvætt.
- adonisk vers
- ado´nisk vers består av en daktyl (−◡◡) och en troké (−◡): "högt över träden".
- adynaton
- ady´naton, priamel, stilgrepp inom retoriken som särskilt förekommer i äldre folklig litteratur.
- aforism
- aforism, kärnfullt formulerad reflexion eller iakttagelse, gärna uttryckt som ett tänkespråk eller en lärosats.
- agentroman
- agentroman, se spionroman.
- Ágrip
- Ágrip, eg. Ágrip af Noregs konunga sögum ('Utdrag ur Norges konungasagor'), det äldsta bevarade översiktsverket på norrönt språk om de norska kungarna, av allt att döma tillkommet i Norge (Tröndelagen) kort före 1200.
- aiolisk lyrik
- aio´lisk lyrik, benämning på den antika lyriska skolan inom det aioliska området.
- akatalektisk
- akatale´ktisk, om vers: med fullständiga takter, dvs. som innehåller det antal stavelser som det metriska schemat föreskriver.
- akmeism
- akmeism, riktning i den ryska poesin kring 1910.
- akrostikon
- akrostikon, text (oftast dikt) där radernas begynnelsebokstäver, lästa lodrätt, bildar ett ord (vanligen ett namn) eller en sats.
- aktant
- aktant, språkvetenskaplig term (särskilt inom valensgrammatiken) för ett led som förutsätts av ett överordnat ord (t.ex. ett verb) och som anger någon eller något med en viss semantisk relation till detta, exempelvis handlande, uppfattande, mottagare eller föremål för handlingen.
- aktant
- aktant, narratologisk term introducerad av Algirdas Julien Greimas för någon eller något som spelar en av de typiska rollerna i en traditionell berättelse: det eftersträvade (prinsessan), innehavaren/givaren (kungen), mottagaren (hjälten), hjälparen (den goda fen), hindraren (den onda fen).
- alexandrin
- alexandri´n, en rimmad versform.
- alfabetisk poesi
- alfabetisk poesi eller abecedarium, en form av akrostikon.
- alkaisk strof
- alka´isk strof, fyrradig orimmad strof enligt schemat:
- allegori
- allegori´, i litteratur och bildkonst en berättelse eller skildring som vill åskådliggöra något annat än det som konkret framställs.
- allitteration
- allitteration, bokstavsrim, stavrim eller uddrim.
- allusion
- allusion, hänsyftning, anspelning.
- allvetande berättare
- allvetande berättare eller allvetande författare, litterär term för en berättarteknisk relation mellan författaren till ett prosaverk och verkets fiktionsvärld.
- amfibrachys
- amfi´brachys, amfibrack, i den klassiska metriken en versfot som består av kort + lång + kort stavelse (◡−◡).
- amfimacer
- amfima´cer, även kallad kretikus, en versfot bestående av en lång, en kort och en lång stavelse: −◡−.
- anacreontica
- anacreo´ntica, benämning på de senantika imitationerna av Anakreons poesi, även använd om den tyska rokokons efterbildningar av Anakreons och hans efterföljares poesi; lätta dikter om kärlek och vin.
- anagram
- anagra´m, omkastning av bokstäver så att en andra, dold innebörd träder fram.
- anakronism
- anakronism innebär att man i en litterär eller konstnärlig framställning placerar personer, ting eller händelser i en tid där de inte hör hemma.
- analekter
- anale´kter, samling utvalda texter av en eller flera författare från en epok.
- analys
- analys, metoden att genom studium av ett litterärt verks olika element visa verkets konstnärliga egenart.
- anapest
- anape´st, inom metriken en trestavig versfot med betoningen på sista stavelsen (◡◡−).
- anekdot
- anekdo´t, i äldre tid beteckning för skrift som byggde på muntlig tradition.
- angry young men
- angry young men, benämning på vissa engelska 1950-talsförfattare, se arga unga män.
- antibacchius
- antiba´cchius, omvänd bacchius, versfot bestående av två långa och en kort stavelse −−◡.
- antiroman
- a´ntiroman, en typ av litteratur som kritiserar eller parodierar äldre romanformer.
- antistrof
- antistro´f, motstrof, i det grekiska dramats körer och i pindarisk körlyrik den andra strofen, som är likformigt uppbyggd med den första och utvecklar dennas tema parallellt eller antitetiskt; den sjöngs av en annan del av kören.
- antologi
- antologi, samling av företrädesvis lyriska texter av olika författare.
- apokalyptik
- apokalypti´k betecknar dels en religiös litteraturart, som på grundval av gudomlig uppenbarelse vill tolka världsloppet och framför allt avslöja dess slut, dels den tankeriktning som är förbunden med sådana spekulationer.
- apollinsk
- apolli´nsk, apollinisk, apollonsk, estetiskt begrepp härlett från Apollon, ljusets gud, och infört av Nietzsche i "Die Geburt der Tragödie" (1872).
- apollonisk
- apollo´nisk, estetisk term, härledd från Apollon, se apollinsk.
- apophthegma
- apophthe´gma, pluralis apophthegmata, en sorts anekdot: ett kort, pregnant uttalande som fällts av en historisk person (eller bara lagts i hans mun) tillsammans med en kort inledande situationsbeskrivning.
- aposiopes
- aposiope´s, ett litterärt stilgrepp bestående av ett plötsligt avbrott i en påbörjad mening i avsikt att framkalla en känsla av bävan eller oförmåga.
- arbetardiktning
- arbetardiktning, begrepp som främst innefattar litteratur vars författare vuxit upp under proletära förhållanden och själva kroppsarbetat.
- archilochisk vers
- archilochisk vers, antika versmått, uppkallade efter den grekiske skalden Archilochos.
- arga unga män
- arga unga män, engelska angry young men (AYM), klichéartad beteckning för ett antal romanförfattare och dramatiker som oberoende av varandra framträdde i Storbritannien på 1950-talet.
- arketyp
- arkety´p, urbild, urtyp; som textkritisk term en beteckning för den ursprungliga versionen av en i handskrifter traderad text.
- arsis
- a´rsis, höjning, den långa eller betonade stavelsen i ett metriskt schema.
- art poétique
- art poétique, läran om diktkonsten.
- asklepiadeisk vers
- asklepiade´isk vers, klassiskt antikt versmått, uppkallat efter den grekiske skalden Asklepiades.
- assonans
- assona´ns, inrim, inom metriken rim med ljudöverensstämmelse inne i ord.
- atticism
- atticism, efterbildning av den attiska dialekten; vanligen benämning på en retorisk och litterär riktning som uppstod hos grekerna omkring Kristi födelse.
