Bläddra:

bajsalt

bajsalt, salt från franska, spanska och portugisiska saliner vid Biscayabukten.

bankett

bankett, festmåltid med många deltagare, ofta i offentlig regi.

barkbröd

barkbröd, en form av nödbröd som till en del bereddes av det torkade och malda inre barkskiktet från främst tall men även gran m.fl. träd.

barnsängsöl

barnsängsöl, kvinnogille i hemmet för att hedra den nyblivna modern, varvid t.ex. vitgröt, välling, soppa eller pannkakor medfördes som förning.

begravningskonfekt

begravningskonfekt hörde under 1600- och 1700-talen hemma i begravningsmåltiderna inom högreståndskretsar.

biltong

biltong, marinerat, lufttorkat kött, oftast strimlat eller flagat.

björklag

björklag, björklake, björksav.

blanda

blanda, dryck av jäst eller syrad mjölk uppblandad med vatten.

blodmat

blodmat hade en större plats i det förindustriella kosthållet än i dagens, där livsmedelsindustrin dessutom ofta döljer en råvara som blod bakom omskrivande benämningar.

brännvin

brännvin kallades ursprungligen, på 1400- och 1500-talen, sprit som åstadkommits genom destillation ("bränning") av vin, dvs. vad som i dag benämns eau-de-vie (däribland cognac), brandy osv.

brännvinspanna

brännvinspanna, panna använd vid husbehovsbränning.

bröd

bröd, ett av baslivsmedlen i stora delar av världen.

bänkvälling

bänkvälling, en genom jäsning syrad välling, vanligen beredd av mjöl och mjölk samt de matrester (brödkanter o.d.) som brukade kastas under den väggfasta bänken.

dagvard

dagvard, äldre benämning i sydvästra Sverige, Danmark och Norge på morgonmål hos allmogen (vanligen bestående av bröd, salt sill, uppvärmd gröt och dricka) under det arbetsintensiva sommarhalvåret fr.o.m. Vårfrudagen t.o.m. Mikaeli.

dopp i grytan

dopp i grytan, doppa, en traditionell inledning på julfirandet i större delen av Sverige.

drickablandning

drickablandning, en kall måltids- och läskedryck av hälften svagdricka och hälften mjölk.

dricka märg i ben

dricka märg i ben, bruket att vissa helgdagsaftnar, t.ex. kvällen före Kristi himmelsfärdsdag, pingstafton, trefaldighetsafton och särskilt midsommarafton, uppsöka källor med hälsobringande vatten för att få kraft under året.

drickasupa

drickasupa, en gammal skånsk och dansk måltidsrätt bestående av kokt svagdricka med sönderskurna brödbitar (danska øllebröd).

dukning

dukning avser såväl bruket att klä matbordet med en särskild bordduk som bordsarrangemangen i allmänhet.

fasan

fasan, ringfasan, jaktfasan, Phasia´nus co´lchicus, art i fågelfamiljen fälthöns.

fläsk

fläsk, tidigare den allmänna benämningen på svinkött, numera endast sådana stycken av svinkroppen som innehåller minst 50 % fett, allt övrigt kallas griskött.

flötgröt

flötgröt, maträtt från Härjedalen, bestående av mannagryn som kokas med vispgrädde, smör och vetemjöl till en slät gröt.

Frankrike

Frankrike, stat i Västeuropa; 551 700 km², 64,7 miljoner invånare (2010).

fransk mat

fransk mat. Som gastronomisk supermakt är Frankrikes ställning oomkullrunkelig.

fårost

fårost ystades ursprungligen med tillsats av surmjölk, men under kontinentalt inflytande blev det vanligare att använda löpe.

fästningsöl

fästningsöl, äldre benämning på den högtidlighet varmed trolovning eller handfästning ingicks.

förning

förning, matvaror som medfördes till en gillesgård av de inbjudna eller sändes dit i förväg.

gammalost

gammalost, gammelost, den vanligaste hemlagade osten i fäbodområdet i Dalarna och nedre Norrland.

garum

ga´rum, antik, främst romersk fisksås, vars användning som smaksättare var synnerligen utbredd.

gille

gille, germanskt ord med i huvudsak fyra betydelseskiftningar: 1) betalning, 2) ersättning, skatt, avgift (t.ex. landgille), 3) brödraskap, 4) dryckeslag (t.ex. skördegille).

Carl Jan Granqvist

Granqvist, Carl Jan, f. 1946, gastronom, vinkännare, mathistoriker, sedan 2000 professor i matkonst vid högskolan i Stavanger, Norge, 2001 hedersdoktor vid Örebro universitet.

grekisk mat

grekisk mat. Det grekiska kökets rötter i antiken är lika härdiga som olivträdets; att äta med måtta av vad jorden ger, att njuta vinet och vännernas sällskap är det som formade och än i dag formar en måltid.

grogg

grogg, en dryck av sprit utblandad med vatten (ofta soda- eller vichyvatten).

gröt

gröt, urgammal maträtt av mjöl, gryn eller flingor, kokt på vatten eller mjölk.

gås

gås. I artikeln behandlas tamgåsen som husdjur. För vilda arter av gås, se gäss.

gåslever

gåslever, livsmedel av lever från tvångsmatade gäss.

gästabud

gästabud, äldre benämning på en stor högtidlig fest till vilken gästerna budats i god tid.

hundkött

hundkött har i de flesta kulturer undvikits eller tabuerats (jfr 3 Mos. 11:27) som föda.

husbehovsbränning

husbehovsbränning, äldre motsvarighet till vår tids hembränning av brännvin.

hästkött

hästkött har i stora delar av Europa och Orienten ansetts som olämpligt eller varit förbjudet som människoföda – man svalt hellre än förtärde köttet av en häst.

höns

höns, tamhöns, domesticerade varianter av djungelhöns.

hönsning

hönsning (till hönsa, av lågty. hänsen 'betala eller traktera för att bli medlem av ett sällskap'), ett ålderdomligt uttryck för den traktering man borde bjuda på (hönsa) i samband med att man första gången t.ex. besökte en marknad eller togs upp i ett lag.

Indien

Indien, förbundsrepublik i södra Asien; 3,2 miljoner km², 1 171 miljoner invånare (2009).

indisk mat

indisk mat. Med de stora skillnader som föreligger i såväl religiösa som klimat- och odlingsmässiga förhållanden är det en grov förenkling att tala om ett indiskt kök som en enhet.

Iran

Iran, stat i Mellanöstern; 1,6 miljoner km², 72,2 miljoner invånare (2008).

Italien

Italien, stat i södra Europa; 301 300 km², 60,3 miljoner invånare (2009).

italiensk mat

italiensk mat. Den italienska gastronomin har ett gott rykte som vilar tryggt på två grundpelare, utsökta råvaror och utstuderad enkelhet, som välvs samman av ett uppenbart raffinemang – det bondska i renässansmantel.

Japan

Japan, stat i östra Asien; 377 835 km², 127,7 milj. inv. (2008).

japansk mat

japansk mat. Det japanska köket har gamla traditioner som trots det högteknologiska samhällets framfart biter sig fast i folksjälen.

kaffe

kaffe, Co´ffea, släkte måreväxter med ca 50 arter buskar eller småträd, de flesta hemmahörande i tropiska Afrika.

« föregående | nästa » 1 2 3 4