- autoharp
- autoharp, en sorts cittra, uppfunnen i Tyskland i slutet av 1800-talet.
- balalajka
- balala´jka, tresträngat ryskt lutinstrument med trekantig ljudlåda och lång, smal, greppbandsförsedd hals.
- bandura
- bandu´ra, ukrainskt folkmusikinstrument med rundad korpus (kropp) och mycket kort hals, en sorts luta med starka drag av cittra.
- bandurria
- bandu´rria, bandola, mandurria, spanskt och latinamerikanskt lutinstrument, besläktat med cister, med utseende som en "knubbig" mandolin med flat botten.
- banjo
- ba´njo, nordamerikanskt knäppinstrument med halsen fäst vid en tamburinliknande resonanslåda med ett trumskinn som lock.
- barbitos
- ba´rbitos, barbiton, stränginstrument i Grekland under antiken.
- berimbau
- berimbau, brasiliansk musikbåge av afrikanskt ursprung.
- biwa
- biwa, japanskt lutinstrument av varierande storlek, vanligen med 4–6 silkessträngar löpande över en greppbräda med höga greppband och stora sidriktade, dekorativa stämskruvar.
- Georg Bolin
- Bolin, Georg, 1912–93, musikinstrumentkonstruktör, professors namn 1986.
- bottleneck
- bottleneck, en särskilt i bluesmusik vanlig spelteknik på gitarr.
- bouzouki
- bouzouki, långhalsluta, använd i grekisk folk- och populärmusik.
- capotasto
- capota´sto, capodaster, flyttbar "sadel" för stränginstrument med greppbräda, t.ex. gitarr.
- cavaquinho
- cavaquinho, liten fyrsträngad gitarr, ca 52 cm lång.
- charango
- charango, liten sydamerikansk gitarr med ljudlåda av bältdjurets sköld och med fem enkla eller dubbla strängar, främst använd för rytmisk-ackordiskt ackompanjemang i indianmusik i Bolivia, Peru och nordvästra Argentina.
- chitarra battente
- chita´rra batte´nte, italiensk gitarrtyp; se gitarr.
- chitarrone
- chitarrone, romersk teorb, basluta från 1500- och 1600-talen; se luta.
- chordofon
- chordofo´n, detsamma som stränginstrument.
- chrotta
- chro´tta, medeltida stränginstrument.
- cister
- ci´ster, flatbottnat, metallsträngat lutinstrument, i bruk ca 1500–1800, härstammande från medeltidens citôle.
- cithrinchen
- cithrinchen, klockformat stränginstrument, ett av de instrument som Bellman använde för ackompanjemang.
- citole
- citole, litet medeltida flatbottnat lutinstrument med fasta greppband och fyra strängar, anslagna med plektrum.
- cittra
- cittra, inom musikinstrumentsystematiken alternativt namn på enkla chordofoner (se stränginstrument).
- cittra
- cittra, folkligt knäppinstrument med varierande antal strängar, spända över en ljudlåda.
- cobză
- cobză, rumänsk folklig luta, som troligen kom till Rumänien med turkarna på 1400-talet.
- colascione
- colascione (italienska, av osäkert ursprung), långhalsluta, uppåt 2 m lång, ackompanjemangsinstrument i Italien på 1500- och 1600-talen, senare även i Frankrike och Tyskland.
- dobro
- dobro, en typ av akustisk gitarr med en i locket inmonterad konisk resonator av plåt eller med hela kroppen av plåt, vilket ger ljudet en extra förstärkning och instrumentet dess speciella klang.
- domra
- do´mra, ryskt knäppinstrument, föregångare och släkting till balalajkan, som den i dag ofta används tillsammans med.
- elbas
- elbas, elektriskt förstärkt stränginstrument med vanligen fyra strängar, stämda som de lägsta strängarna på en gitarr men en oktav lägre: E1 A1 D G.
- elgitarr
- elgitarr, en typ av gitarr där tonen förstärks med en elektrisk förstärkare.
- eolsharpa
- e´olsharpa, vindharpa, en vanligen upp till 1,5 m lång lådcittra med 5–12 strängar, vilken hängs eller ställs upp i det fria för att vinden ska sätta strängarna i vibration.
- Fender
- Fender, eg. Fender Musical Instruments Corporation, FMIC, USA, en av världens ledande tillverkare av gitarrer, basar, förstärkare och annan relaterad utrustning.
- flageolett
- flageolett, flageolett-ton, högre "flöjtartad" ton på i dag främst stråkinstrument, gitarr och harpa.
- forminx
- fo´rminx (grek. pho´rminx), fyrsträngad lyra i antikens Grekland, använd för att ackompanjera sång och dans.
- Gibson Guitar Corp
- Gibson Guitar Corp., Nashville, amerikanskt företag för tillverkning av stränginstrument.
- gitarr
- gitarr, stränginstrument, bestående av en ljudlåda med flat eller välvd botten och insvängda sarger och lång hals med tvärgående greppband.
- greppband
- greppband, tvärband på greppbrädan hos vissa stränginstrument (t.ex. gitarr, luta, gamba, melodicittra), av betydelse för klang och tonträffning särskilt vid flerstämmigt spel.
- greppbräda
- greppbräda, greppbräde, gripbräda, träplatta på halsens ovansida hos vissa stränginstrument, där flera toner skall utvinnas ur samma sträng.
- gripbräda
- gripbräda, detsamma som greppbräda.
- harpa
- harpa, stränginstrument, som omfattar en mångfald varianter med olika namn.
- hawaiigitarr
- hawaiigitarr, annat namn för steel guitar.
- helikon
- he´likon, antikt grekiskt stränginstrument, använt som referensinstrument inom musikteorin.
- hummel
- hu´mmel, folklig brädcittra med greppbräda som har ca 17 diatoniskt ordnade tvärband och ett varierande antal melodi- och bordunsträngar.
