Bläddra:

1–50 av 375 träffar 1 2 3 4 ... 8

absolut geometri
absolut geometri, den del av geometrin som bygger på axiomen för euklidisk geometri utom axiomet om parallella räta linjer.
affin geometri
affi´n geometri behandlar de egenskaper hos figurer vilka bevaras under avbildningar som överför räta linjer i räta linjer, exempelvis parallella projektioner mellan plan.
Pavel Aleksandrov
Aleksandrov, Pavel, 1896–1982, sovjetisk matematiker.
algebraisk funktion
algebra´isk funktion, en kontinuerlig funktion h definierad i en öppen delmängd av det komplexa talplanet för vilken det finns ett polynom ƒ(xy) så att ƒ(xh(x)) = 0.
algebraisk geometri
algebra´isk geometri, gren av matematiken som behandlar sambandet mellan algebraiska ekvationer och den geometriska strukturen hos deras lösningar.
alternatvinklar
alterna´tvinklar, vinklar som uppkommer då två linjer skärs av en tredje.
analytisk geometri
analytisk geometri, den gren av geometrin i vilken man studerar räta linjer, kurvor, plan och ytor med hjälp av koordinatsystem och elementär algebra.
analytisk mångfald
analytisk mångfald, matematisk term; jfr mångfald.
analytisk mängd
analytisk mängd, analytisk varietet, en punktmängd i rummet Cn av n komplexa variabler som överallt kan definieras som de gemensamma nollställena till ett antal analytiska funktioner.
andragradskurva
andragradskurva, kägelsnitt, är en plan kurva som i analytisk geometri beskrivs av en ekvation av typen Ax2 + 2Bxy + Cy2 + Dx + Ey + F = 0.
andragradsyta
andragradsyta, yta som i analytisk geometri har en ekvation av typen Ax2+By2+Cz2+2Dxy+2Exz+2Fyz+Gx+Hy+Mz+N = 0.
Apollonios från Perga
Apollo´nios från Perga, ca 262–ca 190 f.Kr., grekisk matematiker och astronom.
Apollonios problem
Apollo´nios problem är att bestämma antalet cirklar som tangerar (dvs. skär i en och inte i två punkter) tre givna cirklar.
Archimedes
Archimedes, grekisk matematiker, se Arkimedes.
area
a´rea, tidigare yta, mått på en figurs ytinnehåll.
Arkimedes
Arkime´des (grekiska Archimedes), född ca 287, död 212 f.Kr., grekisk matematiker.
Arkimedes axiom
Arkime´des axiom, ursprungligen formulerat för sträckor, säger att om man har två matematiska storheter A och B av samma slag (t.ex. tal, längder, areor) så finns ett tal n så att n·A är större än B.
Arkimedes spiral
Arkime´des spiral, i matematiken den kurva som beskrivs när en punkt rör sig med konstant hastighet längs en rät linje som samtidigt roterar med jämn hastighet kring en fast punkt.
asymptot
asymptot till en kurva är en rät linje vilken kurvan närmar sig obegränsat utan att sammanfalla med denna.
Michael Atiyah
Atiyah, Sir Michael, född 1929, brittisk matematiker, professor i Oxford, Storbritannien.
attraktor
attra´ktor, begrepp inom den matematiska fysiken.
avplattning
avplattning, vanligen symmetrisk avvikelse från cirkulär eller sfärisk form.
avstånd
avstånd. Med avståndet mellan två punkter P och Q menas längden d av den rätlinjiga sträckan PQ mellan punkterna.
axel
axel, inom matematiken: benämning på vissa räta linjer eller sträckor, t.ex. koordinataxel, symmetriaxel, rotationsaxel, storaxel, lillaxel.
bas
bas, term i matematiken, med en rad olika betydelser.
bas
bas, term i matematiken, med en rad olika betydelser.
Bettital
Bettital, begrepp inom matematiken (topologin) uppkallat efter den italienske matematikern Enrico Betti (1823-92).
Bézouts sats
Bézouts sats, matematisk sats som ger antalet skärningspunkter mellan två plana kurvor såsom produkten av deras gradtal (så t.ex. har en linje grad ett, en cirkel grad två).
Ludwig Bieberbach
Bieberbach, Ludwig, 1886–1982, tysk matematiker, professor i Berlin 1921–45.
binormal
binorma´l till en rymdkurva i en punkt P på kurvan är en linje som går genom P vinkelrätt mot det oskulerande planet till kurvan i punkten P.
bisektris
bisektri´s, linje som delar en vinkel mitt itu.
Wilhelm Blaschke
Blaschke, Wilhelm, 1885–1962, österrikisk matematiker, professor i Hamburg.
János Bolyai
Bolyai, János, 1802–60, ungersk matematiker.
Enrico Bombieri
Bombieri, Enrico, f. 1940, italiensk matematiker, professor i Pisa.
Richard Borcherds
Borcherds, Richard, f. 1959, brittisk matematiker, professor vid University of California sedan 1993 och vid Cambridge University, Storbritannien, sedan 1996.
Luitzen Egbertus Jan Brouwer
Brouwer, Luitzen Egbertus Jan, 1881–1966, nederländsk matematiker och filosof, professor i Amsterdam 1912–51.
brännpunkt
brännpunkt, fokus, inom matematiken: ett begrepp som används för geometrisk definition av vissa kurvor; se andragradskurva.
båge
båge, inom geometrin en del av en kurva, t.ex. cirkelbåge.
båglängd
båglängd, längden av en kurva mellan två punkter på denna.
Georg Cantor
Cantor, Georg, 1845–1918, tysk matematiker, mest känd som skaparen av mängdteorin.
Fritz Carlson
Carlson, Fritz, 1888–1952, matematiker, professor vid Tekniska högskolan i Stockholm 1920–27 och vid Stockholms högskola från 1927.
Élie Cartan
Cartan, Élie, 1869–1951, fransk matematiker, professor i Nancy 1903–09, vid Sorbonne 1912–40.
Henri Cartan
Cartan, Henri, 1904–2008, fransk matematiker, son till Élie Cartan.
Augustin Louis Cauchy
Cauchy, Augustin Louis, född 21 augusti 1789, död 23 maj 1857, fransk matematiker, professor vid École Polytechnique i Paris från 1816.
Arthur Cayley
Cayley, Arthur, 1821–95, brittisk matematiker, vid sidan av Euler och Cauchy den mest produktive någonsin; brorson till Sir George Cayley.
Eduard Čech
Čech, Eduard, 1893–1960, tjeckisk matematiker.
centralprojektion
centralprojektion, avbildning under vilken ett föremål i rummet avbildas på ett plan genom att räta linjer dras från en fix punkt i rummet genom föremålets punkter till bildplanet.
centrum
centrum, mittpunkt, medelpunkt.
Ernesto Cesàro
Cesàro, Ernesto, 1859–1906, italiensk matematiker.
Michel Chasles
Chasles, Michel, 1793–1880, fransk matematiker.

« föregående | nästa » 1 2 3 4 ... 8

Sökkällor

Medier

Avancerade filtreringar

Tips

Via Sajtkartan kommer du också åt innehållet i Nationalencyklopedin!

A-G |  H-N |  O-U |  V-Ö