Bläddra:

absolut musik

absolut musik används ibland som beteckning för instrumentalmusik som inte syftar på eller illustrerar en berättelse, handling, sinnesstämning e.d., i motsats till s.k. programmusik.

affektlära

affektlära, lära inom musikestetiken som i anslutning till antik retorik söker fastlägga vilka musikaliska grepp som sammanhänger med olika känslor (affekter), t.ex. glädje – stora intervall; sorg – små intervall.

allkonstverk

allkonstverk, benämning på de försök som under olika tider gjorts att sammanföra de olika konstarterna till en samverkande helhet.

bruitism

bruitism, musikriktning utvecklad som en underavdelning till futurismen.

disharmoni

disharmoni (jfr dis-), ljud, ackord eller klang som uppfattas som missljudande, skärande etc., motsats till harmoni.

dissonans

dissona´ns, motsats till konsonans, egenskap som tillkommer samklangen av två eller flera samtidigt ljudande sinustoner.

etoslära

e´toslära, en i det antika Grekland - främst av Damon, Platon, Aristoteles, stoikerna och Plotinos - utvecklad syn på musikens förmåga att positivt eller negativt påverka den lyssnandes karaktär, något som gjorde musiken både politiskt, pedagogiskt och religiöst betydelsefull.

fenomenologi

fenomenologi´, läran om det som visar sig för medvetandet.

färg

färg, fysisk och fysikalisk egenskap hos föremål som dock är svår att enkelt och fullständigt beskriva.

Gebrauchsmusik

Gebrauchsmusik (ty., 'bruksmusik'), en under 1920-talet i Tyskland lanserad term för en spelvänlig och lättillgänglig konstmusik, ofta lämpad för amatörer.

Gesamtkunstwerk

Gesamtkunstwerk, det tyska ordet för allkonstverk.

harmoni

harmoni´ (grek. harmoni´a 'sammanfogning'), regelbundenhet och balans i förhållandet mellan delarna i bildkonstverk, arkitektur, konsthantverk och design, även mellan färgerna (färgharmoni) samt beträffande helheten.

intonationsteorin

intonationsteorin, ett betraktelsesätt enligt vilket musiken är en ständig process, bestämd av samhällsutveckling och historisk epok; lanserat 1930 av Boris Asafjev.

klassicism

klassicism, i vid bemärkelse estetisk riktning som söker sina förebilder i den grekiska och romerska antiken.

klassisk musik

klassisk musik, detsamma som klassicistisk musik, se klassicism.

klassisk musik

klassisk musik, musikverk som lyfts fram som speciellt värdefulla och därvid blivit del av ett kulturarv.

konkret musik

konkret musik, term lanserad omkring 1950 av Pierre Schaeffer, som med den avsåg den typ av musik som når lyssnare direkt, i motsats till traditionell "abstrakt" musik, vilken kräver en interpret.

konstmusik

konstmusik, musikalisk genrebeteckning. Föreställningarna om en särskild konstmusik växte fram under 1700-talets estetiska debatt, när musik började jämföras och värderas i förhållande till andra konstarter såsom måleri, dikt och arkitektur.

kritik

kritik, ett i massmedier utvecklat sätt att beskriva, tolka och värdera konstverk.

metamusik

me´tamusik, musikterm med anknytning till Iannis Xenakis dynamiska konstsyn, enligt vilken musikens funktion som metakonst ligger i dess strävan att påverka lyssnaren på en nivå ovanför musiken själv - på mystikens och religionens nivå.

modernism

modernism, sammanfattande benämning på en strömning i västerländsk kultur som ifrågasätter accepterade traditioner och vill ersätta dem med en rationell och kritisk hållning till världen med ständig öppenhet för förändringar, andliga och materiella.

musik

musi´k 'musa' och te´chnē 'konst'), kulturyttring som inte låter sig infångas under någon generellt accepterad, heltäckande definition; allmänt kan dock musik sägas bestå av vissa typer av organiserat ljud, men begreppet kan också inkludera omständigheterna kring musiken, dvs. musiklivet.

musikalitet

musikalitet, central term inom musikpsykologin utan någon allmänt accepterad definition.

musikestetik

musikestetik, läran om musikens inre egenskaper, uttryckssätt och syfte samt dess effekt på lyssnaren.

musikkritik

musikkritik, se kritik (Musik).

Måndagsgruppen

Måndagsgruppen, informell studie- och diskussionsgrupp kring musikestetiska frågor, bildad i Stockholm 1944.

sfärernas harmoni

sfärernas harmoni, naturfilosofiskt begrepp med ursprung i pytagoreisk filosofi.

swing

swing, benämning på upplevelsen av något musikaliskt gungande och svängande, vanligen förknippat med arrangerad eller improviserad jazz- och dansmusik.

tid

tid, begrepp kring vilket hela vår tillvaro är uppbyggd, men som likväl är nära nog omöjligt att definiera i logiska termer utan att förutsätta att det redan är definierat.

Hiphop, jämlikhet och broderskap

Frankrike, november 2005. Runtom i landet flammar flera förorter av våldsamma kravaller. Tusentals ungdomar har gett sig ut på gatorna och protesterar.

Musik: Varifrån kommer musiken?

Musik: Varifrån kommer musiken?

av Jan Ling professor emeritus i musikvetenskap

Frågan ”varifrån kommer musiken” är på intet sätt ny.