1–50 av 2,332 träffar 1 2 3 4 ... 47
- abakus
- abakus, ursprungligen benämning på ett enkelt men effektivt räkneinstrument, bestående av ett plant underlag (räknebräde, räknebord, räkneduk) med parallella värdefält eller värdelinjer, längs vilka räknepjäser kan placeras eller flyttas.
- abduktion
- abduktion, en syllogism vars översats är sann och vars undersats och slutsats är mer eller mindre sannolika.
- Niels Henrik Abel
- A´bel, Niels Henrik, 1802–29, norsk matematiker.
- Abelpriset
- Abelpriset, norskt pris till framstående matematiker, uppkallat efter den norska matematikern Niels Henrik Abel och utdelat första gången 2003.
- abelsk grupp
- abelsk grupp, kommutativ grupp, kallas en grupp – inom matematiken – om multiplikationen är kommutativ, dvs. om ab = ba för alla element a och b i gruppen.
- Abels kontinuitetssats
- Abels kontinuitetssats, matematisk sats om potensserier.
- Abels summationsmetod
- Abels summationsmetod, matematisk metod för att definiera en summa av en oändlig serie, även om summan inte existerar på vanligt sätt.
- abskissa
- abskissa, den första koordinaten för en punkt i ett koordinatsystem, vanligen avsatt horisontellt (längs x-axeln) med negativa värden till vänster.
- absolut avvikelse
- absolut avvikelse, detsamma som absolutfel.
- absolutbelopp
- absolutbelopp, absolutvärde, ett mått på storleken hos ett reellt eller komplext tal, tecknat |a|.
- absolutfel
- absolutfel, absolut avvikelse, skillnaden mellan ett mätvärde och det avsedda värdet, utan hänsyn till tecken; jfr relativfel.
- absolut geometri
- absolut geometri, den del av geometrin som bygger på axiomen för euklidisk geometri utom axiomet om parallella räta linjer.
- absolutkonvergens
- absolutkonvergens, matematisk term.
- absolutvärde
- absolutvärde, annat ord för absolutbelopp.
- abstraktionsprincip
- abstraktionsprincip, logisk princip som säger att man givet en egenskap eller ett begrepp kan bilda klassen (mängden) av alla de objekt som har egenskapen resp. faller under begreppet – man abstraherar så att säga från allt som utmärker begreppet utom dess omfång, dvs. de objekt som faller under begreppet.
- acceptanskontroll
- accepta´nskontroll, efterhandskontroll av att en tillverkad vara eller ett varuparti uppfyller uppställda krav på kvalitet.
- Gottfried Achenwall
- Achenwall,Gottfried, 1719–1772, tysk jurist, historiker och statistiker, professor i natur- och folkrätt vid universitetet i Göttingen.
- Wilhelm Ackermann
- A´ckermann, Wilhelm, 1896–1962, tysk logiker.
- Acta Mathematica
- A´cta Mathema´tica, tidskrift för matematik, grundad 1882 av Gösta Mittag-Leffler; utges numera av Mittag-Lefflers stiftelse.
- addition
- addition, fundamental matematisk operation.
- additionsmaskin
- additionsmaskin, räknemaskin avsedd för addition och subtraktion; se räknemaskin.
- additiv
- additi´v, som kan adderas, erhållas genom addition eller framställas som en summa; jfr additiv egenskap.
- affin funktion
- affi´n funktion, funktion som är summan av en linjär funktion och en konstant: A(x) = L(x) + c.
- affin geometri
- affi´n geometri behandlar de egenskaper hos figurer vilka bevaras under avbildningar som överför räta linjer i räta linjer, exempelvis parallella projektioner mellan plan.
- aggregat
- aggrega´t, anhopning, sammangyttring, helhet som bildas genom förening av (ofta olikartade) element – term i statistik och nationalekonomi.
- aggregering
- aggregering, bildning av aggregat.
- Maria Gaetana Agnesi
- Agnesi, Maria Gaetana, 1718–99, italiensk matematiker.
- Lars Ahlfors
- Ahlfors, Lars, 1907–96, finländsk-amerikansk matematiker.
- AIC-kriteriet
- AIC-kriteriet mäter anpassningen av en mätserie till en linjär modell, jfr Akaikes kriterium och tidsserieanalys.
- Kazimierz Ajdukiewicz
- Ajdukiewicz, Kazimierz, 1890–1963, polsk logiker, semantiker och filosof.
- Akaikes kriterium
- Akaikes kriterium mäter anpassningen av en mätserie, x1, ..., xn, till en linjär tidsserie- eller regressionsmodell med m parametrar.
- AKU
- AKU, förkortning för arbetskraftsundersökningar.
- Pavel Aleksandrov
- Aleksandrov, Pavel, 1896–1982, sovjetisk matematiker.
- Jean d'Alembert
- d'Alembert, Jean le Rond, född 17 november 1717, död 29 oktober 1783, fransk matematiker och filosof.
- aletisk modalitet
- ale´tisk modalite´t, sanningsmodalitet, dvs. det sätt på vilket något är sant.
- algebra
- a´lgebra, gren av matematiken.
- algebraisk ekvation
- algebra´isk ekvation, ekvation av typen a0xn + a1xn-1 +...+ an = 0 där koefficienterna a0, a1, ..., an är komplexa tal.
- algebraisk funktion
- algebra´isk funktion, en kontinuerlig funktion h definierad i en öppen delmängd av det komplexa talplanet för vilken det finns ett polynom ƒ(x, y) så att ƒ(x, h(x)) = 0.
- algebraisk geometri
- algebra´isk geometri, gren av matematiken som behandlar sambandet mellan algebraiska ekvationer och den geometriska strukturen hos deras lösningar.
- algebraisk struktur
- algebra´isk struktur, viktigt begrepp inom algebran: mängd försedd med operationer som satisfierar vissa axiom.
- algebraisk talkropp
- algebra´isk talkropp, talkropp som utom de rationella talen innehåller minst ett algebraiskt tal.
- algebraiskt tal
- algebra´iskt tal, tal som är rot till en algebraisk ekvation med heltalskoefficienter.
- algebrans fundamentalsats
- algebrans fundamentalsats säger att i det komplexa talområdet har varje algebraisk ekvation minst en (komplex) lösning.
- algoritm
- algori´tm, algorism, inom matematik och databehandling en systematisk procedur som i ett ändligt antal steg anger hur man utför en beräkning eller löser ett givet problem.
- aliaseffekten
- a´liaseffekten, alias, fenomen som uppkommer genom att två olika, periodiska funktioner kan sammanfalla om de mäts endast i punkter på konstant avstånd.
- Roy Allen
- Allen, Sir Roy, 1906–83, brittisk nationalekonom och statistiker, professor vid London School of Economics 1944–73.
- allklass
- allklass, inom logik klassen av alla individer eller ting som över huvud taget existerar eller som i ett visst sammanhang är föremål för betraktelse.
- allkvantifikator
- allkvantifikator, allkvantor, ett uttryck med vars hjälp man i modern logik utsäger att något gäller för alla individer eller objekt.
