1–50 av 1,562 träffar 1 2 3 4 ... 32
- abakus
- abakus, ursprungligen benämning på ett enkelt men effektivt räkneinstrument, bestående av ett plant underlag (räknebräde, räknebord, räkneduk) med parallella värdefält eller värdelinjer, längs vilka räknepjäser kan placeras eller flyttas.
- abduktion
- abduktion, en syllogism vars översats är sann och vars undersats och slutsats är mer eller mindre sannolika.
- Niels Henrik Abel
- A´bel, Niels Henrik, 1802–29, norsk matematiker.
- Abelpriset
- Abelpriset, norskt pris till framstående matematiker, uppkallat efter den norska matematikern Niels Henrik Abel och utdelat första gången 2003.
- abelsk grupp
- abelsk grupp, kommutativ grupp, kallas en grupp – inom matematiken – om multiplikationen är kommutativ, dvs. om ab = ba för alla element a och b i gruppen.
- Abels kontinuitetssats
- Abels kontinuitetssats, matematisk sats om potensserier.
- Abels summationsmetod
- Abels summationsmetod, matematisk metod för att definiera en summa av en oändlig serie, även om summan inte existerar på vanligt sätt.
- abskissa
- abskissa, den första koordinaten för en punkt i ett koordinatsystem, vanligen avsatt horisontellt (längs x-axeln) med negativa värden till vänster.
- absolutbelopp
- absolutbelopp, absolutvärde, ett mått på storleken hos ett reellt eller komplext tal, tecknat |a|.
- absolut geometri
- absolut geometri, den del av geometrin som bygger på axiomen för euklidisk geometri utom axiomet om parallella räta linjer.
- absolutkonvergens
- absolutkonvergens, matematisk term.
- absolutvärde
- absolutvärde, annat ord för absolutbelopp.
- abstraktionsprincip
- abstraktionsprincip, logisk princip som säger att man givet en egenskap eller ett begrepp kan bilda klassen (mängden) av alla de objekt som har egenskapen resp. faller under begreppet – man abstraherar så att säga från allt som utmärker begreppet utom dess omfång, dvs. de objekt som faller under begreppet.
- Wilhelm Ackermann
- A´ckermann, Wilhelm, 1896–1962, tysk logiker.
- Acta Mathematica
- A´cta Mathema´tica, tidskrift för matematik, grundad 1882 av Gösta Mittag-Leffler; utges numera av Mittag-Lefflers stiftelse.
- addition
- addition, fundamental matematisk operation.
- additionsmaskin
- additionsmaskin, räknemaskin avsedd för addition och subtraktion; se räknemaskin.
- additiv
- additi´v, som kan adderas, erhållas genom addition eller framställas som en summa; jfr additiv egenskap.
- affin funktion
- affi´n funktion, funktion som är summan av en linjär funktion och en konstant: A(x) = L(x) + c.
- affin geometri
- affi´n geometri behandlar de egenskaper hos figurer vilka bevaras under avbildningar som överför räta linjer i räta linjer, exempelvis parallella projektioner mellan plan.
- Maria Gaetana Agnesi
- Agnesi, Maria Gaetana, 1718–99, italiensk matematiker.
- Lars Ahlfors
- Ahlfors, Lars, 1907–96, finländsk-amerikansk matematiker.
- Kazimierz Ajdukiewicz
- Ajdukiewicz, Kazimierz, 1890–1963, polsk logiker, semantiker och filosof.
- Pavel Aleksandrov
- Aleksandrov, Pavel, 1896–1982, sovjetisk matematiker.
- Jean d'Alembert
- d'Alembert, Jean le Rond, född 17 november 1717, död 29 oktober 1783, fransk matematiker och filosof.
- aletisk modalitet
- ale´tisk modalite´t, sanningsmodalitet, dvs. det sätt på vilket något är sant.
- algebra
- a´lgebra, gren av matematiken.
- algebraisk ekvation
- algebra´isk ekvation, ekvation av typen a0xn + a1xn-1 +...+ an = 0 där koefficienterna a0, a1, ..., an är komplexa tal.
- algebraisk funktion
- algebra´isk funktion, en kontinuerlig funktion h definierad i en öppen delmängd av det komplexa talplanet för vilken det finns ett polynom ƒ(x, y) så att ƒ(x, h(x)) = 0.
- algebraisk geometri
- algebra´isk geometri, gren av matematiken som behandlar sambandet mellan algebraiska ekvationer och den geometriska strukturen hos deras lösningar.
- algebraisk struktur
- algebra´isk struktur, viktigt begrepp inom algebran: mängd försedd med operationer som satisfierar vissa axiom.
- algebraisk talkropp
- algebra´isk talkropp, talkropp som utom de rationella talen innehåller minst ett algebraiskt tal.
- algebraiskt tal
- algebra´iskt tal, tal som är rot till en algebraisk ekvation med heltalskoefficienter.
- algebrans fundamentalsats
- algebrans fundamentalsats säger att i det komplexa talområdet har varje algebraisk ekvation minst en (komplex) lösning.
- algoritm
- algori´tm, algorism, inom matematik och databehandling en systematisk procedur som i ett ändligt antal steg anger hur man utför en beräkning eller löser ett givet problem.
- allklass
- allklass, inom logik klassen av alla individer eller ting som över huvud taget existerar eller som i ett visst sammanhang är föremål för betraktelse.
- allkvantifikator
- allkvantifikator, allkvantor, ett uttryck med vars hjälp man i modern logik utsäger att något gäller för alla individer eller objekt.
- allsats
- allsats, logisk term, se allkvantifikator.
- alternatvinklar
- alterna´tvinklar, vinklar som uppkommer då två linjer skärs av en tredje.
- American Journal of Physics
- American Journal of Physics, amerikansk månadstidskrift, utgiven sedan 1933 av American Association of Physics Teachers.
- Giovanni Battista Amici
- Amici, Giovanni Battista, 1786–1863, italiensk astronom, optiker och matematiker, professor och chef för observatoriet i Florens.
- amplitud
- amplitu´d, hos en periodisk funktion eller svängning den maximala avvikelsen från ett medelvärde.
- analogislut
- analogislut, analogibevis, argument som utgår från att företeelser (ting) eller förlopp (skeenden) som är lika i vissa avseenden är det också i andra.
- analys
- analys, i matematiken benämning på en av dess grenar, omfattande bl.a. differential- och integralkalkyl; se matematisk analys.
- analytisk funktion
- analytisk funktion, (matematisk) funktion som överallt kan representeras av en konvergent potensserie.
- analytisk geometri
- analytisk geometri, den gren av geometrin i vilken man studerar räta linjer, kurvor, plan och ytor med hjälp av koordinatsystem och elementär algebra.
- analytisk mångfald
- analytisk mångfald, matematisk term; jfr mångfald.
- analytisk mängd
- analytisk mängd, en generalisering av begreppet Borelmängd, införd av Luzin och Suslin 1916.
