1–50 av 515 träffar 1 2 3 4 ... 11
- Hermann Abert
- Abert, Hermann, 1871–1927, tysk musikforskare, efter studier i klassisk filologi och musikvetenskap verksam vid universiteten i Halle (professors namn 1909), Leipzig och Berlin.
- absolut gehör
- absolut gehör, eg. absolut tonhöjdsminne, förmågan att utan hjälp av någon referenston korrekt identifiera en given ton (ange dess tonnamn) och/eller att korrekt producera (t.ex. sjunga) en viss angiven ton.
- absolut tonhöjdsminne
- absolut tonhöjdsminne, detsamma som absolut gehör.
- accent
- accent, inom musiken det dynamiska (tonstyrke-)framhävandet av ett moment i ett rytmiskt förlopp.
- accompagnato
- accompagnato, eg. recitativo accompagnato, musikterm som anger recitativ till orkesterackompanjemang.
- ackompanjemang
- ackompanjemang, den musik som beledsagar en eller flera sjungna eller instrumentala solostämmor.
- ackord
- ackord, samklang, i vid mening samtidigt klingande toner.
- ackordanalys
- ackordanalys, beskrivningssystem för samklanger, främst använt i populärmusik och i första hand avsett för praktiskt musicerande.
- ackordsymbol
- ackordsymbol, beteckning av ackord med symbol i stället för med noter.
- Guido Adler
- Adler, Guido, 1855–1941, österrikisk musikforskare, professor i Wien 1898–1927.
- affektlära
- affektlära, lära inom musikestetiken som i anslutning till antik retorik söker fastlägga vilka musikaliska grepp som sammanhänger med olika känslor (affekter), t.ex. glädje – stora intervall; sorg – små intervall.
- agréments
- agréments, ornamentering i äldre musik.
- Martin Agricola
- Agri´cola (eg. Sore), Martin, 1486–1556, tysk musikteoretiker, musikpedagog och tonsättare, kantor i Magdeburg (efter ca 1527).
- albertibas
- albe´rtibas, typ av ackompanjemangsfigur i klavermusik, uppkallad efter tonsättaren Domenico Alberti (ca 1710–ca 1740).
- aleatorisk
- aleato´risk, slumpmässig.
- allkonstverk
- allkonstverk, benämning på de försök som under olika tider gjorts att sammanföra de olika konstarterna till en samverkande helhet.
- alteration
- alteration, alterering, i musikaliska sammanhang en förändring av en ton ett halvt tonsteg uppåt eller nedåt (hög- resp. lågalterering).
- ambitus
- a´mbitus, omfång, musikteoretisk term använd i synnerhet inom medeltida musikteori och gregoriansk sång för att beteckna avståndet från den högsta tonen till den lägsta i ett modus, en melodi eller en stämma.
- analys
- analys, undersökning av musikverk; se musikanalys.
- Mário de Andrade
- Andrade, Mário de, 1893–1945, brasiliansk författare och musikforskare, bror till Oswald de Andrade.
- anhemitonisk
- anhemito´nisk, halvtonslös.
- ansats
- ansats, musikterm som avser själva startögonblicket för en ton.
- anticipation
- anticipation, musikterm: se föruttagning.
- antifonal
- antifona´l, musikterm som betecknar växling mellan olika grupper vid ett musikframförande, oftast sång av två körer eller körhalvor växelvis.
- Willi Apel
- Apel, Willi, 1893–1988, tyskfödd musikforskare, efter 1936 verksam i USA.
- appoggiatura
- appoggiatura, musikterm: långt förslag, normalt på betonad taktdel; det innebär vanligen att tonen sätts in som en oförberedd dissonans i förhållande till det underliggande ackordet (s.k. fri förhållning) för att senare upplösas till en ackordsegen ton.
- a prima vista
- a prima vi´sta, musikterm, se prima vista.
- arabesk
- arabe´sk, arabesque, musikterm som bl.a. används för att karakterisera utsirning eller utsmyckning av en melodi eller fras.
- Aristoxenos
- Aristo´xenos från Tarent, 300-talet f.Kr., grekisk filosof, elev till Aristoteles.
- arpeggio
- arpeggio, musikterm som anger att tonerna i ett ackord skall spelas som på en harpa, dvs. efter varandra (vanligen med början nedifrån) och inte samtidigt.
- artikulation
- artikulation, i musiken: sättet att förbinda eller åtskilja efter varandra följande toner.
- Boris Asafjev
- Asafjev, Boris, pseudonymen Igor Glebov, 1884–1949, sovjetisk musikforskare och tonsättare, professor i Leningrad 1925–43, därefter i Moskva.
- atonalitet
- atonalitet, en musikalisk stilbeteckning.
- augmentation
- augmentation, förstoring, fördubbling eller flerfaldig dubblering av noternas tidsvärde i en melodisk linje.
- avantgarde
- avantgarde, inom konst, litteratur, musik, film och andra kulturområden en kollektiv benämning på nyskapande, ofta experimentella konstnärer, författare etc.
- a vista
- a vi´sta, musikterm, se prima vista.
- Bakcheios geron
- Bakcheios geron (lat. Bacchius senex), troligen verksam ca 300 e.Kr., grekisk musikteoretiker, författare till skrifter som pedagogiskt förklarar grundläggande musikteoretiska frågor.
- Adriano Banchieri
- Banchieri, Adriano, kallad Adriano da Bologna, 1568–1634, italiensk tonsättare, organist, musikteoretiker och skald; munk.
- barockstämning
- barockstämning innebär i dag i allmänhet att man stämmer instrument för barockmusik enligt a = 415 Hz, dvs. en halvton under normaltonen a = 440 Hz.
- battuta
- battuta, taktslag, takt.
- beat
- beat, slag, taktslag; inom framför allt jazz och rock använd term för musikens grundpuls, vanligen markerad av ett eller flera instrument i rytmsektionen (jfr off beat).
- bedräglig kadens
- bedräglig kadens, musikterm för en kadensform där dominantackordet inte följs av den förväntade tonikan utan av ett annat ackord.
- Finn Benestad
- Benestad, Finn, född 1929, norsk musikforskare, professor i musikvetenskap i Oslo 1965–98.
- Ingmar Bengtsson
- Bengtsson, Ingmar, 1920–89, musikvetare, professor i Uppsala 1961–85.
- Aron Bergenson
- Bergenson, Aron, 1848–1914, musikteoripedagog.
- Heinrich Besseler
- Besseler, Heinrich, 1900–69, tysk musikforskare, från 1928 professor i Heidelberg, senare i Jena och i Leipzig.
- betoning
- betoning, inom musiken gestaltade eller upplevda tyngdpunkter i ett musikaliskt förlopp.
- bissera
- bissera, på publikens begäran ta om ett musikavsnitt, t.ex. en aria.
- bitonalitet
- bitonalitet, samtidigt utnyttjande av två tonarter, se polytonalitet.
- bitonika
- bi´tonika, musikterm inom funktionsläran.
