1–50 av 538 träffar 1 2 3 4 ... 11
- aerofon
- aerofo´n kallas inom musikinstrumentsystematiken varje instrument hos vilket luften själv är det svängande element som avgör tonhöjd, tonstyrka och klangfärg.
- agogo
- agogo, kläpplöst klockinstrument, använt framför allt i väst- och centralafrikansk musik.
- aidatrumpet
- aidatrumpet, lång, rak trumpet med en eller tre ventiler, vilken ursprungligen tillverkades för fanfarerna i andra aktens andra scen i Verdis "Aida".
- alphorn
- alphorn, urgammalt lurinstrument av trä och/eller bark, använt i Alpernas herdekultur (jfr lur).
- alt-
- alt- anger om musikinstrument stämläge och tonläge och därmed oftast instrumentets relativa storlek inom instrumentfamiljen.
- althorn
- althorn, bygelhorn i altläge, vanligen med tre ventiler (cylinder- eller pump-), stämt i Ess eller F.
- arpeggione
- arpeggione, franska guitare d'amour, gitarrcello, "stråkgitarr", instrument i cellostorlek med sex strängar stämda som en vanlig gitarr, men med välvt stall och välvd greppbräda samt avsedd att spelas med stråke (jfr gamba).
- aulos
- aulos, blåsinstrument under antiken, med två fingerhålsförsedda pipor och med dubbelt eller enkelt rörblad.
- autoharp
- autoharp, en sorts cittra, uppfunnen i Tyskland i slutet av 1800-talet.
- bachtrumpet
- bachtrumpet, betecknar i allmänhet inte en trumpet från Bachs tid utan snarare sådana senare ventilinstrument – t.ex. soprantrumpet i A (1800-talet), sopraninotrumpet i F eller D eller (vanligast i dag) piccolotrumpet i B – som med större eller mindre framgång använts och används till att utföra de stundom virtuosa stämmor som skrevs för barockens naturtrumpeter.
- balalajka
- balala´jka, tresträngat ryskt lutinstrument med trekantig ljudlåda och lång, smal, greppbandsförsedd hals.
- balo
- balo, västafrikansk xylofon förekommande bland mandefolken.
- bandoneon
- bando´neon, stort fyrkantigt dragspel, en sorts concertina med mer än 88 toner.
- bandtunga
- bandtunga, enkelt musikinstrument, en fri aerofon som kan bestå av t.ex. ett grässtrå, en bit näver eller en pappers- eller tygremsa som sträcks mellan två punkter, i en ram eller mellan spelarens händer.
- bandura
- bandu´ra, ukrainskt folkmusikinstrument med rundad korpus (kropp) och mycket kort hals, en sorts luta med starka drag av cittra.
- bandurria
- bandu´rria, bandola, mandurria, spanskt och latinamerikanskt lutinstrument, besläktat med cister, med utseende som en "knubbig" mandolin med flat botten.
- banjo
- ba´njo, nordamerikanskt knäppinstrument med halsen fäst vid en tamburinliknande resonanslåda med ett trumskinn som lock.
- barbitos
- ba´rbitos, barbiton, stränginstrument i Grekland under antiken.
- barockstämning
- barockstämning innebär i dag i allmänhet att man stämmer instrument för barockmusik enligt a = 415 Hz, dvs. en halvton under normaltonen a = 440 Hz.
- barré
- barré, spelteknisk term främst för gitarr.
- baryton
- baryton, stråkinstrument i bruk på 1600- och 1700-talen framför allt i Sydtyskland, Österrike och Norditalien.
- baryton
- baryton, detsamma som barytonhorn.
- barytonhorn
- barytonhorn, barytontuba, baryton, bygelhorn i barytonläge med 3–5 ventiler, även kallat eufonium.
- bas
- bas, term som anger ett musikinstruments stämläge och tonläge samt oftast därmed storlek i förhållande till andra instrument i respektive instrumentfamilj.
- basfiol
- basfiol, i dagligt tal benämning på stråkinstrumentens bas- och kontrabasformer, framför allt kontrabasen.
- bashorn
- bashorn, musikinstrument, en ca 1800 företagen omkonstruktion av serpenten, ibland kallad engelsk serpent eller rysk fagott.
- bassetthorn
- basse´tthorn, ett klarinettinstrument i tonläget mellan vanlig klarinett och basklarinett, se vidare klarinett.
- bastrumma
- bastrumma, cylindrisk trumma med diametern 55–90 cm.
- basun
- basun, dragbasun, ofta trombon, bleckblåsinstrument med cylindriskt tonrör och en rörlig dragbygel.
- basun
- basun, se ventilbasun.
- Bechstein
- Bechstein, tysk pianofabrik.
- berimbau
- berimbau, brasiliansk musikbåge av afrikanskt ursprung.
- biograforgel
- biograforgel, teaterorgel, en typ av orkesterorgel som kom i bruk på 1890-talet, använd framför allt för musik på biografer under stumfilmsepoken.
- biregister
- biregister kallas i orgeln förekommande effektregister av typ cymbelstjärna, fågelkvitter, xylofon och pukor.
- biwa
- biwa, japanskt lutinstrument av varierande storlek, vanligen med 4–6 silkessträngar löpande över en greppbräda med höga greppband och stora sidriktade, dekorativa stämskruvar.
